Uthyrning i andra hand Àr i dagens samhÀlle ett vanligt förekommande fenomen och i denna uppsats har jag studerat ansvarsförhÄllandet för skadegörelse och störning av omgivning vid andrahandsuthyrning. Idag frambringar lagstiftningen mycket oklarheter och meningsskiljaktigheter vilket kan leda till förvirring vid tillÀmpning av lagen. Att bringa klarhet i lagtext borde sÄledes ses som nÄgot högt prioriterat för de ansvariga inom omrÄdet. I uppsatsen har jag undersökt hur ansvarsförhÄllandena historiskt sett ut, vilka Àndringar som skett i lagtext och hur en tolkning av dagens lagstiftning bör göras. För att kunna fÄ insikt i detta har propositioner granskats.

SkadestÄndsrÀtten Àr en viktig del av det juridiska systemet och berör rÀtten till ersÀttning för skador som orsakats av nÄgon annan och regleras i SkadestÄndslagen (1972: 207). Lagen har sÄvÀl en preventiv som en reparativ rÀttsverkan. Den preventiva funktionen bestÄr i att förhindra de skador som ger upphov till skadestÄndsskyldighet. Det reparativa syftet uppnÄs genom att skadevÄllaren mÄste ersÀtta den uppkomna skadan.Jag har valt att redogöra för personskador, med inriktning mot ideella skador. Den som har blivit drabbad av en personskada, kan rikta ansprÄk mot den som har vÄllat skadan, under förutsÀttningen att denne varit oaktsam eller vÄrdslös.

Ett antal förÀndringar har under Ären 2006 ? 2008 genomförts i lag (1982:80) om anstÀllningsskydd. Det finns flera olika faktorer som har bidragit till dessa förÀndringar. Sverige har bland annat fÄtt till uppgift att införliva tre EG-direktiv i svensk rÀtt. Detta har lett till att regeringen gjort en rad förÀndringar, bland annat rörande andelen tillÄtna tidsbegrÀnsade anstÀllningar samt hur lÀnge en arbetstagare fÄr befinna sig i en tidsbegrÀnsad anstÀllning innan den övergÄr till en tillsvidareanstÀllning.

Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? [How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?] Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken pÄ hur ett barn kan fara illa och vad lagen sÀger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstÄ hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhÄllandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med tre förskollÀrare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal pÄ BVC och en rektor pÄ en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt omrÄde.

Lagen om unga lagövertrÀdare syftar till att ungdomar som begÄr brott skall hÄllas borta ifrÄn kriminalvÄrden för att kunna ges en andra chans i samhÀllet och för att belysa eventuella problem som kan finnas i ungdomens hemmiljö sÄ att ungdomar inte hamnar i ett mönster med allt grövre kriminalitet. Klottrarproblematiken Àr inget som bara dyker upp, utan det byggs upp under en lÄng tid. Oftast börjas det i vÀldigt tidig Älder som oskyldigt busstreck som enligt vÄr hypotes inte tas pÄ allvar av vare sig förÀldrar, skola, polis eller socialtjÀnst. Risken att bli dömd för skadegörelse kopplat till klotter Àr försvinnande liten. I Stockholm lÀn finns det idag omkring 200 storklottrare vilket innebÀr att de klottrar dagligen och har klottret som största intresse.

FörmÄnsrÀttslagen behandlar den ordning i vilken en borgenÀr fÄr utdelning nÀr ett företag har försatts i konkurs. För att bland annat öka antalet företagsrekonstruktioner i Sverige fattade lagstiftarna beslut om Àndring av lagen. Effekter lagstiftaren vill se av Àndringarna var att bankerna skall göra bÀttre kredituppföljning, förmÄ bankerna att fokusera mera pÄ ÄterbetalningsförmÄgan istÀllet för sÀkerheter och att oprioriterade borgenÀrer ska fÄ bÀttre utdelning vid konkurs. Syftet med uppsatsen Àr att utreda om förÀndringarna i FörmÄnsrÀttslagen har pÄverkat bankernas kreditgivning till smÄ och medelstora företag och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Syftet Àr Àven att utreda om lagstiftarens syften som berör kreditgivning har uppfyllts med avseende pÄ Àndringarna i FörmÄnsrÀttslagen.

Ser man över vilka personer som studerar pÄ polisutbildningen Àr det inte den stereotypa biffiga killen som har gjort lumpen. Utan det Àr en stor variation av bÄde killar och tjejer i olika storlekar, utseenden, Äldrar, erfarenheter och personligheter. Svenskar med utlÀndsk hÀrkomst Àr den mÄlgruppen som Àr underrepresenterade inom polismyndigheterna. Problemet har varit att det Àr alldeles fÄ personer frÄn den kategorin som söker till polisutbildningen. Den svÄraste gruppen att rekrytera inom den kategorin Àr tjejer med utlÀndskt ursprung.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda om det föreligger en inkonsekvens mellan lagar och regelverk vad gÀller skyddet för barn vid marknadsföring. UtgÄngspunkten i arbetet tar sikte pÄ Internet som medium för att utreda om tydligare regler behövs pÄ omrÄdet. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr den rÀttsdogmatiska metoden som bygger pÄ grundantagandet att rÀtten bestÄr av ett sammanhÀngande nÀtverk av rÀttsregler. RÀttsdogmatiken karaktÀriseras genom sitt sÀtt att beakta rÀttskÀllorna i viss hierarkisk ordning, den sÄ kallade rÀttskÀllelÀran. Synen pÄ rÀttskÀllelÀran varierar och Sverige tycks ha en flexibel syn pÄ rÀttskÀllelÀran.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.

Dagligen möts vÄrdpersonal och patienter och samtal utgör en central del i vÄrdrelationen. Inom hÀlso- och sjukvÄrd gÀller sekretess enligt sekretesslagen som skydd för patienters personliga integritet. Tidigare forskning samt författarnas egna erfarenheter som verksamma inom vÄrden, visar att sekretesslagen inte alltid följs nÀr patienter blir inlagda pÄ sjukhus och samtal med vÄrdpersonal sker utan avskildhet. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplever att samtala med vÄrdpersonal nÀr medpatienter fanns pÄ samma sal. Studien var en kvalitativ intervjustudie dÀr fyra kvinnor och en man, i Äldrarna 30-50 Är, intervjuades.

SamhÀllet har ett ansvar för att prioritera barnen dÄ dessa Àr en sÄrbar grupp. En mÄngfald av studier visar pÄ att flertalet av barn som lever med förÀldrar med svÄrigheter som exempelvis psykisk sjukdom, allvarlig fysisk sjukdom och missbruksproblematik löper en högre risk att drabbas av ohÀlsa bÄde pÄ kort och pÄ lÄng sikt. Detta förhÄllande ledde till att nya bestÀmmelser infördes den 1 januari 2010 bestÀmmelser i hÀlso- och sjukvÄrdslagen (2009:979, 2 g §) och patientsÀkerhetslagen (2010:659, 6 kap. 5 §) som rör barn som anhöriga. Denna lagtext innebÀr att hÀlso- och sjukvÄrdpersonal sÀrskilt bör uppmÀrksamma barnen och stÀrka barnens rÀtt till information, rÄd och stöd dÄ barnets förÀlder eller vÄrdnadshavare har fysiska eller psykiska svÄrigheter i sÄdan allvarlig grad att det pÄverkar den vuxnes förÀldraförmÄga.

Uppsatsen Àr en komparativ studie av konfliktlösningen i Indonesiens provinser Aceh och West Papua. Att förstÄ och förklara de likartade fallens olika utslag i konfliktlösning har varit huvudsyftet med studien, dÄ Aceh idag uppnÄtt fred medan Papua Àr mycket oroligt trots likartade försök frÄn regeringens sida till konfliktlösning i provinserna. Ytterligare syften har varit att applicera lÀrdomar frÄn Aceh attraktiva för Papua, liksom att generellt kunna identifiera svagheter och styrkor i konfliktlösning. Human needs -teorin har utgjort det teoretiska ramverket med fokus pÄ mÀnskliga behov som sÀkerhet, identitet, erkÀnnande och politiskt deltagande, vilka bör vara föremÄl för konfliktlösningen, samt vikten av en medlande tredje part. Special Autonomy Law applicerades pÄ provinserna 2001 utan större framgÄng delvis, p.g.a.

Uppsatsen har som syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som ligger bakom att en kommun vÀljer att ha med starkare djurskyddskrav i sin upphandling av livsmedel. NÀr en offentlig myndighet ska köpa in en vara eller tjÀnst mÄste de följa vissa regler, dessa regler finns beskrivna i Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Àr EU-gemensamma, vilket betyder att alla medlemslÀnder i EU mÄste följa dem. NÀr RÀttviks och Sigtunas kommuner skulle begÀra en ny anbudsförfrÄgning för upphandling av livsmedel valde de att i underlaget ha med starkare djurskyddskrav. BÄda kommunerna blev stÀmda av leverantörerna som ansÄg att de starkare djurskyddskraven bröt mot LOU. BÄda kommunerna hade rÀknat med att bli stÀmda redan innan de la ut förfrÄgningen men valde ÀndÄ att fortsÀtta med processen.

Vi har i denna uppsats studerat institutet delgivning. Vi har undersökt hur det faktiskt skall utföras och vilken befogenhet som krĂ€vs för den enskilde tjĂ€nstemannen för att fĂ„ utföra delgivningar av olika slag. Undersökningsobjektet har varit den svenska Kronofogdemyndigheten, dĂ€r vi har iakttagit hur de anvĂ€nder sig av delgivning och delgivare i den dagliga verksamheten. Vi har specifikt studerat det speciella förordnande som Kronofogden har tilldelat vissa av sina delgivare för att fĂ„ utföra sĂ„ kallad spikning. Vi har genomfört undersökningen utifrĂ„n den rĂ€ttsdogmatiska metoden dĂ€r lagen Ă€r den frĂ€msta kĂ€llan. Övriga kĂ€llor har varit bland annat relevant doktrin, interna direktiv samt beslut.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning Ă€r ett ingrepp dĂ„ kvinnans klitoris, inre blygdlĂ€ppar och yttre blygdlĂ€ppar skĂ€rs bort och sys ihop i ett icke-medicinskt syfte, det finns fyra olika typer. Är vanligast förekommande i 29 lĂ€nder. Lagen förbjuder att utföra könsstympning med eller utan flickornas samtycke. Det blir allt vanligare att mĂ€nniskor frĂ„n andra lĂ€nder med annorlunda seder och traditioner bosĂ€tter sig i Sverige, detta leder till att sjuksköterskor möter mĂ€nniskor med annan hĂ€rkomst.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnor upplever könsstympning samt bemötandet inom vĂ€sterlĂ€ndsk vĂ„rd efter ingreppet.Metod: Den kvalitativa studien byggde pĂ„ sex biografier dĂ€r kvinnorna utsatts för könsstympning och sedan mött vĂ„rden i vĂ€stvĂ€rlden. Biografierna analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Tre kategorier genomlyser resultatet; Att lida i det tysta, Makt och kontroll och Mötet med vĂ„rden.Slutsats: De krĂ€vs information och utbildning för förebyggandet av könsstympning och för att identifiera flickor i riskzon.