MÄnga företag vÀljer att införa olika former av incitamentprogram. Dessa program kan anvÀndas i syfte att locka till sig kompetent personal men Àven för att sporra medarbetare och öka lojaliteten till företaget. De aktierelaterade incitamentprogrammen gÄr ofta ut pÄ att den anstÀllde kan förvÀrva vÀrdepapper pÄ förmÄnliga villkor. Liksom andra förmÄner pÄ grund av tjÀnst utgÄr förmÄnsbeskattning som ska beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Tidpunkten för beskattning avgörs med hjÀlp av den s.k.

There is a lot of research made on second language (L2) learning (Jesney, 2004). However the relationship between foreign accent, intelligibility and acoustics within pronunciation tutoring is quite an unresearched area (Thorén, 2008). The aim of the study was to analyze how a course in Swedish pronunciation affected foreign accent, intelligibility and acoustics among L2-learners of Swedish. A total of 41 people participated in the study: 16 L2-learners, 4 native Swedish speakers consisting a control group and 21 perceptual assessors with Swedish as native language. The L2-learners foreign accent and intelligibility were rated by the listeners before and after a course in Swedish pronunciation on an eight-point Likert-scale.

VÄrt syfte med uppsatsen var att utreda de svenska rÀttsreglerna angÄende uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist i anstÀllningsskyddslagen, och jÀmföra dess dispositiva regler med specifika kollektivavtal. För att uppnÄ syftet valde vi som grund att utgÄ frÄn befintlig litteratur inom omrÄdet, vi gjorde dels jÀmförelser mellan utvalda kollektivavtal, och dels utförde vi telefonintervjuer med respektive fackförbund och motsvarande arbetsgivareorganisation, som tillsammans upprÀttat de aktuella kollektivavtalen. I vÄr teoridel redogjorde vi bland annat för arbetsbristbegreppets rÀttsliga betydelse och uppsÀgningsförfarandets olika delar. UtifrÄn vÄr jÀmförelse mellan de olika kollektivavtalen, kunde vi se att kollektivavtal inom mÄnga omrÄden skiljde sig frÄn lagen, men skillnaderna var i sig dock inte sÀrskilt omfattande. Intervjuernas mest överraskande resultat var de skiljaktigheter som förekommer angÄende definitionen pÄ det elementÀra begreppet tillrÀckliga kvalifikationer.

En stor del av Sveriges befolkning omfattas av en hem? eller villahemförsÀkring. Antalettecknade försÀkringar uppgick den 31 mars 2006 till 4 529 894 stycken. Vid samma tidpunktfanns det 6 395 972 försÀkrade fordon. Reglerna pÄ försÀkringsomrÄdet och försÀkringensomfattning pÄverkar sÄledes mÄnga.

The aim of this undergraduate thesis was to formulate advices regarding the use of field beans, cultivated together with spring wheat, as whole-crop silage in feeding to dairy cows. In the thesis, optimal harvest time of the field bean/spring wheat crop, as well as the feeding value and the fermentation quality, was studied. On the research station at RöbÀcksdalen in UmeÄ field bean/spring wheat (70 % respective 30 % of normal seed rate for the pure crop) and pea/oat (70/30) was grown in field experiments both 2002 and 2003. The following year, 2004, the pea/oat crop was excluded and instead field bean and spring wheat was cultivated in three different mixed ratios (field bean/spring wheat; 100:0, 70:30, 30:70). Every year the crops were harvested at four different development stages and the green forages were used in ensiling experiments.

PÄ senare Är har debatten kring fildelning accelererat. I maj mÄnad 2004 faststÀlldes ett EU-direktiv som avsÄg att skÀrpa lagstiftningen kring upphovsrÀttsskyddat material. RÀttsinnehavare och  licenstagare skulle, enligt direktivet, ges utökade möjligheter att rent juridiskt begÀra ut information om enskilda fildelare som laddat ner upphovsrÀttsskyddat material gratis frÄn Internet, för att sedan föra Àrendet vidare till domstol. I oktober 2008 lades förslaget fram till den svenska riksdagen, och fildelningsdebatten tog ytterligare fart Ànda fram till det att förslaget, efter vissa justeringar, röstades igenom i riksdagen i slutet av februari 2009. LagförÀndringarna kom att gÄ under beteckningen ?Ipred-lagen?.FrÄgan ledde till diskussioner om huruvida upphovsrÀttsinnehavarnas rÀttigheter och skydd behövde skÀrpas, och om individens personliga integritet riskerades att utarmas eller försvinna om lagförÀndringarna vann laga kraft.Medierna besitter stor makt att pÄverka publiken; dels vad medborgarna har pÄ sin agenda över de viktigaste frÄgorna, dels hur de uppfattar den aktuella frÄgan.

Denna studie undersöker pÄverkande faktorer pÄ asylhandlÀggarens rÀttsanvÀndning av utlÀnningslagen. Uppsatsen utgÄr ifrÄn ett rÀttssociologiskt perspektiv vilket lyfter upp att andra faktorer utöver lagstiftningen spelar in vid lösning av ett juridiskt problem. Under en praktiktid pÄ Migrationsverket i Malmö genomfördes en förstudie samt en kvalitativ intervjustudie med Ätta handlÀggare pÄ verkets tre asylprövningsenheter. Intervjumaterialet Àr studiens huvudsakliga empiri. Studien visar att handlÀggarna upplever att flera faktorer sÄsom lagens otydlighet, produktionskrav, egen instÀllning till uppdraget, samhÀllsstrukturer, organisationens verktyg och beslutsfattares instÀllning pÄverkar dem i deras rÀttsanvÀndning av utlÀnningslagen.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen Àr att studera utvecklingen och strukturen i Helsingborgs stadskÀrna och pÄ VÀla Köpcenter. Detta för att kunna kartlÀgga om det finns nÄgon strukturmÀssig skillnad mellan platserna. Norrcity i Helsingborg fick Sveriges första gÄgata 1961. Efter det har handelstrÄken i stadsdelen vÀxt och gÄgatorna utvidgats allt mer. Antalet restauranger och serveringar har ökat drastiskt sen 1970-talet.

MÄlet med denna uppsats var att undersöka om den svenska avtalslagen Àr i behov av förÀndring och behöver bli mer internationell. Uppsatsen har undersökt vilka internationella avtalsrÀttsliga alternativ som finns att tillgÄ samt det pÄgÄende arbetet inom EU angÄende en gemensam europeisk civillag. Vid författandet av uppsatsen har utgÄngspunkten varit den svenska avtalsrÀtten och vad som Àr bÀst för Sverige. Materialet som frÀmst anvÀnts har bestÄtt av bÄde internationell och nationell lagtext och doktrin. Sverige har Àn sÄ lÀnge klarat sig med den nationella avtalslagen.

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Uppsatsen handlar om den nya skollagen som börjat gÀlla 2010-08-01. Syftet har varit att konstruera en lathund sÄ jag som lÀrare vet vad som gÀller angÄende trygghet och studiero i denna lag. I lathunden kan jag snabbt fÄ en överblick över vad lagen sÀger i olika disciplinÀra situationer och hur jag som lÀrare ska agera och nÀr rektor ska agera. Förutom att jag studerat den nya skollagen, dess tillkomst och innehÄll har jag Àven jÀmfört den med den gamla skollagen. För att analysera och vikta de olika juridiska dokumenten har jag anvÀnt mig av en rÀttsdogmatisk metod Ska den nya lagens intentioner uppnÄs krÀvs dock att de som arbetar inom skolan fÄr ordentlig kunskap om den nya lagens innehÄll. FörÀldrar och elever bör givetvis ocksÄ informeras.

Syftet med detta examensarbete har varit att ur ett sociologiskt perspektiv studera och analysera framvÀxten av och attityderna till rökförbud i krogmiljöer och se vad ett eventuellt förbud skulle kunna betyda för mÀnniskors fritidsvanor. BÄde kvalitativ och kvantitativ metod har anvÀnts vid genomförandet av arbetet.Det som framkom ur enkÀtresultat och intervjuresultat visar pÄ en positiv instÀllning och attityd till regeringens införande av rökstopp i restaurangmiljöer. Med hjÀlp av litteratur och sociologiska teorier har jag kunnat analysera de resultat som kommit fram. MÀnniskor har börjat bli mer medvetna om farorna med tobaksrökningens effekter och allt fler har tagit efter trenden genom att fimpa cigaretten och leva mer sunt och trÀna. Rökningens spridning har minskat och med den nya lagen som införs i juni tyder det pÄ att allt fler kommer att sluta röka, eller Ätminstone röka mindre..