RÀtten att inte bli diskriminerad Àr uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundlÀggande mÀnsklig rÀttighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mÀns representation pÄ arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av förÀldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebÀr en krÀnkning av en mÀnsklig rÀttighet som kan leda till ohÀlsa och sjukfrÄnvaro pÄ arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsÀtts genom hela livet kommer att drabbas av sÀmre ekonomiska förutsÀttningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering nÀr vÀrderingar och synsÀtt befÀsts istÀllet för att Àndras. SamhÀllet och arbetsplatser gÄr ocksÄ miste om kompetensen som de utestÀngda personerna besitter ifall de inte fÄr tilltrÀde till olika positioner i arbetslivet och i samhÀllet.I denna uppsats redogörs för de aktiva ÄtgÀrder som Àr tÀnkta att frÀmja jÀmstÀlldhet pÄ arbetsmarknaden.

Globaliseringen har medfört stora positiva effekter pÄ den ekonomiska vÀlfÀrden runt om i vÀrlden. Den har dock Àven bidragit till utvidgningen av den svarta marknaden, som senare resulterat i att den ekonomiska brottsligheten har kunnat expandera. NÀr vinsterna frÄn den brottsliga verksamheten blir stora Àr det nödvÀndigt att fÄ in pengarna i den legala ekonomin. Ett verktyg som dÄ anvÀnds Àr penningtvÀtt. För att motverka penningtvÀtt har flera direktiv tillkommit.

Abstract The subject of this thesis is the priority rules that apply in connection with mining activity. Already back in the 1800s, there were rules in the so-called Lego Charter concerning protection of workers, mainly servants. When the first modern trade union was founded in the 1870s, also developed a collective agreement. These agreements were the order of priority clauses had to intend to ensure employees' working lives. Exceptions had to be done by ensuring that individual employees' dependents. In 1974 the Act on employment entry and had intended to protect older workers.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

UtgÄngspunkten för detta arbete Àr att lÀraren stÀlls inför komplexa situationer nÀr det gÀller arbetet mot antidemokratiska Äsikter och attityder i skolan. Syftet med undersökningen Àr sÄledes att försöka synliggöra hur lÀrarens arbete ser ut nÀr det gÀller detta samt eventuella problem denna kan stöta pÄ under tiden. Undersökningen tar upp den svenska lagen och uppdraget en lÀrare har i skolan, genom litteratur som finns att tillgÄ. Tre SO lÀrare intervjuasocksÄ för att fÄ en djupare inblick i det praktiska arbetet. Insamlad data redovisas sedan i en analysdel av tematisk karaktÀr, dÀr de olika forskningsfrÄgorna knyts samman.

Abortion remains a contentious issue, which greatly raises ethical problems. This thesis examines the leading arguments in the Swedish abortion debate around the ? in terms of legislation ? critical years of 1938 and 1974. With Foucault's genealogical method, Butler's theories of gender as a social construction in relation to power and doxa, the study examines what the development of the argumentation says about the views on morality, the woman's body, life, individual and state? How has the arguments pro and against abortion changed over time and what does this say about the norms that guide and orientate the arguments? The most obvious change in argumentation is seen in the shift from an absolute moral and conservative position into an increasingly relativistic and liberal position, and this study will argue that this shift has its prerequisites in the changing status of the citizen and state.

Bakgrund och problemformulering: Efter en lÄng tids debatt och utredning i frÄgan om revisionsplikt för smÄ företag trÀdde lagen om frivillig revision i kraft den 1 november 2010. FrÄn och med 2011 kommer de berörda företagen, ca: 70 % av Sveriges AB, att kunna vÀlja bort revisionen. Hur detta kommer pÄverka revisionsbranschen, och hur revisorerna och andra intressenter ser pÄ reformen Àr frÄgor som stÀlls i denna uppsats. Flera tidigare studier har gjorts i Àmnet men ingen efter att lagen trÀtt i kraft, och sÄledes inte genomförda med de klara förutsÀttningarna om lagen. I Danmark genomfördes en liknande reform 2006 och dÀr har den varit lyckad.

I januari 2009 trÀdde en gemenskapsrÀttlig förordning i kraft som reglerar tillÀmplig lag vid utomobligatoriskt skadestÄnd, den s.k. Rom II-förordningen. Inom ramen för denna uppsats analyseras hur Rom II pÄverkar lagvalet vid sjörÀttliga tvister och sÀrskilt vid fartygskollisioner.Enligt huvudregeln i artikel 4 (1) Rom II stadgas att lagen i den stat dÀr den direkta skadan uppkommer skall tillÀmpas pÄ tvisten. BestÀmmelsen innehÄller tvÄ undantag, dels artikel 4 (2) som stadgar lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, dels artikel 4 (3) med ett allmÀnt undantag för det fall det finns en uppenbart nÀrmare anknytning till ett annat land.Enligt tidigare sjörÀttspraxis hade flaggans lag en central betydelse vid lagvalet. I och med att artikel 4 (2) pekar ut lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, vilket rörande juridiska personer förtydligas i artikel 23, blir platsen för den centrala förvaltningen avgörande.

Detta Àr en textanalys av svensk kriminalfilm. Den hÀr studien undersöker hur vÄld skildras i svensk kri-minalfilm, hur vÄldet motiveras och vilka skillnader det finns mellan kvinnor och mÀns motiv, och om vÄldskaraktÀrerna innehar stereotypa könsrelaterade egenskaper. Studien görs utifrÄn ett genusperspektiv med inslag av teorin om intersektionealisering. Textanalysen görs genom analys av nyckelscener i filmen, det vill sÀga vÄldsscener, scener dÀr karaktÀren agerar i enlighet med Bems (1974) maskulina eller femi-nina egenskaper, och scener dÀr karaktÀren agerar könsstereotypt. Filmerna som analyseras ÀrHypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hallström, 2012), Snabba cash II (Wikström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (FÀlemark, RÄberg & Asphaug, 2007) och Solstorm (Rehnberg & Lindblom, 2007).

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur förfarandet kring utskrivningsklara patienter i rÀttspsykiatrin ser ut i praktiken. Genom att studera det önskade tillstÄndet i rÀttskÀllorna ges möjlighet att studera hur lagstiftningen efterlevs i praktiken. Fokus för undersökningen har varit hur lagen anvÀnds för patienter som vÄrdas enligt öppen rÀttspsykiatrisk vÄrd. Metoden har varit rÀttsdogmatisk genom faststÀllande av gÀllande rÀtt samt rÀttssociologisk genom insamlande av empiri. Empirin bestÄr av en webbenkÀt med tvÄ vinjettfall som distribuerats till lÀkare pÄ 20 rÀttspsykiatriska kliniker och socionomer i 20 kommuner.

Alla verksamheter ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete, vilket fastslogs i lagen om skydd mot olyckor som trĂ€dde i kraft Ă„r 2004. Den största förĂ€ndringen med den nya lagen blev att ansvaret för verksamheters brandskydd flyttades frĂ„n kommunen till den enskilda verksamheten. För flertalet verksamhetstyper finns regler och lagar som avgör vilket brandskydd som krĂ€vs inom just den aktuella. För lĂ€geranlĂ€ggningar finns inga reglerande bestĂ€mmelser, utan lagen krĂ€ver endast ett skĂ€ligt brandskydd vilket kan tolkas pĂ„ flera olika sĂ€tt av bĂ„de anlĂ€ggningar och tillsynsenheter.VĂ€ssarö Ă€r en lĂ€geranlĂ€ggning pĂ„ en ö i Östhammars skĂ€rgĂ„rd, som drivs av Stockholms scoutdistrikt. Verksamheten drivs till största del av ideellt arbetande ungdomar och vuxna.

Detta Àr en textanalys av svensk kriminalfilm. Den hÀr studien undersöker hur vÄld skildras i svensk kri-minalfilm, hur vÄldet motiveras och vilka skillnader det finns mellan kvinnor och mÀns motiv, och om vÄldskaraktÀrerna innehar stereotypa könsrelaterade egenskaper. Studien görs utifrÄn ett genusperspektiv med inslag av teorin om intersektionealisering. Textanalysen görs genom analys av nyckelscener i filmen, det vill sÀga vÄldsscener, scener dÀr karaktÀren agerar i enlighet med Bems (1974) maskulina eller femi-nina egenskaper, och scener dÀr karaktÀren agerar könsstereotypt. Filmerna som analyseras ÀrHypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hallström, 2012), Snabba cash II (Wikström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (FÀlemark, RÄberg & Asphaug, 2007) och Solstorm (Rehnberg & Lindblom, 2007).

SamarbetssvÄrigheter pÄ en arbetsplats mellan arbetstagare eller mellan arbetstagare och arbetsgivare kan medföra att ett anstÀllningsavtal kan komma att sÀgas upp av arbetsgivaren. Lagen om anstÀllningsskydd (LAS) uppstÀller dock krav pÄ att en uppsÀgning frÄn arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Vad som avses med saklig grund Àr dock inte definierat i lagtexten, utan Àr beroende av omstÀndigheterna i det enskilda fallet. Syftet med uppsatsen var att undersöka nÀr en uppsÀgning pÄ grund av samarbetsproblem Àr sakligt grundad. Vidare var syftet Àven att undersöka de regler som Àr tillÀmpliga och hur dessa regler fungerar i praktiken samt vad en arbetsgivare har att iaktta nÀr denne har som ÀndamÄl att sÀga upp en arbetstagare pÄ grund av samarbetsproblem.

Uppsatsen har som syfte att beskriva relationen mellan den svenska militÀra underrÀttelsetjÀnsten och beslutsfattare pÄ politisk nivÄ. UtgÄende frÄn Samuel Huntingtons och Morris Janowitz teorier om civil-militÀra relationer studerar jag 1974 och 1996 Ärs underrÀttelseutredningar för att genom en jÀmförelse av dessa försöka beskriva relationen utifrÄn teorins etablerade begrepp imperatives och control, i denna studie översatta till fordringar och kontroll.Studien genomförs som en kvalitativ innehÄllsanalys och dokumentstudie. Analysen av hur utredningarna beskriver den svenska militÀra underrÀttelsetjÀnsten tjÀnar som underlag för att beskriva relationen mellan beslutsfattare och underrÀttelsetjÀnst och hur denna utvecklats.Slutsatserna visar att det sedan mitten av 1970-talet rÄder en uttalad och tÀmligen oförÀndrad syn pÄ att det Àr de funktionella fordringarna som styr den militÀra underrÀttelsetjÀnsten. Med en förÀndrad sÀkerhetspolitisk situation har den militÀra underrÀttelsetjÀnsten fÄtt en viktigare roll och ökat inflytande i den politiska processen samtidigt som den politiska sidans syn pÄ behov av kontroll och insyn i underrÀttelsetjÀnsten har ökat. UnderrÀttelsetjÀnstens autonomi visavi beslutsfattarna kan sÀgas ha minskat..

Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela vĂ€rlden. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock Ă€r inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art nĂ€r det kommer till att jĂ€mföra olika sorters brottsligheter i landet. Begrepp som skattefusk förekommer ofta i samhĂ€llet i syfte att tona ner och att fĂ„ brottet att lĂ„ta mer lindrigt Ă€n vad det Ă€r.Årligen stĂ„r svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintĂ€kterna som undangöms för staten. Som Ă„tgĂ€rd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under Ă„r 2007, lagen om personalliggare som pĂ„verkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen dĂ€r bĂ„de positiva och negativa reaktioner framkom.