Syftet med vår studie var att bedöma om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelever årskurs 3 på naturvetenskaplig inriktning och samhällsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att få svar på detta har vi intervjuat 19 elever från vardera inriktning med frågor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. Frågorna har utformats för att få en förståelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen på det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, Lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förståelse av kausala samband. Strävansmål och mål att uppnå från kursplanen för Naturkunskap A och B har också de en grund till frågornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som därefter har analyserats kvantitativt.

Syftet med vårt fördjupningsarbete är att lära oss vilka olika påföljder till brott som används i Sverige och vad dessa påföljder innebär. Ofta får polisen vid ett förhör frågor om vilka påföljder som kan bli aktuella. Det är inte lätt att svara på den frågan då det är olika från fall till fall, men att kunna redogöra för de olika påföljderna och deras innebörd ser vi som en nödvändighet. Vi har även tagit upp och förklarat hur påföljdsbestämningar går till. Ett annat syfte med vårt fördjupningsarbete var att jämföra två brott med samma straffskala, för att se hur straffskalan används, om maxstraff utdöms någon gång och om man kan se några mönster.

Patienter ska fasta inför elektiv kirurgi på grund av risken för kräkning och aspiration av ventrikelinnehållet till lungorna, oberoende av anestesimetod. Under de senaste decennierna har forskning gjorts angående preoperativ fasta och därigenom har riktlinjerna förändrats mot en mer liberal riktning. I den kliniska verksamheten är det idag mer regel än undantag att fasta från midnatt för patienter som ska genomgå elektiv kirurgi på förmiddagen och tidig eftermiddag, vilket dock inte styrks av evidens utan baseras mer på erfarenheter. Det finns stark evidens som stödjer att preoperativ fasta borde vara två timmar för vätska och sex timmar för fast föda. Sjuksköterskan är den som är ansvarig för patienternas omvårdnad i den kliniska verksamheten.

Efter drygt trettio år av diskussioner och förhandlingar kunde enighet bland EUs medlemsländer uppnås och rättsakterna: förordningen om stadga för europabolag och det kompletterande direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag antas den 8 oktober 2001. Då medlemsländerna ej kunde enas om att europabolagen endast skulle lyda under EUs Lagar, överlämnades flertalet frågor att regleras via nationell rätt. Syftet med uppsatsen är att klargöra hur direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag är utformat och hur detta överfördes till svensk rätt. Förutom det faktum att direktivet ej är skrivet på ett tillräckligt klart och tydligt sätt, framkommer även att utredarens betänkande var i behov av flertalet ändringar för att få samma innebörd som direktivet. Dock kvarstår viktiga och därmed oreglerade frågor i avvaktan på direktivets revidering.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress i omvårdnadsarbetet. Detta för att visa på den komplexitet och synliggöra de svårigheter som sjuksköterskeprofessionens arbetsvillkor medför, en värdefull kunskap ur såväl patientperspektiv, sjuksköterskeperspektiv som ur ett samhällsperspektiv. Sjuksköterskeprofessionen styrs av Lagar och etiska riktlinjer för att säkerställa en god omvårdnad. Omvårdnad är i grunden ett etiskt uppdrag, som i en bristfällig vårdrelation kan leda till lidande för såväl patienten som för sjuksköterskan. Aktuell forskning visar att uppkomsten av etisk stress hos sjuksköterskor förekommer i åtskilliga vårdkontexter.

De senaste åren har utsläppsreglerna för sjöfarten blivit allt hårdare och under de kommande åren skärps de ännu mer. För att svaveldirektiven för sjöfarten ska fungera effektivt så krävs det också att de efterlevs. Syftet med den här studien var därför att undersöka hur länderna i Europeiska SECA områdena agerar och kommer att agera i framtiden för att se till att svaveldirektiven efterlevs. Studien syftar också till att undersöka hur efterlevnadskontroller genomförs, samt se om länderna har infört sanktioner mot överträdelser och vad dessa innebär. För att få svar på detta studerades Lagar och förordningar, men framförallt skickades frågeformulär ut till de ansvariga myndigheterna i flera olika länder kring SECA områdena.

Bakgrund: Bokföringsnämnden har nyligen förbjudit progressiv avskrivningsmetod som tillämpning för bostadsrättsföreningar. Det innebär att en byggnad inte får avskrivas progressivt från och med 28 april 2014. Progressiv avskrivning har tillämpats sen millenniumskiftet av framförallt nyproduktioner och hyresrättsombildningar till bostadsrätter. Den progressiva effekten gör att avskrivningarna är låga i början men därefter accelererar. Ett byte till en linjär eller en degressiv metod kommer att krävas.

Jag har valt att utreda förändringen av regleringar för tidsbegränsat anställda. Mot bak-grund av att detta är en grupp arbetstagare som växer och som har ett sämre anställnings-skydd än tillsvidareanställda, anser jag att det är ett intressant område att undersöka. Eftersom Sverige numera följer direktiv från EU är mitt syfte att analysera hur svensk arbetsrätt, med fokus på visstidsanställda, har påverkats av EG-rätten. Frågeställningen blir därmed; på vilket sätt har svenska Lagar och regler för tidsbegränsat anställda reformerats under Sveriges medlemskap i EU och varför har det skett en förändring? För att besvara frågan har jag valt att göra en litteratur- och dokumentstudie.

Syftet med denna studie är att undersöka förväntningsgap ur revisorsperspektiv, faktorerbakom förväntningsgapet samt revisorernas hantering av detta. Vi undersöker också om ettförväntningsgap existerar mellan revisionsbyråer och deras anställda revisorer. För attuppfylla syftet genomförde vi en kvalitativ studie där godkända och auktoriserade revisorer påKPMG, PwC, Ernst & Young, Deloitte och Grand Thornton intervjuades.Arbetets teoretiska referensram omfattar grundläggande teorier om revisorsyrket ochrevisionen i helhet. Där presenteras teorier om: revision, revisors roller, revisorsansvarförväntningsgap och om lagstiftning som styr revisionen.Förväntningsgapet äger rum när beställare av revision har en annan uppfattning än revisornom vad revisionen innebär, dess räckvidd, revisorsansvar och revisors roll. För att undvikaeller minimera förväntningsgapet är kommunikation ett viktigt instrument.

Syfte: Vårt syfte består av två delar, dels att ta reda på hur redovisningen av belöningspaketet har utvecklats, dels undersöka hur belöningspaketets utformning har utvecklats. Metod: Vi har använt oss av en deduktiv ansats med inslag av induktiv ansats. Undersökningen har skett genom en dokumentstudie där vi använt oss av en egenkomponerad undersökningsmodell. Teori: Uppsatsen utgår ifrån legitimitetsteorin, intressentteorin och teorin om aktieägarvärde. Empiri: Empirin är hämtad från tolv företag inom fyra olika företags¬områden, år 2001-2005 och består av information om belöningspaketet till VD och ledningsgrupp.

Syftet med denna uppsats är att som blivande pedagoger belysa hur man går tillväga för att hjälpa de elever i behov av särskilt stöd genom deras skolgång på ett gynnsamt sätt. Temat kommer alltid att vara relevant, eftersom det alltid kommer att finnas elever som är i behov av särskilt stöd och vilket gör det här temat ständigt aktuellt. Vi har valt att skriva om detta ämne för att vi personligen ville förvärva större kunskaper kring elever som är i behov av särskilt stöd. Vår frågeställning är: ?Vad är pedagogernas och rektorernas ansvar gentemot elever med DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom inom skolverksamheten, samt hur kan pedagoger och skolledare hjälpa dessa elever och vad gör man för att underlätta dessa elevers skolgång och för att få fram deras kvaliteter på bästa möjliga sätt.? I litteratur delen så har vi tagit upp fakta om DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom, Lagar och bestämmelser, pedagogiska insatser och hur man arbetar inom skolan för att hjälpa dessa elever.

IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav på uppnådd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet är tillsammans med nya Lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bättre IT-styrning. Att bedöma och värdera affärsnytta och nyttoeffekter av IT innebär att se vad IT?s egentliga värde är för verksamheten och dess affärsprocesser. Genom att använda någon av de nyare metoderna för nyttobedömning som också har fokus på oväntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/långsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, så uppnår man bättre kontroll över verksamheten och att man fokuserar på rätt saker och gör dem på rätt sätt.

Utbildningen i idrott och hälsa ger möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mångkulturellt och internationellt samhälle (Lpo 94). Fotboll har länge varit den sport som på allvar har bidragit till att föra samman olika kulturer med varandra för deras gemensamma kärlek till sporten. Överallt i världen, oberoende av etnicitet och religioner, har människor samlats för att ta del av spelet. Men hur ser det ut i skolan? Utbudet av världens största sport är givetvis stort även i skolan eftersom efterfrågan kräver det.

Bakgrund: Det finns flera bakomliggande orsaker till att unga konsumerar alkohol. Lagar och förordningar finns till för att hindra minderåriga från att bruka alkohol. Trots detta har ett högt antal minderåriga ett riskbeteende relaterat till användningen av alkohol och dessa individer respekterar inte lagen. Skolsjuksköterskan har en betydande roll i preventionsarbetet mot minderårigas alkoholkonsumtion och använder flera strategier för att främja barn och ungas hälsa.Syfte: Att beskriva skolsjuksköterskans hälsofrämjande strategier mot minderårigas alkoholkonsumtion.Metod: En litteraturöversikt baserat på tio kvalitativa studier.Resultat: Två kategorier kunde urskiljas utifrån syftet: hälsosamtal och familjestrategier. Ur kategorin hälsosamtal urskiljs subkategorierna hälsoenkät och motiverande samtal.

I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nät. Hur enskilda avlopp är uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka Lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnå ett uthålligt samhälle.Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska sträva efter en uthållig samhällsutveckling. En strävan som kommuner som Söderköping har när dom försöker få människor att byta till hållbara VA-system.Med dom här funderingarna som bakgrund och ett antal frågeställningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som går igenom Östersjöns problematik och även relevant information om enskilda avlopp.