IS- och IT-strategier är ett koncept som idag är av stor betydelse för verksamheter, både inom den privata och offentliga sektorn. Problemställningen i detta arbete syftar till att undersöka vad som bör ingå i en IS/IT-strategi för att den ska vara ett bra styrdokument för en offentlig verksamhet. Informationen från studien syftar även till att finna ett tillvägagångssätt som är lämpligt vid utvecklandet av en IS/IT-strategi.De slutsatser som drogs från studien påvisar att IS/IT-strategier bör vara heltäckande för verksamheter och att strategin har tydliga kopplingar till verksamhetens övriga mål. En IS/IT-strategi bör vara ett måldokument där detaljrikedomen är lång och verksamhetstiden är mellan 3 och 5 år.Studien påvisar även att det kan fungera bra att utveckla en IS/IT-strategi internt inom kommuner, men att ett bra resultat även kan uppnås med extern hjälp. En viktig faktor för att skapa en framgångsrik strategi är att ha delaktighet vid utvecklandet.

Syftet med den här studien är att med hjälp avimplementeringsteorin ta reda på huruvidalärare i gymnasieskolanförstår, kan och vill skapa en god lärandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.Utifrån en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalärares upplevda uppfattningar om förståelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlärningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts på två olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lärare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister när det gäller resurser och förståelse för funktionsnedsättningen. Resultatet visar ävenatt det framförallt är på den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar.

Examensarbetet handlar om en skola för alla så som barn förstår och beskriver den. Uppsatsen bygger på en studie med ett femtiotal barn som går i årskurs tre respektive årskurs fem. De två klasserna befinner sig i två olika kommuner i Skånelän. Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå och återberätta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse återspeglas i styrdokumenten. Frågeställningarna är: Vad är en skola för alla enligt femtio nio och elva åringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien är kvalitativ i den bemärkelsen att barnens svar har tolkats på olika sätt.

I många förskolor används idag pedagogisk dokumentation som ett sätt att utvärdera förskolans kvalitetsarbete som står i den reviderade läroplanen (Skolverket, 2010). Mitt syfte med examensarbetet är att se hur begreppet pedagogisk dokumentation tolkas av olika pedagoger. Jag valde tre frågeställningar som skulle ge svar på mitt syfte. Hur tolkas dokumentationsarbetet, finns det några nackdelar samt hur tyder pedagogerna barnens uppfattning. Den kvalitativa forskningsmetoden användes i studien och resultaten kommer från de svar jag fick ifrån intervjuer som genomfördes med pedagogerna.

I kursplanen för bild anges att undervisningen ska genomföras så att elever ska samtala om bilder. Lärare är fri i sin tolkning av skolans styrdokument. Det finns olika sätt att samtala om bilder och olika sätt att förhålla sig till bedömningen av dem. Syftet med studien är att få insikt i och kunskap om hur bildlärare resonerar kring och arbetar med bedömning av muntliga framföranden och framställningar i bildundervisningen. Från den traditionella muntliga redovisningen uppe vid tavlan till ett förhållningssätt med samtal och dialog där det formativa lyfts fram.

Stockholm är en växande stad och för att bemöta det behov av bostäder som expansionen medför, krävs att befintliga fastigheter utvecklas och får nya, bättre anpassade ändamål. Det är framförallt viktigt att utveckla de fastigheter som är belägna i attraktiva områden med pågående stadsutveckling eller goda möjligheter för ny stadsutveckling.Denna rapport behandlar utvecklingen av Vandenbergh 9, ett kontorskomplex från tidigt 1970-tal till ett modernt bostadshus. Rapporten resulterar i förslagshandlingar över hur den invändiga gestaltningen kan komma att se ut. Förslaget följer alla de lagar, stadgar och rekommendationer som idag ställs för byggnation i Sverige.Detta resulterade i sex individuella plan, men för att främja hållbart och rationellt byggande har ett stort fokus lagts på modulbyggande. Rapporten redogör för hur en fastighet i en stor skala kan utvecklas och erhålla ett nytt syfte..

Syftet med följande arbete är att analysera det internationella/interkulturella perspektivet i två textböcker med tillhörande övningsböcker för engelska i år 9. Läromedelsforskningen och de aktuella styrdokumenten presenteras i arbetets teoridel och perspektivets förekomst analyseras sedan. Detta görs först kvantitativt med hjälp av ett analysredskap som är utformat utifrån det internationella/interkulturella perspektivet som det är uttryckt i de aktuella styrdokumenten. Därefter analyseras texter som visat sig vara relevanta för arbetet i den kvantitativa delen kvalitativt i en diskussion understödd med citat. Resultatet visar att det internationella/interkulturella perspektivet inkluderas i en större andel av Happy no.3:s texter än Good Stuff D:s.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur demokratibegreppet används i skolan i form av elevinflytande och ansvar. I styrdokumenten finns direktiv om elevinflytande och ansvar, vi vill med den här studien se hur lärarna går tillväga för att omvandla retoriken till praktiken.För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där våra respondenter har varit lärare på två olika grundskolor. För att synliggöra skillnaden mellan styrdokumentens retorik och skolans praktik, har vi valt att använda oss av en analysmodell där vi ställer dessa mot varandra. De begrepp vi valt att forma vår analysmodell utefter är de teoretiska utgångspunkter tagna från Robert A. Dahls Demokratin och dess antagonister.Utifrån vår analysmodell har vi kommit fram till om begreppen effektivt deltagande, lika rösträtt, upplyst förståelse och kontroll över dagordningen endast är retorik, finns inte med överhuvudtaget eller om det finns på ett konkret sätt..

Syftet med arbetet var att få inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i ämnet barn och sexualitet. Ambitionen var att få veta vad pedagoger tänker om barns sexualitet och vilken syn de har på förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frågeställningar användes fokusgrupper och enkäter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring ämnet men att det inte direkt görs i nuläget. Det ansågs även viktigt att föra en dialog med föräldrar i frågor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stämmer även väl in med riktlinjer från Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bästa. I frågan om ifall det finns några direkta direktiv om barn och sexualitet i något styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.

Riksidrottsförbundet är idrottsrörelsens samlingsorgan vilka bland annat ansvarar för den strategiska ledningen av den svenska idrottsrörelsen. Riksidrottsförbundet ska ansvara för att statliga medel används till att landets idrottsverksamhet drivs i enlighet demokratiska principer. Samtidigt består idrottsrörelsen av ideella idrottsföreningar med stark självbestämmanderätt. Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara huruvida Riksidrottsförbundet, i en kontext av starka värden om föreningsfrihet och organisationers självbestämmande, har möjlighet att styra sina medlemsorganisationer mot ökad jämställdhet. Detta har studerats utifrån Riksidrottsförbundets egna policy- och styrdokument rörande jämställdhet samt intervjuer med Riksidrottsförbundet, Svenska Fotbollförbundet samt en enskild ideell idrottsförening.

Syftet med min studie är att undersöka hur elever i årskurs 6-7 upplever sin placering på resursskola. Jag använde mig av den kvalitativa forskningsintervjun med en fenomenologisk ansats som metod för att få reda på hur eleverna upplever sin placering på resursskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om resursskolor, inkludering och exkludering och vikten av relationer samt en koppling till aktuella styrdokument. Resultatet pekar på att elevernas upplevelse av resursskola kan delas in i tre kategorier, bekräftelse, social gemenskap och bemötande. Dessa samverkar och bidrar till att eleverna upplever en tillhörighet, ett sammanhang, inom resursskolan vilket de har saknat på sina hemskolor.

Studiens syfte var att undersöka hur och i vilken omfattning som ett barnperspektiv tillämpas i vuxenpsykiatrisk verksamhet. Frågeställningarna var: Hur      uppmärksammas barn till vuxna med psykisk sjukdom inom vuxenpsykiatrin?Hur      uppfattar professionella sina möjligheter och begränsningar att uppmärksamma      barn till psykiskt sjuka föräldrar? Kvalitativa intervjuer genomfördes och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori användes för att beskriva hur barnperspektivet kan uppmärksammas på olika nivåer.Vi fann att barnperspektivet beaktades i form av samtal med patient om föräldraskapet och barnets situation samt enskilt med barnet. Detta är dock väldigt personberoende och inte styrt av rutiner på enheterna och skiljer sig mellan enheterna där psykosenheten träffar barn i större utsträckning. Enheterna erbjuder patientens barn gruppverksamhet hos socialtjänsten och här sker samverkan medan övrig samverkan är nästan obefintlig.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..