Arbetar man inom polisen eller andra delar av rättssäkerhetskedjan kommer man dagligen i kontakt med tolkar. Deras arbetsuppgift är att göra kommunikationen möjlig mellan till exempel en målsägande och en polisman. Efter att ha hållit förhör under sommaren 2004 på en polismyndighet insåg vi svårigheterna med att få fram frågorna på rätt sätt samt att veta om svaren man fick tillbaka verkligen var rätt formulerade. Med tiden har vi utvecklat tankarna kring dessa svårigheter. Vad har egentligen tolkarna för kunskap om rättssäkerhet? Vad har de för utbildning? Finns det någon förhörsmetod som lämpar sig bäst då man håller förhör genom tolk? För att få svar på dessa frågor kommer vi att intervju bland annat en advokat som uppmärksammat problemet, en förhörsmetodsexpert samt källor inom polisen.

Kemikalieindustrin i Europa står inför en stor förändring. En ny lagstiftning kallad REACH - Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals ska ersätta ett 40- tal äldre lagar som reglerade hantering av kemiska preparat. Syftet med den nya kemikalielagstiftningen är bland annat att främja utbytet av farliga kemikalier till miljövänligare alternativ. Den stora förändringen består av att företag som inom EU ska tillverka eller importera kemiska produkter, måste registrera applikationsområdet för dessa produkter och de ingående ämnena. REACH är tänkt att öka transparensen i branschen och underlätta den administrativa hanteringen kring produkt och säkerhetsdata.

I det svenska rättsystemet förekommer rättsligt konsekvenslösa bestämmelser. Visserligen kan denna typ av bestämmelser på ett kostnadseffektivt sätt fylla en funktion i samhället i den mån de följs och tillämpas; exempelvis kan de ge moralisk vägledning i vissa frågor. Det finns dock en lång rad problem med bestämmelserna, som ger oss anledning att dra slutsatsen att de inte bör finnas. I uppsatsen diskuteras om det är felaktigt ur ett regelutilitaristiskt och pliktetiskt perspektiv att stifta och upprätthålla rättsligt konsekvenslösa bestämmelser. Det diskuteras även huruvida sådana bestämmelser kan vara lag eller inte.

Bakgrund: Cancer är en vanlig sjukdom som drabbar tusentals människor varje år. För dessa människor förändras livet drastiskt. Genom en god vårdrelation kan en del av lidandet lindras. Det finns även lagar som framhåller att det är viktigt att främja för en god relation mellan patient och sjukvårdspersonal. I tidigare forskning framkommer det även att en del sjuksköterskor upplever att det är svårt att samtala med patienter med cancer.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur en god vårdrelation kan skapas i mötet med patienter som drabbats av cancer.Metod: Studien är genomförd med kvalitativ ansats och baseras på fem självbiografier som valdes utifrån uppsatta urvalskriterier.

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhållningssätt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestått av tre sammanhängande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlärare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser på Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. Utvärderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lärare.Resultatet av studien påvisar variationer i bildlärares syn och tillvägagångssätt på arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

Begrepp som används i samband med polisens underrättelse i 23:18 kan missförstås. Begreppet delgivning används ofta men inte alltid i den rätta bemärkelsen. Rapportens syfte är att redogöra för den lagstiftning som finns om delgivning genom att förklara vad den innebär samt beskriva de förfaranden som ska efterlevas. Särskilt ska den beskriva polisens tillämpning av underrättelse och delgivning enligt rättegångsbalkens (RB) bestämmelser i 23:18 och Förundersökningskungörelsen (FUK) 12 § a. I det inledande kapitlet redogörs den lagstiftningen som finns i RB, FUK och Delgivningslagen (DelgL).

Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolorna och Barn- och utbildningsnämnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket när det gäller målstrategier för att så många som möjligt av eleverna ska nå de nationella målen. Ett delsyfte var också att belysa på vilka grunder elever ska få eller får stöd. Metoden som användes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, där vi använde årsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar från de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnämndens årsredogörelser för åren 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej når målen får ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och värdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..

Syftet med denna uppsats var att utreda gällande rätt vid tolkning av testamente, att behandla problematiken kring tolkning av testamente samt redogöra för de bestämmelser som inskränker en testators frihet att testamentera bort kvarlåtenskap. Uppsatsen bygger på analyser som genomförts med hjälp av traditionell juridisk metod där lagar, förarbeten, rättsfall och juridisk doktrin har studerats. Ett testamente är en strängt personlig rättshandling som uttrycker den avlidnes vilja om fördelning av kvarlåtenskap. Lagstiftaren ställer vissa formkrav för upprättande av ett testamente samt begränsar även i viss mån testationsfriheten. Om ett testamentes innehåll är oklart blir det föremål för tolkning.

Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur deupplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ?aldrig av? med minnena och händelserna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar om naturmiljö och lärande utifrån flickor och pojkars lika värde och hur de konkret arbetar med detta utifrån styrdokumentens intentioner.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats utifrån litteratur, tidigare forskning och förskolans styrdokument.Resultatet visar på att naturmiljö som lärandemiljö används flitigt men inte medvetet i syfte att ge flickor och pojkar samma förutsättningar till lärande. Förskollärarna säger sig vara medvetna om flickor och pojkars lika värde men studien visar att det fortfarande finns många oreflekterade föreställningar om kön bland förskollärarna. Barnen bemöts könsstereotypt i naturmiljön vilket leder till att de begränsas i sina möjligheter att utveckla intressen och egenskaper som alla borde ha samma rättigheter till.

I detta examensarbete är syftet att undersöka hur pedagoger inom förskola arbetar med barns inflytande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på en förskola. Frågeställningarna är; vilken uppfattning har pedagogerna om barns inflytande; vilka styrdokument utgår pedagogerna från; samt vilka metoder arbetar pedagogerna med. Vi skriver om kommunikation, det kompetenta barnet, demokrati och Vygotskijs teorier som viktiga delar av tidigare forskning och viktiga begrepp. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogerna som deltagit i undersökningen tycker sig arbeta aktivt för att barn ska vara delaktiga och ha inflytande samt att demokrati i förskolan anses vara viktigt.

Stavning handlar ej enbart om att stava rätt! Att lära sig stava kan vara en hjälp i en individs läs- och skrivutveckling. Genom att lära sig stava kan det bli lättare att lära sig läsa, samtidigt som läsningen kan bidra till att lära sig stava. Genom att skriva kan en elev lära sig stava bättre samtidigt som goda stavningskunskaper kan skapa en känsla av trygghet och säkerhet i skriftspråket som gör att han/hon vill skriva. Syftet med studien är att ta reda på när, hur och varför lärare arbetar med stavning i de tidiga skolåren och att skapa en överblick över olika synsätt på stavning samt hur dessa kan påverka undervisningen. Studien tar upp stavning ur olika perspektiv, från det teoretiska till det praktiska samt hur elever uppfattar stavning.

Vår studie granskar personuppgiftshanteringen i Uppsala kommun och undersöker hur internationella dataskyddsriktlinjer påverkar deras arbete. Vår forskningsmetod är fallstudie och som datainsamlingsmetod utförde vi semistrukturerade intervjuer med personuppgiftsombudet på Uppsala kommun. Vi har sedan analyserat och diskuterat resultaten kvalitativt. De internationella riktlinjer vi studerat mest ingående är EU:s dataskyddsdirektiv, EU:s kommande dataskyddsförordning, OECD:s ?Privacy Framework? och FN:s ?Guidelines Concerning Computerized Personal Data Files?.

Begreppet hållbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det förespråkar ansvar och ett helhetsperspektiv på jordens utveckling. Dock har begreppet även kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie är att synliggöra geografilärares förhållningssätt och föreställningar gällande begreppet hållbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning på gymnasiet. Studien bygger på en enkät och intervjuer genomförda med geografilärare verksamma på gymnasieskolor runt om i Sverige och visar på både svårigheter och möjligheter i undervisningen om hållbar utveckling. Resultatet visar att läroplan och kursplaner inte nödvändigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lärarna moderniserat sin undervisning från traditionell läroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg..