Detta arbete grundar sig på sex djupintervjuer med vägledare på olika grundskolor i Malmö, samt kortare intervjuer med rektorer på några av dessa skolor. Vägledarnas arbetsuppgifter har stått i centrum för arbetet. Den bild som byggdes upp av de intervjuer jag gjort visar att vägledarens arbetsuppgifter påverkas mycket av ledningens åsikter och agerande, men även att varje vägledare själv till viss del påverkar sin situation. För enkelhetens skull har jag valt att genomgående i mitt arbete kalla studie- och yrkesvägledare för ?vägledare? och benämner dem för ?hon? då de flesta i denna studie är kvinnor. I arbetets inledande kapitel presenterar jag bakgrunden där jag berättar om gällande styrdokument för grundskolan, tidigare forskning om vägledning på grundskolan samt exempel på vad vägledning bör stå för. Här tar jag även upp syfte, frågeställning och hypotes. I kapitel två tar jag upp de teoretiska utgångspunkter som jag anser vara relevanta för arbetet, dessa använder jag mig av i analysdelen där jag relaterar mitt arbete till hur dagens skolor som resultatenheter påverkar arbetsmiljön med hjälp av Anita Jansons bok Att vara chef för en resultatenhet. Jag har även tittat på maktperspektivet med hjälp av Rädslans makt skriven av Christian Ylander och möjligheterna till förändring med hjälp av Kjell Skogen & Mari-Anne Sörlie, Introduktion till innovationsarbete.

Vi har undersökt om behöriga lärare har en uttalad tanke med hur de bedriver jämställdhetsarbete i grundskolans tidigare åldrar. Vi har valt att intervjua fem behöriga kvinnliga lärare som har lärartjänst inom Örebro kommun. Dessa lärare har intervjuats om hur de tolkar och arbetar med de utbildningspolitiska styrdokument som skolan har att arbeta efter. Deras svar har ställts mot en tes som vi sedan har undersökt om den kan bekräftas eller förkastas. Att tesen av resultatet att döma förkastas beror på att vi finner att lärarna har en tanke med jämställdhetsarbete, dock så är den inte uttalad..

Kortfattat handlar arbetet om föräldrars medverkan i styrdokumenten under 1900-talet iSverige. Studien är gjord enbart med hjälp av litteratur, och då främst de styrdokument som varit gällande under 1900-talet, det vill säga Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919, Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955, Läroplan för grundskolan Lgr62, Läroplan för grundskolan Lgr69, Läroplan för grundskolan Lgr80 samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Ur dessa styrdokument har citat hämtats för att påvisa föräldrarnas och skolansansvar gällande barnens fostran samt kontakt mellan hem och skola.Föräldrarna betraktades som näst intill okunniga i början av 1900-talet. Det förändrades över tid och föräldrarna anses nu vara högst delaktiga i ansvaret om deras barn. Samarbetet mellan hem och skola har också växt över tid och blivit ett stort ansvar förbåda parter.

Syftet med arbetet är att förstå vad en grupp lärare i grundskolan förväntar sig av specialpedagogen. Med hjälp av litteraturstudier och intervjuer vill jag försöka ta reda på vilka förväntningar som finns. Sammanfattningsvis får jag uppfattningen att förväntningarna på specialpedagogen överensstämmer ganska bra med vad som står i styrdokument och vad vi lärt oss på utbildningen. Man förväntar sig att specialpedagogen ska arbeta på tre nivåer, individ- grupp- och organisatorisk nivå..

Bakgrund: Förvaltningstjänster inom premiepension har ökat i takt med införandet av det nya pensionssystemet. Marknaden för dessa aktörer har vuxit och det har riktats kritik mot förvaltningstjänsterna inom premiepension och dess förvaltare. De problem som förvaltningsföretagen påstås skapa riskerar att hota funktionaliteten och förtroendet i premiepensionssystemet. Aktörerna är ett relativt nytt fenomen i Sverige vilket gör att det inte finns tillgänglig information och statistik om förvaltarna och dess förvaltning. Lagar och finansiella teorier på området vägleder i hur förvaltarna bör och får agera, men anger inte hur förvaltningsföretagen arbetar i praktiken.

Denna uppsats behandlar skildrandet av droger i framförallt skönlitterära texter och diskuterar ämnets relevans i skolundervisning, hur man som lärare kan behandla ämnet och vilken nytta och funktion det i så fall kan fylla. Studien redogör för i huvudsak skönlitterära texter i ämnet ur ett historiskt perspektiv med sporadiska neddykningar också i essäer, självbiografier och facklitteratur. Metoden är en tematisk litteraturstudie där de skönlitterära texterna samt den ämnesrelaterade litteraturen fått stå till grund för själva textanalysen och den didaktiska anknytningen. Resultatet visar på hur skildrandet av droger inom skönlitteraturen förändrats genom tidens gång, från det företrädesvis skildrande bruket av droger som en källa till höjda upplevelser i religionens och konstens namn till att i större utsträckning behandla bruket av droger ur ett mer socialrealistiskt perspektiv. I och med den förändringen har majoriteten av de senare skildringarna präglats mer av verklighetens konsekvenser och är således inte fullt så romantiska i sin underton som de tidigare skildringarna ofta tenderade att vara, även om det så klart finns verk som skiljer sig från mängden.

Med dagens spelmotorer kan man hålla rätt hög grafisk standard utan några problem. Man kan få hög realism och ljus sättning som är stort sett fotografiskt. Men hur är det om man ska efterlikna en klassisk målning? En klassisk målning brukar inte 100 % följa fysiken lagar när det gäller ljus, färg, form osv. Hur svårt blir det att få till en autentisk tavla med mönster från duken och penseldrag? Den här uppsatsen tar det upp hur man bästa möjliga sätt återskapar klassisk konst i 3D.

Den kinesiska marknaden har efter många år av isolering börjat öppnas upp allt mer mot omvärlden. Med inträdet i WTO har utvecklingen de senaste åren gått fort och lagar och regleringar revideras kontinuerligt av den kontrollerande regeringen. Inträdet har inneburit en anpassning till övriga medlemsländer vilket gjort att möjligheterna för företagande i Kina ständigt ökar. Potentialerna på marknaden är stora, vilket många utländska företag redan upptäckt. Trots det är det fortfarande ett begränsat antal svenska företag på marknaden, speciellt detaljhandelsföretag som vänder sig till konsumenter.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i sex lärares uppfattningar om utedagar vid två olika naturskolor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare beskriver elevernas lärande och sin egen roll under utedagen på naturskolan. Syftet är också att se vilka kopplingar som finns mellan utedagen och skolans ordinarie verksamhet och dess styrdokument. Ett bisyfte är att beskriva vilka förutsättningar som lärarna ser till utomhuspedagogik runt den egna skolan, då i form av hinder och möjligheter.Metoden är etnografisk och bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en observation.Resultatet visar att lärarna i studien ser naturskoledagen som en dag för lärande som är utforskande, upplevelsebaserat, praktiskt och bygger på samarbete och delaktighet. Lärarna ser en variation gällande utevana och mognad för utomhuspedagogik hos eleverna. Lärare integrerar utedagen i sin ordinarie undervisning eller låter den vara mer fristående.

Den här uppsatsen handlar om företeelsen mobbning sedd ur olika perspektiv. Mobbning är dock ett stort område, och en problematisk term att förklara. En anledning till det är det kan ta sig uttryck på så många olika sätt. Därför kan man säga att uppsatsen består av två delar. I den första delen skriver jag om vad några olika forskare definierar som mobbning, samt vilka förklaringsmodeller man kan ta till hjälp för att förstå varför mobbning kan uppstå.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera faktorer som vi anser viktiga att beakta för att förstå bostadshyresmarknaden i Gävle 2011. Hur påverkas marknaden av faktorer som politik, ekonomi och befolkning? Metod: Denna uppsats är av en kvalitativ metod. Först skedde en datainsamling för att sedan kunna utföra expertintervjuer med personer från viktiga aktörer i Gävle. Förutom primärdata finns även sekundärdata som är framtagen av forskare, till exempel vetenskapliga tidskrifter och artiklar. Detta examensarbete bygger både på en empirisk- och en teoretisk undersökning.

Hur kommer det sig att en organisation som brandmannakollektivet uppvisar en så låg kvinnorepresentation bland sina brandmän när andra organisationer med samma eller liknande förutsättningar, som polis och militär, uppvisar bättre resultat? Vad kan förklara den låga kvinnorepresenationen i den Svenska räddningstjänsten?Vi har i denna uppsats försökt förklara problemet med hjälp av nyinstitutionella teorier, så som homogenitet på organisationsfältet (isomorfismer) och professionens legitimitetssträvan genom omvärlden. Vi menar att det inte räcker att hitta och förklara institutionella faktorer och därmed en förändringströghet, med enbart isomorfismer eller enbart professionens legitimitetssträvan. De måste sättas i en relation till varandra.Det vi fann var att räddningstjänsten inte söker sin professionella legitimitet genom styrning från lagar och regler, och att denna ignorans skapar en norm på organisationsfältet. Ignoransen är en konsekvens av svag styrning från andra aktörer i organisationsfältet samt obefintlig granskning.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem är ett brett och komplext begrepp som kan innehålla många olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna är hårt reglerade utifrån de lagar och regler som gäller i det aktuella landet som de är verksamma inom. Därför är det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anställda så att de inte bryter mot några lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hårt reglerad verksamhet. Till exempel kan både regler och strikta budgetar leda till att de anställdas motivation påverkas negativt då de är hårt hållna och inte kan arbeta på det sätt de vill på grund av strikta riktlinjer.

Texten undersöker hur bildlärare och bildlärarstudenter använder sig av bildanalysen inom ämnets undervisning. Metoder, begrepp och inställningar till bildanalys granskas ur ett lärarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. Därtill är ett förslag utformats till bildanalytiskt lärarmaterial som kan användas som ett grundläggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt man arbetar med skönlitteratur i grundskolan. Studien är av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Defrågeställningar som varit relevanta för undersökningen och som legat som grund för intervjuerna har berört litteraturundervisningens karaktär, planering och aktuella utförande. Intervjuerna har innefattat två svensklärare på grundskolan och fyra elever. Resultaten från intervjuerna har sammanställts och analyserats med utgångspunkt både i de teorier som presenterats i undersökningens inledande kapitel samt i aktuella styrdokument..