Sökresultat:
1436 Uppsatser om Lagar och förordningar - Sida 65 av 96
Kina: ett land i ekonomisk förÀndring
Syftet med uppsatsen Àr att belysa Kinas ekonomiska utveckling, vÀgen frÄn planekonomi till marknadsekonomi och om det dÀrmed uppstÄtt skillnader mellan stÀder och landsbygd. Vidare studera Kinas relation med omvÀrlden gÀllande handel. I teoriavsnittet reder vi ut definitionerna pÄ de tre ekonomiska begreppen marknadsekonomi, blandekonomi och planekonomi. Detta för att se om Kina har gÄtt frÄn planekonomi till marknadsekonomi. Sedan Mao Zedong övertog makten 1949 har Kinas ekonomiska situation förÀndrats ett flertal gÄnger.
Hur hanterar revisorer pÄ smÄ byrÄer anmÀlningsplikt vid misstanke om brott?: en liten survey-undersökning med sex revisorer
En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommendationer. Ă
r 1999 lagstiftades anmÀlningsplikten vilket innebar att en revisor som misstÀnker ett ekonomiskt brott ska anmÀla detta. Tidigare har en revisor som misstÀnkt att det pÄgÄtt ekonomiska oegentligheter i ett företag inte sjÀlvmant fÄtt anmÀla detta till polis eller Äklagare. AnmÀlningsplikten innebÀr dock ett avsteg frÄn tystnadsplikten som av mÄnga anses vara en av revisorns viktigaste regler. En revisor innehar en unik stÀllning i företaget som granskas och har dÀrmed rÀtt att krÀva upplysningar samt fÄ tillgÄng till alla handlingar.
Wicca : en religionsstudie
Wicca Àr en ny naturreligion som skapades pÄ 50-talet av en man vid namn Gerald B. Gardner. Gardner hÀmtade inspiration av mÄnga vÀnner, som till exempel Aleister Crowley som var en viktig del inom satanismen. Allt sedan Gardner skapat wicca har den utvecklats och idag Àr den vÀldigt stor i bÄde England och USA, och den hÄller pÄ att vÀxa sig stor i resten av vÀrlden ocksÄ. Inom wicca finns det tvÄ lagar, ?the wiccan rede? och trefaldslagen, dessa Àr de enda lagarna och följer vi dem kan vi leva ett bra liv.
MamaGreens : Produktframtagning
Vi har under vÄren 2013 drivit ett fristÄende projekt för vÄrt examensarbete.Med inspiration frÄn kommersiell livsmedelstillverkning och "Urban Gardening", konsten att odla utan jord, pÄ limiterade ytor och med minimalt ljus ville vi skapa och utveckla en produkt riktad för det genomsnittliga hushÄllet och den gemene mÀnniskan. Vi stöter pÄ vÄrt problem i vardagen nÀr vi lagar mat. Basilikan som hinner bli vissen tills nÀsta middag och rosmarinen som inte hÄller tills grillkvÀllen pÄ fredag. Detta problem gav underlag för vÄr grundtanke som var att skapa en produkt som förlÀnger livstiden pÄ fÀrska kryddor, örter och plocksallat. Designad med fokus pÄ hela produktcykeln, frÄn inköp av material till Ätervinning formades en produkt helt olik frÄn vad vi förvÀntat oss.
Tobak pÄ 2000-talet : Marknadsföring och uppfattning av Philip Morris
I denna uppsats har vi gjort en studie dÀr syftet Àr att undersöka hur tobaksföretaget Philip Morris anvÀnder marknadskommunikationen i sin kommunikation av varumÀrket Marlboro och deras produkter.Denna uppsats Àr uppbyggd pÄ tre frÄgestÀllningar: Hur marknadskommunicerar Philip Morris sitt varumÀrke och produkter? Vilka aspekter Àr det konsumenterna tÀnker pÄ nÀr de ska köpa cigaretter? Upplever konsumenterna nÄgon pÄverkan frÄn tobaksföretagens marknadskommunikation?I vÄr studie har vi valt att en kvantitativ studie som genomfördes i form av en enkÀtstudie och den besvarades endast av rökare. Respondenterna som besvarade vÄr enkÀt hittade vi i sociala medier, i tobaksforum pÄ internet och genom att ta kontakt med personer som precis hade köpt cigaretter pÄ ICA Luthagen i Uppsala.Huvudresultaten i uppsatsen Àr att Philip Morris har trots restriktiva lagar- och förordningar hittat nya sÀtt att vistas bland potentiella och redan existerande kunder. De flesta började röka för att det var socialt. Smaken, rutinen och varumÀrket var de tre viktigaste aspekterna nÀr respondenterna köpte cigaretter.
En undersökning om ARU-certifikatet pÄ reklambyrÄer i Malmö
För att fĂ„ lov att vara medlem i Sveriges kommunikationsbyrĂ„er Ă€r det ett krav att bli ARU-certifierad. Ansvarig reklamutgivare (ARU) Ă€r en certifiering som bland annat innebĂ€r en utbildning inom svensk marknadsföringsjuridik och en kvalitetsstĂ€mpel. De personer som gĂ„tt ARU-utbildningen kĂ€nner till de lagar och etiska riktlinjer som styr Sveriges marknadskommunikationer och fĂ„r den rĂ€tta kompetensen för att fatta juridiska beslut i det dagliga arbetet pĂ„ en reklambyrĂ„. I Malmö finns det cirka 50-70 reklambyrĂ„er som arbetar med reklam pĂ„ ett professionellt sĂ€tt. ĂndĂ„ Ă€r det endast tio av dem som Ă€r ARU-certifierade.
FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för arbetet Àr: pÄ vilket sÀtt kan ARU-certifieringen gynna en reklambyrÄ i Malmö? Varför Àr inte fler reklambyrÄer ARU-certifierade i Malmö? Huvudsyftet med arbetet var att undersöka varför det Àr endast tio reklambyrÄer som Àr ARU-certifierade i Malmö och undersöka om det Àr bÀttre att ha ett ARU-certifikat.
För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ metod genomförts.
Kontraktsstyrning av komplexa tjÀnster
Bakgrund: Vid komplexa tjĂ€nstetransaktioner Ă€r det svĂ„rt för köparen att i kontraktet specificera vad som förvĂ€ntas av tjĂ€nsteleverantören vilket ofta leder till konflikter mellan parterna.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att utvĂ€rdera kontraktets betydelse som styrmedel i relationen mellan köpare och sĂ€ljare av komplexa tjĂ€nster.TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt: Vi har genomfört en fallstudie dĂ€r vi har analyserat kontraktets betydelse som styrmedel hos tre tjĂ€nsterelationer inom Landstinget i Ăstergötland. Empiri har samlats in genom intervjuer med representanter för bĂ„de köpare och sĂ€ljare för respektive relationen samt genom granskning av de avtal som reglerar relationerna. En av de undersökta relationerna Ă€r mellan Landstinget i Ăstergötland och en privat vĂ„rdgivare, SpecialistlĂ€karna, de tvĂ„ andra Ă€r relationer mellan Landstinget och de landstingsinterna enheterna Barn- och Kvinnocentrum och Rekonstruktionscentrum. VĂ„r teoretiska hypotes var att kontraktets betydelse som styrmedel minskar ju mer komplex tjĂ€nsten Ă€r som avtalet har för avsikt att reglera. För att testa denna hypotes började vi med en grundlig analys av komplexiteten hos de tjĂ€nster som kontrakterades för att slutligen analysera kontraktets betydelse som styrmedel för de tre relationerna.Resultat: Den empiriska studien bekrĂ€ftade inte vĂ„r teoretiska hypotes om att kontraktets betydelse som styrmedel minskar med ökad komplexitet hos tjĂ€nsten.
Gymnasieelevers upplevelse av skolans omklÀdningsrum
Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sig sjÀlva i skolans omklÀdningsrum, hur gymnasieelever sÄg pÄ sin egen kropp samt om det fanns nÄgra skillnader mellan pojkar och flickor. Vidare undersökte jag hur starkt sambandet det var mellan varför elever inte byter om eller duschar i anknytning till en lektion i Àmnet idrott och hÀlsa och deras upplevelse av sig sjÀlva i skolans omklÀdningsrum. Ytterligare en frÄgestÀllning var vilka miljömÀssiga förÀndringar som skulle kunna förbÀttra elevers upplevelse i omklÀdningsrummet. Studien byggde pÄ enkÀtsvar frÄn 130 gymnasieelever. EnkÀtsvaren kodades om till siffror och analyserades.
Skillnader i förvÀntningsgap mellan Àgare i företag med och utan revisionsplikt
Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem Àndras, stÀller företagens intressenter allt mer krav pÄ den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förvÀntningarna pÄ revisorn stÀndigt Àndras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förvÀntningar som Àgare och andra intressenter har pÄ en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan vÀlja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och förstÄ faktorer som pÄverkar förvÀntningsgapet mellan Àgare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig Ät mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnÄ syftet anvÀndes bÄde en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkÀt som skickades till drygt 2200 smÄ aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun stÀlldes frÄgor dÀr vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förvÀntningar de hade pÄ revisorn och revisionen nÀr företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.
FörÀdling av en fastighet i Göteborg  : Lösningar för en fastighetsÀgare ur ett tekniskt, juridiskt och ekonomiskt perspektiv
Under Ă„r 2007 köptes fastigheten Ăsby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger pĂ„ Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan dĂ„ i ett dĂ„ligt skick. Tanken Ă€r nu att olika Ă„tgĂ€rder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhĂ„lla en god boendestandard.Syftet med denna uppsats Ă€r att ta fram underlag som skall hjĂ€lpa fastighetsĂ€garen att besluta om vilka Ă„tgĂ€rder som skulle kunna vidtas och vilka Ă„tgĂ€rder som Ă€r nödvĂ€ndiga och om lĂ€genheterna skall kvarstĂ„ som hyresrĂ€tter eller om de ska omvandlas till bostadsrĂ€tter. Med hjĂ€lp av en teknisk beskrivning pĂ„ huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jĂ€mföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hĂ€nsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsĂ€ttningarna.Arbetet har bestĂ„tt i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden dĂ€r allt frĂ„n grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en Ă„tgĂ€rdsplan tas fram. DĂ€refter har uppvĂ€rmningsbehovet grundligt redovisats för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna uppskatta bĂ„de vad det gĂ€ller drift- och energikostnader och Ă€ven för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.
Vem bestÀmmer? En studie om hur nÄgra enhetschefer i kommunal Àldreomsorg upplever sitt ledarskap och sin ledarstil
Sammanfattning:Ăverlag upplevde respondenterna att deras ansvar var större Ă€n deras befogenheter. Förutom lagar, bestĂ€mmelse och riktlinjer, rĂ€knade enhetscheferna upp bĂ„de ekonomiska och teknis-ka begrĂ€nsningar som hindrade dem frĂ„n att genomföra sitt uppdrag pĂ„ ett för dem tillfreds-stĂ€llande sĂ€tt. Dessa begrĂ€nsningar pĂ„verkade till viss del Ă€ven kommunikationsstrukturen pĂ„ arbetsplatsen. Studien visar att mĂ„nga faktorer pĂ„verkar ledarskapet och ledarstilen. Det kan vara svĂ„rt att ha ett tydligt ledarskap och ledarstil nĂ€r man som mellanchef har begrĂ€n-sade möjligheter att pĂ„verka.Bakgrund:Bakgrunden till studien var att vi ansĂ„g att det finns för fĂ„ empiriska studier som undersöker hur enhetschefer inom kommunal Ă€ldreomsorg upplever sitt ledarskap och ledarstil.
Har kunden alltid rÀtt? : Hur hanterar butiker klagomÄl frÄn missnöjda kunder?
Det Àr ett vanligt förekommande problem inom handeln att kunden alltid hÀvdar sin rÀtt vid klagomÄl. Det Àr sÀrskilt ett problem för butikerna som vill ha nöjda kunder samtidigt som de mÄste sÀtta grÀnser för att hÄlla butikerna lönsamma. Butikerna mÄste dÀrför ha god kunskap om hur man ska kunna sköta klagomÄlshanteringen pÄ bÀsta sÀtt. För att ta reda pÄ hur olika butiker hanterar klagomÄl, har intervjuer genomförts med bÄde butikschefer och sÀljare i fyra butiker inom elektronik- och sportbranschen. Genom dessa intervjuer fick vi reda pÄ hur de anser att man ska ta hand om missnöjda kunder, samt vilken utbildning de har inom detta omrÄde.
Nyutexaminerade lÀrares introduktionsÄr - nödvÀndigt ont eller en kÀlla till skolutveckling?
Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur de rektorer som ingĂ„r i studien organiserar introduktionsĂ„ret för de nyutexaminerade lĂ€rarna, samt hur denna organisation förhĂ„ller sig till deras tankar om skolutveckling och ledarskap.Teori: Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n en beskrivning av ett rationalistiskt sĂ€tt att se pĂ„ skolutveckling, jĂ€mfört med ett förstĂ„elsebaserat sĂ€tt och vilka konsekvenser respektive synsĂ€tt kan fĂ„ i en verksamhet. Olika ledarskapsteorier belyses med fokus pĂ„ kollegiala teorier dĂ€r tankar om distribuerat ledarskap trĂ€der fram. Ăven lagar, förordningar och kommentarmaterial frĂ„n Skolverket bidrar till den teoretiska inramningen.Metod: Jag har valt att anvĂ€nta mig av en kvalitativ metod och utifrĂ„n mitt syfte valde jag att definiera fyra teman som lĂ„g i linje med mina frĂ„gestĂ€llningar och dessa frĂ„gestĂ€llningar belystes genom halvstrukturerade livsvĂ€rldsintervjuer med fyra rektorer och en utvecklingsledare.Resultat: Intervjuerna visar att rektorerna har en positiv instĂ€llning till introduktionsĂ„ret och att de organiserar detta med fokus pĂ„ den enskilde lĂ€raren. Inte i nĂ„got fall har rektorerna haft nĂ„gon tanke pĂ„ att anvĂ€nda denna process för att kunna utveckla hela skolan eller för att distribuera det pedagogiska ledarskapet. De efterfrĂ„gar en gemensam plan för hela kommunen för att kunna höja kvalitĂ©n och de Ă€r medvetna om att reformen om introduktionsĂ„r inte Ă€r en prioriterad frĂ„ga.
WaterCycle
I mitt examensprojekt har jag utgÄtt ifrÄn hÄllbar utveckling och mÀnniskan i rörelse samt vardagens estetik. De flesta som reser idag anvÀnder transportmedel som flyg, buss eller tÄg osv. Oavsett om de olika resemetoderna skiljer sig i miljöpÄverkan, sÄ pÄverkas alltid miljön negativt av dessa fÀrdsÀtt. Det hÄllbaraste sÀttet att resa pÄ Àr dÀrför till fots. Min mÄlgrupp i det hÀr projektet blev dÄ naturligt friluftsutövare som inte anvÀnder sig av dessa miljöbelastande fÀrdmedel.Andra miljöbelastande delar av produktutvecklingen som jag som produktdesigner har möjlighet att pÄverka genom produktens utformning Àr att göra den mer unik.
Att bygga legitimitet i en vÀrld av förÀndring : En studie av hur företag kan hantera en ny standard för intÀktsredovisning
IntÀkter Àr ett stort och viktigt omrÄde inom redovisning. Redovisningen av intÀkter Àr imÄnga fall problematisk eftersom intÀkterna behandlas annorlunda i olika standarder och iolika delar av vÀrlden. International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB) arbetar sedan 2002 med ett harmoniseringsprojekt somsyftar till att ta fram en heltÀckande standard för intÀkter som ska kunna applicerasinternationellt. Utkast till den nya standarden har presenterats av IASB, vilket har fÄtt mÄngareaktioner frÄn olika företag i olika branscher. Den del av standarden som fÄtt mest kritik frÄnföretagen Àr den ökade mÀngden tillÀggsupplysningar som kommer krÀvas i företagensfinansiella rapporter.