Sökresultat:
1436 Uppsatser om Lagar och förordningar - Sida 44 av 96
Sjuksköterskans specifika omvÄrdnad av patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom
Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvĂ„rden. Bakgrund: Sedan Ădelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framtrĂ€dande medarbetare i den kommunala sjukvĂ„rden. Att arbeta inom kommunal hemvĂ„rd Ă€r en utmaning dĂ„ det krĂ€vs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmĂ„ga och att hon bör arbeta för teamsamverkan.
Pl 24 a § : Polismans möjlighet att omhÀnderta egendom i samband med rattfylleri
Den första januari 2005 antog riksdagen en ny lag som skulle komma att ge svensk polis ytterligare ett verktyg i dess arbete mot rattfylleri. Meningen med lagen Àr att man pÄ ett enkelt sÀtt ska kunna hindra pÄverkade personer att framföra motorfordon bÄde före körning och efter ett rattfylleribrott dÀr man misstÀnker att personen kommer att fortsÀtta sin fÀrd med fordonet. VÄrt arbete syftar till att redogöra för hur lagen ska tillÀmpas, hur poliser pÄ myndigheterna i sitt arbete anvÀnder sig av lagen och hur de upplever att lagen Àr att arbeta efter. Vi ville Àven undersöka om den har visat sig vara ett bra verktyg eller inte. Vi har i arbetet undersökt varför lagen kom till och hur man tidigare arbetade.
Ett annat perspektiv pÄ benchmarking : En studie om benchmarking i kommunalaförvaltningar.
MÀnniskan har i alla tider jÀmfört sig sjÀlv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jÀmförelser Àven sker pÄ de arbetsplatser vi jobbar pÄ. Xerox sÄg under 70-talet möjligheter att jÀmföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bÀsta tillvÀgagÄngsÀtten, vilket gick under benÀmningen Benchmarking. Verktyget har Àven pÄ senare tid fÄtt inflytande inom den kommunala sektorn dÄ högre krav stÀlls pÄ att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens frÄn privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking Àr att, trots den ökade populariteten och den stora mÀngd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar.Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gÄ till i en kommunal förvaltning. I vÄr teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur dÄ dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter.
...man Àr liksom mer som ett kompisgÀng... : SjÀlvdialyspatienters upplevelser av information och stöd i samband med start av dialys
Bakgrund: FotsÄr Àr en vanlig komplikation vid diabetes typ 2. För att minska risken för fotsÄr och amputationer ska sjuksköterskan med hjÀlp av styrdokument och lagar arbeta tillsammans med personen för en bÀttre vÄrd. Syfte: Att beskriva sjuksköterskeledda fotvÄrdsinterventioner och dess effekter för personer med diabetes typ 2. Metod: Studien Àr gjord som en litteraturstudie med elva vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Resultatet utgÄr ifrÄn tre huvudkategorier.
Polisens vÄld & vapenanvÀndning
Arbetet syftar till att visa den lagstiftning som i huvudsak reglerar polisens vÄlds och vapenanvÀndning. Arbetet visar ocksÄ principer en polisman mÄste ta stÀllning till i situationer som innebÀr eller kan innebÀra vÄldsanvÀndning av nÄgot slag. I arbetet berÀttar vi om de vapen en polis bÀr med sig under normal tjÀnsteutövning och en del av de förstÀrkningsvapen som den svenska patrullerande polisen har tillgÄng till (och hur dessa ska anvÀndas). Sist behandlar arbetet Knutsson och Strypes forskning kring polisens vapenanvÀndning Det Àr mÄnga lagar, förordningar och föreskrifter, sÄvÀl som principer och etiska/moraliska aspekter att ta hÀnsyn till innan en polis verkar mot nÄgon med vÄld. SvÄrast av allt blir vÄldsanvÀndningen i förhÄllandet till skjutkungörelsen som pÄ ett svÄrtolkat sÀtt ger en polisman rÀtt att i vissa lÀgen verka med sitt skjutvapen.
BeskattningsrÀttens anpassning till internationella redovisningsprinciper
Syftet med denna uppsats Àr att utreda och analysera huruvida det nuvarande nÀra sambandet mellan redovisning och beskattning kan fortsÀtta att existera om internationella redovisningsprinciper införlivas i svensk rÀtt. Vidare kommer olika skatte- och civilrÀttsliga förslag att analyseras utifrÄn ett statligt och företagsekonomiskt perspektiv. VÄra empiriska studier utgÄr till stor del utifrÄn redan befintlig litteratur i Àmnet och vÄr övergripande ansats Àr dÀrmed deduktiv. DÄ vÄra problemformuleringar, och pÄ dem förvÀntade svar, Àr vÀldigt komplexa, sÄ har vi valt ett kvalitativt angreppssÀtt med personliga intervjuer som metod för insamling av empiri. VÄr teoretiska referensram bestÄr av principer, lagar, normer och modeller som pÄ nÄgot sÀtt behandlar sambandet mellan redovisning och beskattning.
Homosexuella patienters erfarenheter av vÄrdmöten - En litteraturöversikt
Bakgrund: Homosexuella personer i vÀrlden fÄr ofta erfara diskriminering, kÀnslor av otrygghet, homofobi, fördomar och exkluderande bemötande frÄn vÄrdpersonal i samband med vÄrdmöten. Heteronormativt bemötande Àr vanligt i samhÀllet, vilket bland annat innebÀr ett antagande om att mÀnniskor Àr heterosexuella. Sjuksköterskan skall i sin profession se till varje individ och behandla alla patienter lika. Till grund för detta finns olika styrdokument och lagar som ska sÀkerstÀlla att mÀnskliga rÀttigheter följs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxna homosexuella kvinnor och mÀns erfarenheter och upplevelser av vÄrdmöten.
Ansvarsfördelning för skadegörelse och störning vid andrahandsuthyrning : En studie av dagens lagstiftning för Hyreslagen och BostadsrÀttslagen
Uthyrning i andra hand Àr i dagens samhÀlle ett vanligt förekommande fenomen och i denna uppsats har jag studerat ansvarsförhÄllandet för skadegörelse och störning av omgivning vid andrahandsuthyrning. Idag frambringar lagstiftningen mycket oklarheter och meningsskiljaktigheter vilket kan leda till förvirring vid tillÀmpning av lagen. Att bringa klarhet i lagtext borde sÄledes ses som nÄgot högt prioriterat för de ansvariga inom omrÄdet. I uppsatsen har jag undersökt hur ansvarsförhÄllandena historiskt sett ut, vilka Àndringar som skett i lagtext och hur en tolkning av dagens lagstiftning bör göras. För att kunna fÄ insikt i detta har propositioner granskats.
NÀrstÄende till person med bipolÀr sjukdom - hur tillvaron kan te sig. En fallstudie.
       Introduktion. Sjuksköterskan inom psykiatrin möter mÄnga nÀrstÄendetill personer med psykisk ohÀlsa. I stödet till de nÀrstÄende börlivsvÀrldsperspektivet vara centralt. Syftet var att belysa en nÀrstÄendeserfarenheter av att leva tillsammans med en person med diagnosenbipolÀr sjukdom. Metod.
JÀmförelse av anmÀlningar enligt Lex Maria Är 2000 och Är 2010
Bakgrund: Lex Maria infördes pÄ 1930-talet efter att personal pÄ ett sjukhus i Stockholm rÄkade förvÀxla ett lÀkemedel med ett rengöringsmedel vilket resulterade i att mÄnga patienter dog. Genom att kÀnna till vilka misstag som görs och varför ökar, yrkeskompetensen och pÄ sÄ sÀtt höjs patientsÀkerheten inom vÄrden. Syfte: Syftet med studien var att jÀmföra vad som anmÀlts enligt Lex Maria pÄ sjukhus i Region SkÄne under Är 2000 och Är 2010. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats. Lex Maria anmÀlningar hÀmtades frÄn Socialstyrelsens regionala tillsynsmyndighet syd.
Vad hÀnder med gravstenar pÄ gravplatser dÀr gravrÀtten sagts upp?
KyrkogÄrdar och begravningsplatser Àr viktiga platser, inte minst för vÄrt kulturarv. De Àr platser dÀr bitar av vÄr historia finns bevarad. Genom att se pÄ gravstenar kan vi fÄ en bild av hur utformningen av gravstenarna har utvecklats genom Ären och vilka mÀnniskor som levt i bygden. Varje gravsten har en egen historia att berÀtta. Idag fÄr kyrkogÄrdsförvaltningar runt om i Sverige ta hand om allt fler gravstenar frÄn ÄterlÀmnade gravplatser.
Den avlidna donatorn ? en sista g?va av liv
Bakgrund: Organdonation ?r en betydande process som fr?mjar v?lbefinnande genom att r?dda liv och f?rb?ttra livskvaliteten f?r individer med sv?ra medicinska tillst?nd. D? nya lagar och donationsmetoder ?r i st?ndig utveckling f?r att optimera tillg?ngligheten av organ, beh?ver operationssjuksk?terskan h?lla sig uppdaterad inom fenomenet. Operationssjuksk?terskan ?r en nyckelperson inom donationsteamet och ansvarar f?r korrekt hantering av b?de tekniska s?v?l som omv?rdnadsetiska aspekter under processen.
Beslutsinstanserna i de svenska storbankerna : Vad prioriterar de i kreditbedömning av företag och varför?
Kreditbedo?mning a?r ett viktigt verktyg fo?r de svenska storbankerna i rollen som kapitalfo?rmedlare fo?r fo?retag. Den kan baseras pa? de 5 C?na och genomfo?ras pa? flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedo?mningen da? tidigare forskning a?r oense om prioriteringen i kreditbedo?mningen pa? olika beslutsinstanser och vad som fo?rklarar det.
Ordningsvakter, vÀktare & entrévÀrdar : En definition
Alltför ofta i dagens samhÀlle trÀffar medborgarna pÄ poliser, ordningsvakter, vÀktare och ibland enrtévÀrdar. Folk har en rÀtt sÄ allmÀnbildad uppfattning om polisen och deras organisation. Men hur Àr det med ordningsvakter och vÀktare? MÄnga mÀnniskor i samhÀllet tror att det Àr en och samma sak. Eller sÄ jÀmförs de med polisen vilket Àr helt fel.
Pedagogers tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklass
Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.