Sökresultat:
1436 Uppsatser om Lagar och förordningar - Sida 16 av 96
HÄllbar utveckling för godstransporter : en fallstudie av godstransporter i Sala kommun
Syftet med denna uppsats var att studera hur individer inom organisationer, företag och myndigheter som arbetar med barnsexturismfrÄgor upplevde sitt arbete. Detta för att forska i hur de upplever att globaliseringen inverkar pÄ arbetet mot barnsexturism. HÀri inkluderas faktorer som lagstiftning och hur nationellt och internationellt samarbete fungerar. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju kvinnor och en man. Intervjuerna har tolkats enligt en hermeneutisk ansats.
JÀrnvÀgens mellanrum - en resa frÄn restyta till möjlighet
För att kunna nÄ politiskt uppsatta nationella klimatmÄl för 2050 krÀvs en ökad
anvÀndning av jÀrnvÀg. Samtidigt belastas jÀrnvÀgen mer och mer eftersom varor
och mÀnniskor reser mer och lÀngre. Denna tendens och politikens ökade fokus pÄ
jÀrnvÀg medför att jÀrnvÀgen troligen kommer fÄ en ökad betydelse inom
stadsutveckling och eventuellt Àven ta mer mark i ansprÄk. Parallellt finns i
Sverige en tendens till yteffektivisering dÀr stÀder omvandlar ledig mark och
övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet Àr att det
kring jÀrnvÀg skapas ytor som Àr svÄra att anvÀnda.
AnmÀlningsplikten : En studie om fem förskollÀrares uppfattning om den gÀllande anmÀlningsplikten
I detta arbete har vi undersökt hur mycket kunskap det finns om den rĂ„dande anmĂ€lningsplikten i tvĂ„ kommuner. Syftet med detta var att undersöka hur anmĂ€lningsplikten uppfattas av fem verksamma pedagoger. Vi har tagit del av deras berĂ€ttelser och upplevelser genom att intervjua dem angĂ„ende hur de uppfattar anmĂ€lningsplikten och det ansvar som det innebĂ€r. Av resultatet som framkom konstaterade vi att det behövs mer kunskap och fortbildning inom Ă€mnet hos pedagogerna för att kunna sĂ€kerstĂ€lla barnens vĂ€lbefinnande.Barnomsorgen har gĂ„tt frĂ„n att ha varit en förvaringsplats för barn till förvĂ€rvsarbetande förĂ€ldrar till en verksamhet med pedagogiska mĂ„l och riktlinjer. Ăven synen pĂ„ barn har drastiskt förĂ€ndras frĂ„n att barnen tidigare setts och behandlats som ?smĂ„? vuxna till att fĂ„ lagar och rĂ€ttigheter som Ă€r mer anpassade för barn.
Social klass: Upplevelser och antaganden utifrÄn arbetslösa personers perspektiv
Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.
Mikrokrediter
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att konstruera en generell svensk mikrokreditmodell utifrÄn invandrares situation. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vÄra empiriska undersökningar har gjorts i form av intervjuer med fyra organisationer; Almi, IFS, Pitem och Ekobanken.Viktigaste slutsatser: Mikrokrediter har internationellt sett varit ett framgÄngsrikt sÀtt att motverka fattigdom och finansieringsutanförskap. I Sverige har vi inte samma mÄtt av fattigdom som i tredje vÀrlden, men vissa invandrare befinner sig i ett finansieringsutanförskap pÄ grund av kulturella svÄrigheter och kunskapsbrister om svenska lagar och regler samt svensk praxis. Den mikrokreditmodell vi utvecklat poÀngterar rÄdgivning som en central funktionen och pÄpekar samtidigt att en mikrokredit kan vara ett bra sÀtt att underlÀtta för invandrare vid framtida kreditansökningar..
Juridiska aspekter betrÀffande företags köpvillkor vid elektronisk handel
Nu för tiden blir det fler och fler mÀnniskor som anvÀnder sig av elektronisk handel. Detta examensarbete behandlar den elektroniska handeln mellan företag som har privatpersoner som frÀmsta konsument. FrÄgan Àr om det Àr mÄnga konsumenter som lÀser igenom och bryr sig om företagens köpvillkor. Antagligen antar konsumenterna att det Àr samma regler som gÀller som vid vanliga köp ute i butiker, men det Àr det inte. Det som undersökts Àr vad de olika företagen har för köpvillkor pÄ sina hemsidor pÄ Internet och om de har skrivit allt relevant som konsumenten bör veta innan inköpet görs pÄ Internet.
Barnkonventionen ur ett polisperspektiv
Barnens bÀsta ska enligt Konventionen om barnets rÀttigheter alltid sÀttas i frÀmsta rummet.Syftet med denna rapport Àr att reda ut pÄ vilket sÀtt svensk polis fullföljer sitt uppdrag attefterleva denna konvention i polisens ingripande verksamhet. För att undersöka detta har viintervjuat tvÄ poliser samt tagit del av litteratur och övriga kÀllor. Genom att studera dettahar vi kommit fram till att bÄde Rikspolisstyrelsen och poliserna vi intervjuat anser att ÀmnetÀr viktigt och ska efterföljas men att det Ànnu inte finns tydligt uppstÀllda riktlinjer för hurarbetet ska utföras vid polismyndigheterna. VÄr egen slutsats av rapporten Àr bland annatatt det skulle behövas tydligare information och riktlinjer tillgÀngliga för poliserna somarbetar i ingripande verksamheten för att barnens rÀttigheter pÄ bÀsta sÀtt ska kunnatillgodoses..
Dricksvatten som handelsvara med Sverige som exportör?
SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett Àr ojÀmnt fördelade över sÄvÀl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror bÄde pÄ vattnets kretslopp och pÄ andra faktorersom mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd. Det mÀnskliga rÀckhÄllet symboliseras av lagar,Àgande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstÄr som en pÄdrivandefaktor för utveckling vad gÀller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuterarÀven hÄllbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssÀtt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andralÀnder utifrÄn följande frÄgestÀllningar:1. Kan man Àga vatten?2.
Kommission och andra uppdragsformer - en obligationsrÀttslig analys och jÀmförelse av gÀllande rÀtt
Den 1 oktober 2009 trÀdde en ny kommissionslag (KommL) i kraft. Syftet vara att skapa tidsenliga regler och ett mer jÀmbördigt avtalsförhÄllande. För att uppnÄ detta syfte fick lag om handelsagentur (HagL) stÄ modell vid utformningen av KommL:s nya bestÀmmelser och lagarna Àr nu dÀrför i stort överensstÀmmande. Det finns dock fortfarande skillnader mellan lagarna som Àr viktiga att uppmÀrksamma dÄ det pÄ flertalet omrÄden Àr oklart vad som gÀller vid tillÀmpningen och olikheterna i vissa fall kan medföra stora konsekvenser för parterna. I denna uppsats behandlas regleringen i den nya kommissionslagen och vilka skillnader som finns i förhÄllande till HagL samt effekterna av dessa skillnader.
Arbetstagarens kritikrÀtt
Denna uppsats har som mÄlsÀttning att pÄ ett enkelt och överskÄdligt sÀtt redogöra för den gÀllande rÀtten som finns inom omrÄdet kritikrÀtt, uppsatsen bygger till stor del pÄ den av arbetsdomstolen utarbetade praxis som finns inom omrÄdet. Utöver arbetsdomstolens praxis behandlar uppsatsen Àven andra rÀttskÀllor i form av förarbeten, doktrin och lagar. Resultatet av uppsatsen utgör en grund för de förutsÀttningar som finns pÄ den svenska arbetsmarknaden. Denna grund utgör bÄde begrÀnsar och möjliggör kritik frÄn arbetstagaren mot arbetsgivaren. OmrÄden som tas upp i uppsatsen Àr bland annat sekretess, allmÀnhetens intresse, lojalitetsplikt och anonym kritik.
KyrkogĂ„rdens förĂ€ndringar : förĂ€ndringen genom tiden pĂ„ kvarter 4H Ăstra kyrkogĂ„rden i Malmö
Syftet med denna studie Ă€r att se vad som har hĂ€nt i den svenska kyrkogĂ„rdens historia och vad som har förĂ€ndrats pĂ„ Ăstra kyrkogĂ„rden och kvarter 4H sedan 1921 dĂ„ det var invigning av den arkitekt Sigurd Lewerentz ritade Ăstra kyrkogĂ„rden i Malmö. Och om kvarter 4H kan bli ett bĂ€ttre kvarter om hĂ€nsyn tas till ett tillgĂ€ngligare markmaterial. Med hjĂ€lp av arkivstudier har jag kunnat lĂ€sa om det har funnits annat markmaterial pĂ„ platsen och nĂ€r kalkstenen blev lagt pĂ„ plats, samt varför det har skett en förĂ€ndring.Det stora problemet pĂ„ kvarter 4H Ă€r gĂ„ngarna. Det krĂ€vs tillstĂ„nd frĂ„n lĂ€nsstyrelsen för att fĂ„ Ă€ndra i kyrkogĂ„rdsmiljö. Det finns tvĂ„ lagar som man skall ta hĂ€nsyn till nĂ€r det gĂ€ller förĂ€ndring i en kyrkogĂ„rdsmiljö, nĂ€mligen kulturminneslagen och plan- och bygglagen.
Buller i förskolans inomhusmiljö
Syftet med studien Àr att belysa buller i förskolans pedagogiska inomhusmiljö och vilken inverkan det kan ha pÄ barnen som vistas dÀr, samt vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att fÄ en god ljudmiljö. Som metod har en enkÀtundersökning och intervjuer med pedagoger utförts. Dessutom har förskolans inomhusmiljö med barn och vuxna observerats. Undersökningen visar att barn, vuxna, aktiviteter och leksaker skapar en bullrig miljö. Som en följd av detta buller upplever pedagogerna att barnen bli trötta och okoncentrerade, men ocksÄ livliga och högljudda.
Revisorns oberoende : RevisionsbyrÄers beroende av större klienter
MiljöfrÄgan Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i samhÀllsdebatten och det gÀller för företagen att följa med utvecklingen. Detta har medfört att miljöredovisningarna har ökat stadigt frÄn dess pÄ början pÄ 90-talet fram till idag. Miljöredovisning kan fungera som ett sÀtt att kommunicera företagets miljöprestationer eller som ett marknadsföringsverktyg. Oavsett vilken anledning företagen har att miljöredovisa sÄ Àr det viktigt att ta hÀnsyn till intressenternas krav sÄ att informationen blir anvÀndbar.Syftet med uppsatsen Àr att studera företagens syn pÄ deras miljöredovisning men Àven hur de arbetar för att möta intressenternas krav. Företagen mÄste veta hur de ska presentera informationen pÄ ett sÄdant vis att intressenterna kan anvÀnda den.
Intern kontroll - En jÀmförande studie av hur företag med varierande storlek och Àgarstruktur arbetar med intern kontroll
VÄrt examensarbete beskriver och analyserar hur den interna kontrollen Àr utformad i nÄgra utvalda företag samt hur anvÀndandet av intern kontroll skiljer sig Ät företagen emellan. I studien jÀmförs företag med varierande storlek och Àgarstruktur som styrs av olika regleringar. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i COSO:s ramverk dÀr vi utifrÄn ramverket diskuterar företagens kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, kommunikation och uppföljning. Vi har vidare diskuterat andra relevanta teorier och normgivare. Exempelvis innebörden av internrevision, intern kontroll och corporate governance samt de lagar och regler som styr företags interna kontroll..
TillgĂ€nglighet i befintligt bostadsbestĂ„nd - utredning och Ă„tgĂ€rdsförslag: Vidöstern 6 ĂsterĂ€ngen, Jönköping.
Den Ă€ldre befolkningen i Jönköping ökar just nu, och vĂ€ntas fortsĂ€tta öka. Med detta i Ă„tanke har uppdragsgivaren Bostads AB VĂ€tterHem försett oss med en uppgift att utreda tillgĂ€ngligheten i ett bostadsomrĂ„de frĂ„n 1950-talet pĂ„ ĂsterĂ€ngen, Jönköping, samt ge ett förslag pĂ„ möjliga Ă„tgĂ€rder för att förbĂ€ttra tillgĂ€ngligheten. FrĂ„gestĂ€llningar som rapporten grundar sig pĂ„ Ă€r: Vilken nivĂ„ pĂ„ Ă„tgĂ€rder krĂ€vs för att omrĂ„dets tillgĂ€nglighet ska förbĂ€ttras? Vilka lagar och regler mĂ„ste beaktas? Hur pĂ„verkas fastighetens utformning?Utredningen Ă€r uppdelad i tre huvuddelar: lĂ€genheter, bostadskomplement och utemiljö. I utredningen som har skett pĂ„ plats i olika etapper, har omrĂ„dets tillgĂ€nglighet utretts efter de byggregler och tillgĂ€nglighetskrav som idag stĂ€lls vid nybyggnad.DĂ„ bostadshuset saknar hiss, har olika referensobjekt studerats pĂ„ plats i VĂ€stervikoch i Jönköping med avsikt att fĂ„ en inblick i olika metoder att lösa problematiken med att installera hiss i ett befintligt flerbostadshus.Litteraturstudier har utförts för att fĂ„ kunskap om flerbostadshusen frĂ„n 1950-talet samt studier av lösningar i olika nivĂ„er som förbĂ€ttrar tillgĂ€ngligheten förpersoner med nedsatt rörelse- och orienteringsförmĂ„ga.