The main purpose of this essay is to study the Swedish labor law concerning employees who are, aspire to be, or are expected to become parents, both men and women. Thereby accomplishing a gender perspective on the issue at hand. The study also take in to account the laws issued by the European Union, and their impact on the Swedish law system, so as to gain an international perspective. The laws regarding parental leave, both Swedish and European, involve protection for workers from being treated in a less favorable way than someone in a comparable situation, as employers are forbidden to disfavor any employee or job-seeker in basically all situations in the work place or in a recruiting context, if the disfavor is in any way related to the parental leave. The only situation where an employer is allowed to disfavor an employee regarding his or her parental leave, is if the disfavoring is a necessary consequent of the employee?s absence.

Idag Àr integration ett aktuellt Àmne och berör mÄnga mÀnniskor i samhÀllet, inte minst pÄ grund av globaliseringen som pÄgÄr. Med integration menas att alla ska ha samma rÀttigheter och skyldigheter i samhÀllet och dÀrmed behandlas lika, oavsett vilken hÀrkomst man tillhör, vilken socioekonomisk status man har eller vilket kön man tillhör etcetera. Motsatsen till och vad som motverkar integration Àr segregation. Man kan sÀga att de bÄda benÀmningarna Àr beroende av varandra. Utan segregation sÄ kan man inte tala om nÄgon integration, och framför allt inte arbeta mot en sÄdan eftersom det i sÄ fall inte finns identifierbara grupper att integrera med varandra. Integration Àr ett komplext Àmne och bör preciseras i sitt sammanhang för att ordet skall ha nÄgon betydelse. I politiken anvÀnds ordet flitigt, ofta utan att preciseras och dÀrmed blir politikernas ord ganska diffusa. Detta skapar problem i till exempel kommunernas arbete för integration.

Syftet med denna studie var att försöka fÄ en inblick i hur det Àr att leva i den komplexa kontexten i att ha en hbt (homo-bi-trans) lÀggning och att vara kristen. Vi ville pÄ individnivÄ försöka tolka och förstÄ genom ett queerteoretiskt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie som baseras pÄ sex halvstrukturerade intervjuer. Vidare ligger studiens fokus pÄ personer som har ett aktivt liv inom den kristna kontexten. De begrepp som genomsyrar hela studien Àr heteronormativitet, hbt och stigmatisering.

Den 1 augusti 2011 trÀdde lagen (2011:860) om medling i vissa privatrÀttsliga tvister (medlingslagen) i kraft. Medlingslagens ikrafttrÀdande förde med sig en reglering om medling och en reglering om verkstÀllande av medlingsöverenskommelser som tidigare saknats i Sverige. Till grund för medlingslagen ligger Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj om vissa aspekter pÄ medling pÄ privatrÀttens omrÄde (medlingsdirektivet).För att förklara en medlingsöverenskommelse verkstÀllbar krÀvs enligt medlingslagen att parterna nÄr en medlingsöverenskommelse och att samtliga parter samtycker till ansökan om verkstÀllbarhetsförklaring. En medlingsöverenskommelse som förklarats verkstÀllbar genom dom kan Àven förklaras verkstÀllbar i en annan medlemsstat med stöd av RÄdets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkÀnnande och verkstÀllighet av domar pÄ privatrÀttens omrÄde (Bryssel I-förordningen).Inhemska och vissa utlÀndska medlingsöverenskommelser kan förklaras verkstÀllbara med stöd av medlingslagen. En inhemsk medlingsöverenskommelse Àr en medlingsöverenskommelse som ingÄtts i Sverige.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande sprÄkanvÀndning. Den forskningsfrÄga som vi har utgÄtt ifrÄn lyder: hur gör lÀrare sina didaktiska val kring sprÄkanvÀndning och hur motiverar de dessa? VÄr analys vilar i huvudsak pÄ en sociokulturell grund med utgÄngspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lÀrande och utveckling. Vi redogör Àven för tidigare forskning inom problemomrÄdet samt förmedlingspedagogisk teori som stÄr i kontrast till det sociokulturella synsÀttet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lÀrare i grundskolans tidigare Är. Informanterna arbetar pÄ tvÄ olika skolor dÀr elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, frÀmst gÀllande socioekonomisk och etnisk tillhörighet.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus. 36 lÀrare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frÄgeformulÀr med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgÄende pÄ stor diskrepans mellan elever och lÀrare. Verbala krÀnkningar Àr vanliga men fÄ elever och lÀrare ser ett samband mellan homofobi och tillmÀlen som anspelar pÄ sexuell lÀggning. Det Àr lÀrares subjektiva uppfattning om graden av krÀnkning som avgör om och hur man agerar.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus. 36 lÀrare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frÄgeformulÀr med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgÄende pÄ stor diskrepans mellan elever och lÀrare. Verbala krÀnkningar Àr vanliga men fÄ elever och lÀrare ser ett samband mellan homofobi och tillmÀlen som anspelar pÄ sexuell lÀggning. Det Àr lÀrares subjektiva uppfattning om graden av krÀnkning som avgör om och hur man agerar.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Syftet med vÄr studie Àr att skapa en handledning för pedagoger om hur det gÄr att pÄbörja ett arbete med hbt-frÄgor i skolan dÄ vi idag lever i ett samhÀlle dÀr diskriminering, krÀnkningar och homofobi samexisterar med toleransen av samkönade Àktenskap, könsbyten samt hbt-frÄgor. Det Àr denna paradox vi valt att belysa och utgÄ ifrÄn i vÄr studie. VÄr frÄgestÀllning Àr följande: PÄ vilket sÀtt kan pedagoger pÄbörja ett arbete med hbt-frÄgor för att frÀmja visionen om en skola för alla? LitteraturgenomgÄngen beskriver vad tidigare forskning och artiklar sÀger om lÀrarens roll kring hbt-frÄgor i skolan och om hur klimatet kring dessa frÄgor Àr samt vad skollag och styrdokument pÄvisar. Vi presenterar normkritisk pedagogik som en teoretisk utgÄngspunkt för hur pedagoger kan arbeta med ett hbt-perspektiv i undervisningen. I vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av textanalys som metod för att fÄ fram ett resultat gÀllande vÄr frÄgestÀllning. Vi har analyserat metodmaterial för ett arbete med hbt-frÄgor riktade till pedagoger.

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

Bakgrund: SamhÀllet idag gÄr mot en allt större blandning av mÀnniskor frÄn olika etniska bakgrunder och med skilda sprÄk. SjukvÄrden har samma skyldigheter att möta behovet hos dessa grupper som den övriga befolkningen, vilket stÀller andra krav pÄ sjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att utifrÄn ett patientperspektiv belysa invandrares upplevelser av transkulturell omvÄrdnad med fokus pÄ kommunikation. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att mÄnga invandrare möter svÄrigheter ifrÄga om att komma i kontakt med vÄrd och att de ibland upplever diskriminering frÄn vÄrdpersonal.

Denna studie har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med syftet att utföra en diskursanalys pÄ hur deltagare och anstÀllda talar om projektet Korta vÀgen i Uppsala.Korta vÀgen Àr ett arbetsmarknadspolitiskt projekt som syftar till att fÄ ut utlÀndska akademiker i arbetslivet.VÄra informanter bestod av anstÀllda inom projektet samt deltagare som nyligen fullgjort sin utbildning i Korta vÀgen.FrÄgestÀllningarna har varit hur deltagare och anstÀllda talar om projektet och vilka diskurser som anvÀnds och reproduceras via talet.I vÄrt resultat redogör vi för Ätta olika diskurser som vi har kunnat urskilja utifrÄn vÄrt empiriska material. Diskurserna berör kultur, sprÄk, nÀtverk, pedagogik, samhÀllsekonomi, praktik samt terapeutiska relationer. Resultatet visar Àven hur majoriteten av diskurserna gÄr att koppla till svenskhet samt vilken betydelse svenskhet har för mÀnniskors möjligheter pÄ den svenska arbetsmarknaden.Slutligen problematiserar vi hur en exkludering pÄ den svenska arbetsmarknaden finns inbÀddad i vÄr samhÀllsstruktur, och hur vi omedvetet upprÀtthÄller och reproducerar denna. Problematiseringen har gjorts med diskursanalytiska teorier av Foucault, Derrida och Berger och Luckmann..

Förkortningen HIV stÄr för humant immunbristvirus. Viruset bryter ner immunförsvaret och leder pÄ sikt till AIDS som Àr samlingsnamnet för de följdsjukdomar som HIV orsakar. Idag lever ungefÀr 40 miljoner mÀnniskor med HIV/AIDS. Syftet med denna studie var att beskriva hur stigmatiseringen av HIV smittade patienter tas i uttryck i sjukvÄrden. Den valda metoden var analys av kvalitativa artiklar, dÄ intentionen var att lyfta fram patienters upplevelser av denna stigmatisering.

Bakgrund: Varje Är drivs miljontals mÀnniskor pÄ flykt runtom i vÀrlden. Detta har stÀllt krav pÄ mottagarlÀndernas omhÀndertagande av asylsökande, krav som inte alltid uppfylls och som resulterar i ett stort psykiskt lidande hos flyktingar. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som pÄverkar flyktingars psykiska hÀlsa under asylprocessen samt undersöka hur vÄrdbehovet hos asylsökande kan tillgodoses av sjuksköterskan. Metod: Litteraturöversikt. Ur databaserna Cinahl och PubMed valdes 15 artiklar ut.

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att fördjupa mig i subjektiva upplevelser och erfarenheter av flyktingskap och invandrarskap och dess villkor i det svenska samhÀllet utifrÄn nÄgra berÀttande kvinnors perspektiv. Avsikten var att gÄ bortom de rÄdande stereotypa förestÀllningarna och i stÀllet synliggöra kvinnorna genom deras egna historier och anstrÀngningar att skapa ett nytt och normalt liv i Sverige. Jag intervjuade nÄgra bosniska kvinnor, krigsflyktingar som kom till Sverige för ungefÀr tio Är sedan. De intervjuade kvinnorna Àr över 40 Är gamla och var yrkesarbetande i Bosnien. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med ostrukturerade intervjuer.