Den 11 september 2001 innebar början pÄ en stor förÀndring i amerikansk inrikes och utrikespolitik. I kriget mot terrorismen har en omfattande diskriminering skett av icke-amerikanska medborgare bÄde inom landets grÀnser sÄvÀl som utanför. För att rÀttfÀrdiga detta för sitt eget folk samt det internationella samfundet har man i politiken och retoriken skapat bilden av "den andre" som ett potentiellt hot mot den amerikanska sÀkerheten. VÄra tvÄ frÄgestÀllningar behandlar skapandet av "den andre" som anvÀnds för att rÀttfÀrdiga agerandet efter 11 september.MÄlet i uppsatsen Àr inte bara att besvara frÄgestÀllningarna utan ocksÄ att ge en djupare insikt i varför svaren ser ut som de gör. VÄra angreppssÀtt och valda metoder har sina begrÀnsningar men trots det anser vi att dessa kan erbjuda en ny synvinkel pÄ USA:s agerande efter 11 september..

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska vÄldet och de mekanismer som skapar inne- och utestÀngningsmekanismer pÄ grundskolan hÀrstammar frÄn erfarenheter under mina Är som student och lÀrare i Sverige. Forskning inom Àmnet visar pÄ att skolan Àr en sorteringsarena dÀr symboliskt vÄld upptar en stor plats. Skolan som den Àr idag Àr lÄngtifrÄn att vara en arena ?för alla? utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har anvÀnt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska vÄldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och pÄ sÄ sÀtt Äterge alla samma möjligheter i ett medvetande av ?en skola för alla?.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det rÄder ojÀmlikhet mellan romer och övrig befolkning pÄ mÄnga av livets centrala omrÄden. De romska grupperna Àr sÀrskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vÄr kunskap och vÄra tolkningar av samhÀllet, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

I media lĂ€ser man allt oftare att högskolor som tillĂ€mpar alternativaantagningsmetoder blir stĂ€mda. Studenter som inte blir antagna pĂ„ grund avmetoderna anser att de utsatt's för omvĂ€nd diskriminering. I vĂ„r uppsat'sundersöker vi hur antagningen till högskolan kan förstĂ„'s ur positivsĂ€rbehandlingsperspektivet, intersektionalitetsperspektivet och queerteorin. Vi tittar del's pĂ„ lagen om likabehandling av studenter i högskolan (som gĂ€llde fram till den 31 december 2008) och pĂ„ diskrimineringslagen (som trĂ€dde i kraft den 1 januari 2009). Även om förĂ€ndringar kring antagning har gjort's, menar vi i vĂ„ra analyser att det inte skett nĂ„gon avsevĂ€rd förbĂ€ttring.

Luktsinnet Àr komplext och innefattar mÄnga olika psykologiska aspekter, varav de fyra mest studerade Àr förmÄgan att kÀnna svaga lukter (detektion), kÀnna skillnad pÄ olika lukter (diskrimination), para ihop lukter med dess namn (identifikation) samt att utan ledtrÄdar sÀga vad det Àr man luktar pÄ (namngivning). Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida vinexperters luktförmÄga, genom sin utbildning och trÀning har fÄtt bÀttre olfaktoriska förmÄgor. Vinexperterna (n = 15) jÀmfördes med icke-experter, noviser, (n = 29) i ett standardiserat lukttest, TDI, som innefattade detektion, diskriminering, identifikation och namngivning, och undersöktes om vinexperterna har en generellt bÀttre luktkÀnslighet Àn noviserna. Resultatet visar att experterna presterade bÀttre pÄ tröskeltestet och diskrimineringstestet Àn noviserna. DÀremot var det ingen skillnad mellan grupperna pÄ att namnge och identifiera lukter.

Enligt tidigare forskning kan antagandet av ett subjektivt perspektiv framkalla empatiska kÀnslor och att detta medför en positiv utvÀrdering samt mer positiva attityder gentemot den andre. I studien deltog 126 högskolestudenter frÄn en mellanstor högskola i Sverige. De besvarade en enkÀt innehÄllandes vinjetter om diskriminering i arbetslivet gentemot grupperna funktionsnedsatta, gravida kvinnor och religiöst troende. MÀtinstrumenten var Batsons empatiskala och för stereotypa uppfattningar anvÀndes Stereotype Content Model. Ett syfte med denna studie var att undersöka skillnader gÀllande de empatiska kÀnslorna samt stereotypa uppfattningar gentemot de tre grupperna.

Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstÄ begreppet ?interkulturell kompetens? i socialt arbete. För att uppfylla syftet har tvÄ frÄgestÀllningar besvarats, nÀmligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mÄngfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen Àr kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid tvÄ invandrartÀta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig Ät och i analysen framtrÀdde fyra olika meningskategorier;1) Interkulturell kompetens byggs pÄ kunskap om andra kulturer.2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.3) Interkulturell kompetens nÄs med bÄde kunskap om och mötet med invandrarklienter.4) Interkulturell kompetens Àr förmÄga att interagera med invandrarklienter.En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att bÄde kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och vÀrderingar och förstÄelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan pÄverka det professionella arbetet Àr centrala förutsÀttningar för interkulturell kompetens i socialt arbete.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.

Studien behandlar orsakerna till inbördeskriget som bröt ut i Libanon 1975. Fokus ligger pÄ att förklara varför polarisering sker mellan etniska grupper, i detta fall religiösa grupper dÄ kriget huvudsakligen stod mellan kristna och muslimer. Studien baseras pÄ den socialkonstruktivistiska synen pÄ etnicitet, vilken innebÀr att etnicitet Àr socialt konstruerat och förÀnderligt. Detta medför att olika omstÀndigheter kan orsaka att grÀnserna mellan etniska grupper Àndras. Undersökningen behandlar tre faktorer som kan ha ökat motsÀttningarna mellan de religiösa grupperna i Libanon.

UtgÄngspunkten för studien Àr den statliga styrningen och dess förÀndring frÄn detaljstyrning till en mer allmÀnt formulerad mÄlstyrning. Ett omrÄde dÀr det hÀr kan mÀrkas Àr integrationspolitiken som formuleras genom allmÀnna mÄl och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande Àr den offentliga förvaltningen som bör föregÄ med ett gott exempel gentemot övriga samhÀllet. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mÄngfaldsarbete med mÄlet att personalens etniska sammansÀttning ska spegla samhÀllet i övrigt. NÄgra mer precisa direktiv hur detta ska uppnÄs och exempelvis hur det ska mÀtas anges inte.

Den unika situation som uppstod i samband med Sovjetunionens upplösning i början av 1990-talet berikade vÀrlden med flertalet nya stater. Flera av dessa var mycket lika vad betrÀffar gemensam historia, etnisk sammansÀttning och förutsÀttningar att börja bygga upp sitt land. Hur kommer det sig dÄ att tvÄ vÀldigt lika lÀnder som Ukraina och Vitryssland gÄr olika öden till mötes? Ukraina Àr idag en nation som Àr pÄ vÀg att konsolidera demokrati i landet medan Vitryssland mer eller mindre Àr en fullÀndad diktatur.Genom att studera lÀndernas sprÄk och identitet, samt det civila samhÀllets utveckling, finner vi att bÄda dessa faktorer haft en stor betydelse för lÀndernas utveckling. I Ukraina har utvecklingen inom bÄda dessa omrÄden nÄtt lÀngre Àn i Vitryssland.

Denna studie syftar till att undersöka barnlitteratur och andra mediers betydelse för barns uppfattning kring normer. Det vi vill synliggöra Àr hur barn pÄverkas av normer som finns i barnlitteratur och dess illustrationer, vilka normer förskolebarn uppfattar bland hjÀltar och skurkar samt varifrÄn de fÄtt inspiration till dessa. För att lyckas med detta har vi anvÀnt oss av tidigare forskning och deltagande observationer. Vi har dÀrefter anvÀnt oss av diskursanalys för att analysera det insamlade materialet. Det visade sig att dessa olika visuella berÀttelser hade mycket stor inverkan pÄ barns tankar kring normer, dÀrför anser vi att vi som blivande förskollÀrare har ett stort ansvar att kritiskt granska barnlitteratur, animerade TV-serier och filmer som vi planerar att visa för barn.

Att göra en meritvĂ€rdering Ă€r svĂ„rt, sĂ€rskilt nĂ€r det gĂ€ller faktorn personlig lĂ€mplighet ? en bedömningsgrund som Ă€r relativt svĂ„rmĂ€tt och som bĂ„de Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Ă€r att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hĂ€nsyn till arbetssökandes personliga lĂ€mplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Även frĂ„gan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lĂ€gga vikt vid personlig lĂ€mplighet i större utstrĂ€ckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt Ă€n mĂ€n i arbetsledande befattningar Ă€mnas analyseras. Uppsatsen anlĂ€gger ett analytiskt perspektiv, med grund i rĂ€ttsdogmatisk metod men med anvĂ€ndning av teori om ledarskap och kön.

Vi valde att undersöka huruvida det finns ekonomiska incitament att implementera en strategi som leder till ökad mÄngfald inom konsultbranschen. Spelar det egentligen nÄgon roll om företagens ÀndvÀnder sig av mÄngfald? Vidare stÀller vi oss frÄgan med vilka metoder mÄngfalden integreras. Vi anser oss ha funnit tydliga exempel pÄ hur fallföretagen genom teamdesign och fokusering pÄ personlig/social kompetens inom rekryteringsprocessen skapat uthÄlliga konkurrensfördelar. GenomgÄende framgÄr att fallföretagen aktivt försöker skapa team dÀr deltagarna har olika kompetenser i syfte att lösa komplexa problem med ökad kreativitet.

Den hÀr uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i lÀroböcker inom samhÀllskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen Àr en kvalitativ textanalys kombinerat med en analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jÀmfört med bilder som skildrar det svenska samhÀllet. I undersökningen ingÄr Àven en analys av lÀroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. DÀr diskuteras de delar som bland annat talar om förstÄelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsÀttas för diskriminering pÄ grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de lÀroböcker som analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas Àven utifrÄn den kluvenhet som finns pÄ grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur. Sammanfattningsvis tycks det i dessa lÀroböcker finnas ett visst sÀtt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som vÀljs ut för att portrÀttera dessa.