Sverige Àr ett mÄngkulturellt land med invandring sedan en lÄng tid tillbaka. Det finns idag cirka 200 000 muslimska kvinnor i Sverige och sjukgymnaster möter dagligen muslimska kvinnor i sitt yrke, vilket kan ge upphov till problem av sprÄklig, kulturell, etnisk och medicinsk art. Syftet med studien var att belysa sjukgymnasters erfarenheter av att arbeta med patientgruppen muslimska kvinnor. Fem sjukgymnaster i invandrartÀta förorter i södra Sverige deltog i studien. Resultatet i studien visar att informanterna upplever stora individuella skillnader hur kultur och religion pÄverkar de muslimska kvinnornas synsÀtt och dÀrmed agerande vid kontakt med sjukgymnast.

Syfte: Att utifra?n litteratur beskriva hur sjuksko?terskan kan identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes och hur hon kan sto?dja dessa tona?ringar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baseras pa? 15 artiklar so?kta i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella so?kningar.Huvudresultat: Tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes a?r ho?gt HbA1c-va?rde, la?g frekvens av blodsockerkontroller och la?gre livskvalite?. Sjuksko?terskan kan anva?nda sig av standardiserade ma?tinstrument fo?r att identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes, till exempel CDI, CES-D, YSR, WHO-5 och VAS.Tona?ringar med typ 1 diabetes o?nskar sto?da?tga?rder i form av skra?ddarsydda strukturerade undervisningsprogram, roliga aktiviteter och uppfo?ljning via SMS.

VÄren 2006 infördes lagen om förbud mot diskriminering och krÀnkande behandling av barn och elever. I lagtexten framgÄr tydligt att krÀnkning och diskriminering inte fÄr förekomma pÄ grund av sexuell lÀggning. Det hÀr Àr ett examensarbete som just handlar om elevers instÀllning till sexuella minoritetsgrupper ? tolerans kontra intolerans. Mitt syfte anknyter övergripande till den nya diskrimineringslagstiftningen, skolans uppdrag och vÀrdegrund.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgÄngspunkt frÄn en av de ÄtgÀrdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den ÄtgÀrdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att fÄ ett underlag till den plan mot krÀnkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolvÀsendet skall upprÀtta Ärligen. Underlaget skulle bestÄ i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprÀttandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrÄn intervjuerna som utfördes pÄ en av dessa förskolor. De viktigaste frÄgorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna frÄn lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för nÄgon form av krÀnkande behandling pÄ nÄgon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansÄg sig ha nÄgot inflytande över sin vardag pÄ förskolan.

I forskningsprojektet undersöktes hur fem högutbildade utlandsfödda kvinnor har kommit in pÄ arbetsmarknaden och fÄtt ett arbete utifrÄn sin kompetens. I studien presenteras resultat om hur dessa utlandsfödda kvinnor i egenskap av bland annat ett feministiskt synsÀtt och utifrÄn sin egen förmÄga har kommit in pÄ arbetsmarknaden. Hinder och framgÄng som kvinnorna upplever i sin yrkesverksamhet beskrivs i studien. Denna kvalitativa studie genomfördes med e-metodologi, en sammankoppling av den fysiska och den elektroniska vÀrlden.  .

BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) Àr en kronisk infektionssjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ned. Det Àr en allmÀnfarlig sjukdom som faller under Smittskyddslagen vilket innebÀr att patienten mÄste informera hÀlso- och sjukvÄrdspersonal och eventuellt sin sexualpartner om sin sjukdom. Inget botemedel mot HIV har Ànnu utforsakts men effektiva bromsmediciner gör att patienter med HIV kan leva ett gott liv. Det finns olika fördomar om HIV som bland annat har grundats i att sjukdomen Àr sjÀlvförvÄllad.Diskriminering av patienter som lever med HIV Àr ett stort problem i vÀrlden, dÄ samhÀllets negativa attityder kan komma att pÄverka hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens vÀrderingar och instÀllningar till mötet av denna patientgrupp. Beroende pÄ hur HIV ? positiva patienter upplever mötet med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal lÀggs en grund för hur vÄrden kommer att utformas och dÀrmed kan HIV ? positiva patienters instÀllningar till vÄrden pÄverkas.

BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) Àr en kronisk infektionssjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ned. Det Àr en allmÀnfarlig sjukdom som faller under Smittskyddslagen vilket innebÀr att patienten mÄste informera hÀlso- och sjukvÄrdspersonal och eventuellt sin sexualpartner om sin sjukdom. Inget botemedel mot HIV har Ànnu utforsakts men effektiva bromsmediciner gör att patienter med HIV kan leva ett gott liv. Det finns olika fördomar om HIV som bland annat har grundats i att sjukdomen Àr sjÀlvförvÄllad.Diskriminering av patienter som lever med HIV Àr ett stort problem i vÀrlden, dÄ samhÀllets negativa attityder kan komma att pÄverka hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens vÀrderingar och instÀllningar till mötet av denna patientgrupp. Beroende pÄ hur HIV ? positiva patienter upplever mötet med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal lÀggs en grund för hur vÄrden kommer att utformas och dÀrmed kan HIV ? positiva patienters instÀllningar till vÄrden pÄverkas.

Uppsatsens utgÄngspunkt ligger i att ta reda pÄ vad det finns för krÀnkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen krÀnkning, diskriminering och mobbning förklaras Àven. I förskolan Àr en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de krÀnkningar som kan förekomma i förskolans vÀrld. Genom att intervjua ett antal lÀrarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fÄtt fram ett resultat som visar bÄde hur krÀnkningar uppstÄr och hur man som pedagog, genom att vara uppmÀrksam pÄ det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

Denna uppsats avser studera hur kvinnor i diaspora framstÀlls pÄ film. Undersökningen Àr utförd pÄ filmerna Persepolis (Marjane Satrapi, 2004) och Exils (Tony Gatlif, 2007). De teoretiska utgÄngspunkter som uppsatsens analysdel grundar sig pÄ Àr: postkolonialism, hybriditet och postkolonial feminism. Analysen Àr utförd efter mina egna frÄgestÀllningar, tolkningar och reflektioner, med hermeneutiken som metod. Slutsatsen visar att kvinnorna i diaspora framstÀlls som starka och sjÀlvstÀndiga. De visar motstÄnd mot auktoriteter.

Idag a?r fossila bra?nslen fortfarande de fra?msta energika?llorna runt om i va?rlden. Enligt ma?nga experter kommer snart inte produktionen kunna tillfredssta?lla efterfra?gan av olja. Da?rfo?r bo?r o?verga?ngen till alternativa bra?nslen ske sa? fort som mo?jligt.

Sverige kallas ofta för vÀrldens mest jÀmstÀllda land. Trots detta har kvinnor i genomsnitt endast 92 % av mÀnnens löner och Äterfinns i betydligt mindre utstrÀckning Àn mÀn i chefspositioner. I yrken som har breda karriÀrvÀgar, sÄsom civilekonom, Àr risken Ànnu större att löneskillnader mellan könen uppstÄr. I vÄr uppsats har vi gjort en studie av kvinnliga och manliga civilekonomers olika förutsÀttningar i arbetslivet. ForskningsfrÄgan för vÄr uppsats Àr: PÄ vilket sÀtt och i vilken utstrÀckning upplever kvinnliga civilekonomer att de diskrimineras i arbetslivet? Syftet med vÄr uppsats Àr: Att uppmÀrksamma och skapa debatt kring de ojÀmlika förhÄllandena pÄ arbetsmarknaden som drabbar kvinnliga civilekonomer.

I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av lÄg-, medel- och höginkomsttagare som kan tÀnkas gynnas mest av det nya pensionssystemet. Vi har gjort berÀkningar för att fÄ fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tÀnkas fÄ i pension i förhÄllande till sin slutlön beroende pÄ hur man placerar sin premie- och tjÀnstepension. UtifrÄn dessa resultat har vi Àven undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin premie- och tjÀnstepension i lÄg- och högriskfonder. Undersökningen pekade pÄ att ju lÀgre inkomst man har desto högre kompensationsgrad fÄr man vid placering i högriskfonder. DÀremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder.

Uppsatsens utgÄngspunkt ligger i att ta reda pÄ vad det finns för krÀnkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen krÀnkning, diskriminering och mobbning förklaras Àven. I förskolan Àr en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de krÀnkningar som kan förekomma i förskolans vÀrld. Genom att intervjua ett antal lÀrarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fÄtt fram ett resultat som visar bÄde hur krÀnkningar uppstÄr och hur man som pedagog, genom att vara uppmÀrksam pÄ det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

Syftet med denna uppsats Àr att enligt nÀmnda frÄgestÀllning utvinna en systematisk klassificering av Londons karaktÀrer utifrÄn Nietzsches text. Detta innebÀr i en imperialistisk kontext, med utgÄngspunkt i den postkoloniala teori formulerad av Edward Said, en problematisering av dikotomin vÀsterlÀndsk och icke-vÀsterlÀndsk samt ett uppdagande av en etnisk-kulturell hierarki, dÀr det vÀsterlÀndska, i form av den londonska övermÀnniskan, gestaltas som högst och urinvÄnaren, det icke-vÀsterlÀndska, som lÀgst.Den kulturella representationen ska i denna studie undersökas i valda litterÀra texter av Jack London utifrÄn en nietzscheansk matris. Det Àr alltsÄ inte en historisk granskning av hur imperialismen och kolonialismen i Nordamerika inverkat pÄ dess urinvÄnare, Àven om denna studie undersöker en problematik som kan inplaceras i den historiska kontexten..