SammanfattningLikabehandlingsprincipen Àr en mÀnsklig rÀttighet av stor vikt. För att tillför-sÀkra likabehandling finns det uppstÀllda förbud mot diskriminering. Ibland rÀcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva ÄtgÀrder mÄste vidtas för att frÀmja jÀmlikheten i samhÀllet. De undantag frÄn diskrimineringsförbu-den som finns i sÄvÀl EU-rÀtten som i den svenska rÀtten öppnar upp för möj-ligheten att tillÀmpa positiv sÀrbehandling i syfte att skapa ett mer jÀmlikt sam-hÀlle. Det primÀra syftet med denna uppsats Àr att utreda var grÀnsen gÄr mel-lan positiv sÀrbehandling och olaglig diskriminering.AnvÀndandet av positiv sÀrbehandling Àr omdebatterat och frÄgan om möjlig-heten ska tillÀmpas Àr kontroversiell.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Företagspolicy pÄverkar rekryterarens val av nya medarbetare. Detta undersöktes i en experimentell studie dÀr 120 studenter vid Lunds universitet deltog. HÀlften fick ta del av en platsannons som var antingen rÀttviseinriktad eller lojalitetsinriktad. DÀrefter fick de skatta vÀrme- respektive kompetensfrÄgors lÀmplighet för en intervjusituation i förhÄllande till tjÀnsten. Sista steget i enkÀten innehöll tre fiktiva cv:n som varierade kompetens i relation med utlÀndskt/ svenskt namn.

Bakgrund: Human immunodeficiency virus (HIV) Àr en kronisk sjukdom som successivt försÀmrar det mÀnskliga immunförsvaret. Det finns medicinsk behandling som leder till ökad livslÀngd. Detta innebÀr att antalet personer med HIV kommer att öka och hÀlso- och sjukvÄrdspersonal kommer att kunna möta dessa personer inom flera vÄrdkontexter Àn enbart i HIV-specifika sammanhang. HIV har varit en uppmÀrksammad sjukdom sedan 1980-talet och den diskriminering och stigmatisering som sjukdomen mötte dÄ finns kvar idag, trots nationella och globala lagar och riktlinjer.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med HIV upplever hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens bemötande.Metod: Metoden för denna litteraturöversikt inkluderar tio vetenskapliga artiklar hÀmtade frÄn databaserna CINAHL och PubMed. Av dessa var tvÄ kvantitativa och Ätta kvalitativa.

HBT-frÄgor Àr idag en alltmer omtalad frÄga i den samhÀlleliga debatten. Sedan diskrimineringslagstiftningen Àndrades Är 2009 har organisationer ett alltmer omfattande ansvar att arbeta för att motverka diskriminering i alla dess former. DÄ SkellefteÄ kommun har fattat beslut om att öka sitt invÄnarantal till 80 000 invÄnare Är 2030 görs stora insatser föratt se till att alla mÀnniskor har samma förutsÀttningar att leva och verka i kommunen.Uppdraget var dÀrför att undersöka första och andra linjens chefers möjligheter att utifrÄn den befintliga likabehandlingspolicyn arbeta med HBT-frÄgor. Studien baseras pÄ 12 intervjuer med första- och andra linjens chefer pÄ en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats inom kommunen. Resultatet visar att cheferna upplever en begrÀnsning i hur de kan anvÀnda sig av likabehandlingspolicyn i sitt dagliga arbete.

År 2006 hade kvinnor i genomsnitt 83 procent av mĂ€nnens lön. Denna skillnad beror till viss del pĂ„ diskriminering och kan förklaras med hjĂ€lp av diskrimineringsteori. Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer har stor makt över arbetsmarknaden och lönebildningen, och de har olika förslag pĂ„ hur detta problem ska lösas. De förslag som nĂ€mns mest frekvent handlar om kvotering och en reformerad förĂ€ldraförsĂ€kring.FrĂ„gestĂ€llningen bakom denna uppsats Ă€r vad de olika arbetsmarknadsaktörerna anser om kvotering och förĂ€ldraförsĂ€kringen som medel för att minska löneskillnaden mellan kvinnor och mĂ€n. GĂ„r Ă„sikterna isĂ€r eller Ă„t samma hĂ„ll?Undersökningen visar att de olika arbetsmarknadsaktörerna har nĂ„got skiljda Ă„sikter om vad som Ă€r det huvudsakliga problemet med lönediskrimineringen pĂ„ arbetsmarknaden, och hur detta ska lösas.

Abstract.

Syfte: Studiens syfte Àr att belysa hur barn med etnisk minoritetsbakgrund som ocksÄ Àr i behov av sÀrskilt stöd, beskrivs i tal och skrift i ett mÄngetniskt verksamhetsomrÄde (med betoning pÄ förskola), samt hur verksamma pedagoger resonerar kring interkulturell pedagogik. Syftet preciseras i tre frÄgestÀllningar:1. Hur skrivs verksamheten fram och hur talar pedagogerna om barnens behov?2. Vilka specialpedagogiska ÄtgÀrder definieras som relevanta för barnen?3. Hur talar pedagoger om interkulturell pedagogik i syfte att förebygga hinder för lÀrande och utveckling?Teori: I studien Àr det socialkonstruktionistiska perspektivet grundlÀggande och detta Àr hÀmtad frÄn poststrukturalismen. Tyngdpunkten lÀggs pÄ vad som konstruerar upplevelser, tÀnkande, kÀnnande och handlande i den sprÄkliga och diskursiva kontext som socialt skapar begrÀnsade former och uttryck för subjektivitet i tid och rum (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 415).

A refugee reception has been placed in Kungshall, one of Nybros residential areas. The area has a bad reputation and there are arguably prejudices about the area from the local population. I therefore want to investigate if an ethnic residential segregation exists in Kungshall, from a postcolonial perspective. The following research questions have been formulated: How do residents who doesn?t live in the refugee reception, look at ethnic residential segregation in Nybro? How has Kungshall changed since the refugee reception? Does a cultural racism exist in Kungshall? The study is a qualitative study using semi structured interviews of four people living in the residential area, a person who has moved out of the area and a person working on the housing corporation ?Nybro bostads AB?, who is one of the housing corporation responsible for the residential area Kungshall.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det rÄder ojÀmlikhet mellan romer och övrig befolkning pÄ mÄnga av livets centrala omrÄden. De romska grupperna Àr sÀrskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vÄr kunskap och vÄra tolkningar av samhÀllet, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

Sweden adopted a new anti-discrimination legislation 2009, DiskL, which aim to prevent direct and indirect discrimination in matters of employment and occupation.According to directives and practices from EU, pregnant workers are entitled a special protection from discrimination during employment situations. The purpose of this essay is to study the legal protection for pregnant workers in employment situations and also analyze whether male workers have similar protection when they plan parental leave. Both regulations from the EU-law and the Swedish law are presented and discussed. This because Swedish discrimination legislation is largely influenced by the EU-law.The study confirms that pregnant workers have a strong legal protection against discrimination through directives from the EU and DiskL. Employers must include this protection in employment situations.

Syftet med studien Àr att redogöra för hur nÄgra förskollÀrare arbetar med och resonerar kring den mÄngkulturella förskolan samt hur de tar tillvara pÄ mÄngfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer pÄ fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollÀrare, har förstÄelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kÀnnetecknar en mÄngkulturell förskola har ocksÄ bidraget till en ökad förstÄelse.Resultatet av studien visar pÄ att majoriteten av vÄra respondenter inte upplever sigarbeta pÄ en mÄngkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet Ànsvensk. MÄngfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan Àven omfattas av kulturella, religiösa och sprÄkliga perspektiv. En tolkning kan dÄ vara att alla förskolor Àr mÄngkulturella.

AbstractSweden has over the past years grown into a multicultural society which has caused that people with numerous variances of religion and cultures have to interact. This essay will be based on several primary school teacher?s experiences with immigrant families. The purpose of this essay is finding out how they are introduced and integrated in Swedish primary schools by the teachers.I?ve interviewed six primary teachers that shared what they?ve experienced with immigrant families.

Bakgrund: VÄrd av patienter med smittsam lungtuberkulos har blivit allt vanligare. Ett antal fall dÀr personal smittats har förekommit i landet under de senaste Ären. MÄnga av dessa patienter har en annan etnisk bakgrund och talar ett annat sprÄk Àn personalen. Syfte: Att studera sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med lungtuberkulos pÄ infektionsklinik. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor pÄ en infektionsklinik.

Denna uppsats behandlar metoden med avidentifierade ansökningshandlingar som ett alternativ till traditionell rekrytering med mÄlet att minska diskriminering vid rekrytering. I uppsatsen behandlas för och nackdelar med metoden utifrÄn upplevelser av dess anvÀndande bland föresprÄkare av metoden, rekryterare och kandidater. FrÄgor som stÀlls Àr: Vilken form av diskriminering försöker motverkas med hjÀlp av metoden samt Àr denna metod ett funktionsdugligt redskap i denna strÀvan? Kritik har riktats mot metoden som delvis handlar om att metoden snarare fokuserar pÄ symptomen i stÀllet för pÄ orsakerna och dÀrför gör den till en kortsiktig lösning. De som Àr kritiska mot metoden menar Àven att det nÀstintill Àr omöjligt att avidentifiera en ansökning utan att tappa information som har med kompetens att göra.