Sök:

Sökresultat:

26024 Uppsatser om Lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövande och andra tvćngsćtgärder - Sida 37 av 1735

Funktion - Vad Àr det?

Den hÀr uppsatsen behandlar elevers kunskaper om begreppet funktioner. Det stÄr i uppnÀendemÄlen att eleverna skall kunna tolka och anvÀnda enkla formler, lÀsa enkla ekvationer, samt kunna tolka och anvÀnda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhÄllanden och hÀndelser. (Utbildningsdepartementet, 1998). Undersökningen Àr gjord pÄ tre skolor och omfattar tvÄ klasser i Àr 9 samt en klass i gymnasiet. Vi har genom enkÀter och djupintervjuer försökt ta reda pÄ vad eleverna kan inom omrÄdet.

Pedagogers anmÀlningsplikt : - att anmÀla barn som far illa

AbstractIn 1998 the Swedish legislation was sharpened, and active educationalists were legally bound to report any suspicion of child maltreatment. Nevertheless, there are a number of unrecorded cases of maltreated children, and research reveals that less than half of these children are reported to social services (Olsson, 2001). The purpose of the present study was to illustrate the problems with the mandatory reports in schools, as well as to study how educationalists proceed when they suspect that a child is maltreated. The method consisted of semi-structured interviews with five educationalists. The results revealed complex problems regarding educationalists mandatory reports.

SmÄ barns kommunikation

Med denna uppsats undersöker jag hur barn i ett Ärs Älder kommunicerar med varandra och hur de kommunicerar med pedagoger pÄ en förskola. FrÄgor jag utgÄtt ifrÄn Àr hur de verksamma pedagogerna uppfattar barnens kommunikation. Hur gör barn nÀr de vill sÀga nÄgot och det verbala sprÄket inte Ànnu Àr fullt utvecklat. Dessutom undersöker jag hur pedagogerna stÀller sig till barnens inflytande i verksamheten. Enligt den nya LÀroplanen för förskolan 1998 (reviderad 2010) finns mÄnga strÀvandemÄl om hur barnen ska vara delaktiga i sin vardag pÄ förskolan.

Framtidens missbruksvÄrd : En studie om statlig styrning med utgÄngspunkt i missbruksutredningen

Syftet var att via kvalitativa intervjuer med enhetschefer undersöka hur missbruks- och beroendevÄrden kan utvecklas genom statlig styrning. Detta gjordes med utgÄngspunkt i missbruksutredningen, vilken har kommit med förslag för fortsatt styrning av missbruksvÄrden. Intervjuerna var semi-strukturerade. Resultatet av studien tolkades utifrÄn Lundquist (1998) styrningsbegrepp för offentliga verksamheter. FörvÀntan pÄ missbruksutredningen har varit stor och resultatet i studien visar pÄ en stor otydlighet nÀr det gÀller hur missbruks- och beroendevÄrden pÄ bÀsta sÀtt ska styras.

STC : ett undervisningsmaterial i NO&Teknik som passar flickor?

STC Àr ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som under hösten 1997 och vÄren/hösten 1998 utprovats i Linköpings kommun. Pilotprojektet Àr drivet av Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademin. PÄ engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det Àr ett temaarbete bestÄende av 24 olika teman som ska anvÀndas i Är 1-6. Enligt LpO-94 Àr det en viktig uppgift att man i skolan skapar intresse för naturvetenskap hos bÄde pojkar och flickor.

Före och efter Lpfö, 98; Fyra förskollÀrares reflektioner om arbetet före och efter införandet av lÀroplanen.

Since 1998, the Swedish preschool has its own curriculum and with this the preeschool became the first step of a lifelong learning. The aim of this study was to explore how preschool teachers perceive their work before and after the Swedish curriculum was inserted. A qualitative method was used in this study. Four different in-depth interviews were conducted with preschool teachers, all experienced working at least before 1993. The curriculum theory and curriculum history were used to analyze the empirical data.

TvĂ„ tidningsvĂ€rldar vid Öresund. Sydsvenskan och Berlingske Tidende - en komparativ analys.

Öresundsregionen Ă€r idag en region i förĂ€ndring. De senaste Ă„ren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller pĂ„ annat sĂ€tt vistas pĂ„ andra sidan sundet i allt högre grad. TillvĂ€xten Ă€r hög och Malmö och Köpenhamn integreras pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r ovanligt för stĂ€der lokaliserade i olika lĂ€nder. År 2004 bosatte sig fyra gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga danskar i SkĂ„ne som under 1998 vilket innebĂ€r en ökning frĂ„n 800 till 3 200 personer per respektive Ă„r. Antalet pendlare som bor i SkĂ„ne och var dag Ă„ker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste Ă„ret och enligt samma tidning förvĂ€ntas den totala pendlingen över bron om 10 Ă„r vara dubbelt sĂ„ stor om som idag.

Agnes ska börja i förskoleklass - en projektredogörelse om att göra en barnbok

Min projektredogörelse bestÄr av en barnbok som man i förskolan ska kunna anvÀnda sig av som ett pedagogiskt verktyg för att underlÀtta och synliggöra vad som komma skall för de barn som ska börja i förskoleklass. Fenomenet förskoleklass har funnits sedan 1998 men Àr vÀldigt svÄr att lokalisera i litteratur, och dÄ speciellt i barnlitteraturen. Det finns mÄnga böcker som berör skolstarten, men jag har inte hittat nÄgra som fokuserar pÄ övergÄngen mellan just förskola och förskoleklass. DÀrför tyckte jag att det var en rolig utmaning att göra en uppdaterad barnbok som speglar verksamheterna sÄ som de ser ut i dagslÀget. Jag har ocksÄ haft som mÄl att se hur man ute i verksamheterna jobbar för att eventuellt förebygga att förskoleklassen blir ett sÄ kallat tionde skolÄr. Resultatet blev en bok, som berör övergÄngen mellan förskola och förskoleklass, genom ett klassiskt upplÀgg av berÀttelsen, men med ett ovanligt Àmne och med en layout som sticker ut frÄn mÀngden.

"över de mÀrkta i muren inlagda" : En begrundan över sprÄket i Katarina Frostensons BerÀttelser frÄn dom

1998 beslutade NÀssjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bÀste" varpÄ Carl Fredrik ReuterswÀrd fick förfrÄgan.Skulpturen gestaltar NÀssjö stad med hjÀlp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med jÀrnvÀgen som en central del. TÄg som rörde sig framÄt med hjÀlp av hÄrt arbete och kol inspirerade konstnÀren. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstÄ konstnÀrens intention med Kolskyffeln.

INFLYTANDE, konsensus eller maktkamp

Medborgardeltagande Àr enligt lag en del i processen nÀr en detaljplan tas fram. Syftet Àr att medborgarnas Äsikter ska vÀgas in vid beslutsfattandet och pÄ sÄ vis bidra till mer demokratiska beslut. Men medborgarna Àr inte de enda som gör ansprÄk pÄ att pÄverka besluten. Andra aktörer, sÄ som exploatörer eller andra företag, försöker anpassa planen till sin fördel. Alla dessa parter samt andra faktorer ska i slutÀnden vÀgas in i det politiska beslutet.

Kön och Älders betydelse betrÀffande arbetstillfredsstÀllelse utifrÄn JCM

Studien avser att undersöka om det finns nÄgon skillnad mellan mÀn och kvinnors arbetstillfredsstÀllelse definierat som aspekter av arbetssituationen enligt Hackman och Oldhams (1976, 1980 i Arnold et al., 1998) Job Characteristics Model, och om det finns nÄgra skillnader i Älder vad gÀller arbetstillfredsstÀllelse utifrÄn JCM. Det var en explorativ undersökning eftersom mycket av tidigare forskning har fÄtt varierande resultat, och vi ville se vad vi skulle fÄ för resultat. Metoden som har anvÀnts Àr kvantitativ och syftet har undersökts med hjÀlp av en enkÀt. Som teoretisk bakgrund anvÀndes Hackman & Oldhams ?Job Characteristics Model? (JCM) (1976, 1980) och den anvÀndes Àven vid utformningen av enkÀten.

KartlÀggning av musikrelaterade förmÄgor hos personer med grav intellektuell funktionsnedsÀttning : musikterapeutisk metodutveckling

Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels a?r en studie inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utva?rdera ett instrument fo?r att kartla?gga olika musikrelaterade fo?rma?gor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsa?ttning. Detta a?r en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer pa? att musik kan fungera som ett viktigt medel fo?r kommuni- kation, ka?nslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utga?ngspunkt fra?mst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi.

PÄ tal om sprÄk - pedagogers förhÄllningssÀtt i förskolan till barns anvÀndning av sitt modersmÄl vid inlÀrning av ett andrasprÄk

Det hÀr arbetet utgÄr frÄn citat i LÀroplanen för förskolan 1998, som tar upp barns sprÄkutveckling och att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla modersmÄlet och det svenska sprÄket. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till, och deras syn pÄ, betydelsen av barns anvÀndning av deras modersmÄl nÀr de lÀr sig ett andrasprÄk, i förskolan. Vi fokuserar oss pÄ talsprÄket. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod.I resultatet har vi kommit fram till vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna har till barns anvÀndning av sitt modersmÄl, vid inlÀrning av ett andrasprÄk. Det lyftes fram om betydelsen av barns modersmÄl nÀr de lÀr sig ett andrasprÄk.

Patienters upplevelser av att leva med fibromyalgi

Fibromyalgia is a chronic pain disorder. It affects muscles and connective tissue. It's a very complex disorder that has no adequate treatment or cure. The research has progressed but there are still some questions to be answered. Quality of life for these patients is decreased and leads to suffering.

Att leva med typ 2 diabetes - Diabetikerns upplevelse vid förÀndringar av matvanor

Diabetes Àr en kronisk och obotlig sjukdom och antalet diabetiker fortsÀtter att öka stÀndigt Agardh et al. (2000). Risken för att utveckla diabetes typ 2 Àr: stigande Älder, lÄg fysiskt aktivitet, fetma, högt kaloriintag och rökning. Brister i egenvÄrd kan medföra allvarliga komplikationer för patienten och höga kostnader för sjukvÄrden. Kylberg och Lidell (2002) faststÀller vilka komplikationer som kan uppstÄ som resultat av en Àventyrad egenvÄrd Àr kÀrlförÀndringar i de stora och smÄ blodkÀrl, amputation och hjÀrtinfarkt.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->