Sök:

Sökresultat:

26024 Uppsatser om Lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövande och andra tvćngsćtgärder - Sida 18 av 1735

Evaluation of transgenic lines of field pepperweed (Lepidium campestre L.)

The worldwide industrial demand of energy, often in form of fossil fuel, is continuously growing and at the same time these resources are coming to an end (Hamamre, 2013). The interest and focus in renewable sources are then more important than ever and plants are suggested to be a good alternative for production of raw material for industrial purposes (Nilsson et al., 1998). But the world is also facing an increasing world population which also increase the nutritional needs, plants therefore need to be suitable for both industrial and nutritional purposes. To achieve this, common plants need to be improved but it also need new potential crops to be developed and introduced (Carlsson et al., 2009). Modern technology like gene engineering is an important tool to achieve these challenges (Carlsson et al., 2011). This work focused on analyzes and evaluation of different transgenic lines of field pepperweed (Lepidium campestre L.).

Synen pÄ vÄldsamma mÀn och orsakerna bakom vÄldet : En kvalitativ studie om behandlares syn pÄ mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer

This study uses qualitative research consisting of six semi-structural interviews of treatment workers who, in various capacities, have worked with men who use violence against their female partners. The purpose has been to show what the treatment counselor understand to be the reasons behind the men?s violence, what kind of backgrounds and problems they believe these abusers have and, lastly, how they view the male abusers as clients. The empirical data was analyzed through four perspectives and explanatory models derived from the past thirty years of Scandinavian research on the reasons behind men?s violence against women.

SjÀlvkritikens svÄra roll : Arbetet med den sjÀlvbiografiska texten Vem Àr du?

Syftet med vÄr studie Àr att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frÄgestÀllningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lÀrarna arbetat med förstÄelsen av text och innehÄll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra forskningsfrÄgor anvÀnde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade Ättondeklassare i en skola med ett mÄngkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr skolan har styrdokument som pÄvisar att lÀrare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man ocksÄ betydelsen av att fÄ utveckla sitt sprÄk och lÄta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har sÄ mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker mÄnga elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att anvÀnda sitt modersmÄl medans andra menar att det kan stÀrka sjÀlvförtroendet.

Tio steg för lyckad amning : En granskning av en BB-avdelning i Mellansverigeoch hur de uppfyller UNICEF/WHOŽs mÄl för en amningsvÀnlig vÄrd

Syftet med denna studie var att undersöka om en BB-avdelning i Mellansverige uppfyllde UNICEF/WHOŽs kriterier för en amningsvÀnlig vÄrd, samt att jÀmföra resultaten med tidigare utvÀrderingar frÄn Ären 1996, 1997, 1998 och 2002. Syftet var ocksÄ att undersöka vad som pÄverkat mammorna i beslutet att vilja amma. AmningsvÀnlig vÄrd utgÄr frÄn ?Tio steg till lyckad amning? och Àr en global amningsstrategi. Studien genomfördes i form av intervjuer med 40 nyförlösta mammor samt 22 intervjuer med personal.

Lola Àr din vÀn : En studie i möjliga interaktiva filmberÀttelser med Lola Rennt i fokus

Uppsatsens syfte Àr att utreda huruvida ett visst mÄtt av interaktivitet Àr möjlig inom ramen för en films berÀttarstruktur. Med andra ord söker den visa om en tittare kan vara delaktig i filmens handlingsförlopp genom att aktivt pÄverka det. För uppsatsens syfte anvÀnds filmen Lola Rennt (Spring Lola, Tom Tykwer, 1998) som en teoretisk försökskanin. Genom analys av filmens berÀttarstruktur och diverse tidigare forskning, fallstudium inom interaktiv film, samt relevanta bitar ur de Narratologiska (berÀttarforskning) och Ludologiska (spelforskning) skolorna Àmnas det finna svar pÄ hur ett interaktivt filmnarrativ kan se ut, samt hur det skulle pÄverka tittarens relation gentemot filmens karaktÀrer och handling..

Barns inflytande i förskolan

LÀroplanerna har tydliga formuleringar angÄende barns inflytande i förskolan och skolan. Forskning har visat att barn ofta Àr en outnyttjad resurs (Tham 1998). Forskare menar dessutom att barn behöver ges möjlighet till dagligt inflytande för att kunna trivas och mÄ bra (Korpela 2004). Om vÄrt samhÀlle Àven i framtiden ska kunna fungera demokratiskt Àr det av stor vikt att de som lever dÀr har förmÄgan att tÀnka kritiskt och vÀrdera det som sÀgs och görs. VÄra barn behöver dÀrför fÄ trÀna sig i att ha inflytande (Ferm, 1993).

SmÄ barns utforskande i vattenlek

SammanfattningBakgrundI lÀroplanen (Utbildningsdepartementet, 1998, rev 2010) stÄr det att barnen ska genom sin dag i verksamheten söka och inta ny kunskap med hjÀlp av att leka, umgÄs med andra, utforska omgivningen och skapa pÄ olika sÀtt, de ska Àven undersöka olika fenomen och prata med andra barn och vuxna samt reflektera över det som de gjort. Detta tillsammans med litteratur frÄn forskare sammanfattar allt vad bakgrunden behandlar pÄ ett bra och övergripande sÀtt som ger en kunskap om barns lek och lÀrande och matematik i förskolan.SyfteTanken med vÄr studie Àr att observera hur nÄgra smÄ barn utforskar genom en handling olika material i vatten och om deras handlingar förÀndras.Hur gör barn nÀr de fÄr utforska olika material i vatten pÄ egen hand? NÀr barn möter samma material flera gÄnger, hur förÀndras deras handlingar?MetodStudien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt oss av fenomenologin som teoretisk ansats för bearbetning och analys. Observationerna gjordes med hjÀlp av verktyget löpnande protokoll. Det var sju barn som observerades vid ett till fem tillfÀllen.

Fyra revisorers upplevelser av arbetsrelaterad stress

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Testning av SharePoint : En studie om vilka faktorer som pa?verkar hur testning planeras och genomfo?rs i SharePoint-projekt samt vilka problem det kan finnas

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Interkulturellt arbete : En fenomenografisk studie om elevers uppfattningar av interkulturellt arbete

Syftet med vÄr studie Àr att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frÄgestÀllningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lÀrarna arbetat med förstÄelsen av text och innehÄll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra forskningsfrÄgor anvÀnde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade Ättondeklassare i en skola med ett mÄngkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr skolan har styrdokument som pÄvisar att lÀrare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man ocksÄ betydelsen av att fÄ utveckla sitt sprÄk och lÄta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har sÄ mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker mÄnga elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att anvÀnda sitt modersmÄl medans andra menar att det kan stÀrka sjÀlvförtroendet.

Vad ger Modigliani och Millers teorier oss idag? : En studie inom kapitalstruktur och skuldsa?ttningens pa?verkan pa? bolagsva?rde

Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem sa? ger o?kad skuldsa?ttning upphov till ett flertal fo?rdelar fo?r ett fo?retag, bl.a. skapas en skattesko?ld da? de avdragsgilla ra?ntebetalningarna o?kar, vilket ger en positiv effekt fo?r fo?retaget. En annan aspekt a?r att skulder a?r relativt billigare a?n eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet a?r att fa? en sto?rre fo?rsta?else fo?r hur fo?rha?llandet mellan skulder och eget kapital pa?verkar fo?retagsva?rdet samt avkastning pa? eget kapital.Metod: Genom att anva?nda mig av fo?retagsdata genomfo?rde jag linja?ra regressionsanalyser med justerad skuldsa?ttningsgrad (enbart la?ngsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning pa? eget kapital och bo?rsva?rde i fo?rha?llande till bokfo?rt va?rde pa? eget kapital som beroende variabler fo?r att se om statistiskt sa?kersta?llda samband kunde pa?visas.

Att uppmÀrksamma andra(s) kvinnor : Konstruktioner av jÀmstÀllda nationella identiteter inom svenskt partianknutet bistÄnd.

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingslĂ€nder genom sĂ„ kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut frĂ„n 1998 ocksĂ„ arbeta med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor i sina projekt. JĂ€mstĂ€lldhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmĂ„len för svenskt bistĂ„nd och pĂ„ senare Ă„r har jĂ€mstĂ€lldhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s bistĂ„ndsarbete för jĂ€mstĂ€lldhet, och med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor. Syftet fokuserar pĂ„ hur dessa förestĂ€llningar, sammanlĂ€nkade med idĂ©er om kön och ?ras?, etableras och upprĂ€tthĂ„lls inom PAO-bistĂ„ndet.

Vetenskaplig förankring i svensk klimatpolicy

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilken typ av forskning som beslutsfattare anvÀnt sig av vid bildandet av en svensk klimatpolicy och om vetenskapliga resultat av viss karaktÀr anvÀnts i större utstrÀckning Àn andra. Att problemen med klimatförÀndringar Àr en av vÄr tids största frÄgor Àr ingen nyhet (se t.ex. Bogren et al, 1998, Carlén, 2000). DÄ klimatförÀndringar Àr en mycket komplex frÄga som omgÀrdas av mÄnga olika slags osÀkerheter Àr det viktigt att en klimatpolicy, nÀr den formuleras, förhÄller sig till aktuell forskning. I studien har valts att ta utgÄngspunkt i klimatkommitténs arbete dÄ det har haft avgörande betydelse för hur svensk klimatpolitik utformats.

Motst?nd och subjektskapande p? kvinnof?ngelset ?Stampen? under tidsperioderna 1885?1895 och 1896?1909

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Blivande pappor. Upplevelser under graviditeten och behov i mötet med barnmorskan

Att bli pappa Ă€r en av de största förĂ€ndringarna en man kan uppleva i sitt liv. Sedan flera Ă„r till-baka har den svenska mödrahĂ€lsovĂ„rden arbetat aktivt för att involvera blivande pappor tidigt i kvinnors graviditet. Även internationellt ses en trend att medvetet stödja blivande och nyblivna fĂ€der. Forskning pekar pĂ„ lĂ„ngsiktiga hĂ€lsovinster för hela familjen, sĂ€rskilt barnet, om den bli-vande fadern engageras redan tidigt i graviditeten. Barnmorskans uppgift Ă€r att stödja bĂ„de kvinna och man i förĂ€ldrablivandet.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->