Sökresultat:
119 Uppsatser om Laddning för elcyklar - Sida 4 av 8
FrÄn hyllat fittstim till hatade genuspirayor : en studie av DN:s framstÀllning av feminister
För en tid sedan var det status att vara en del av fittstimmet. Ordet tycktes andas styrka, sjĂ€lvstĂ€ndighet och attityd. Ăven politiker passade pĂ„ att surfa i vĂ„gorna av stimmets strömmar. Feminismen hade anhĂ€ngare i bĂ„de det offentliga och hos gemene man (eller kvinna) och det var inget ögonbrynshöjande stĂ€llningstagande. Under det senaste decenniet tycks ordet fĂ„tt en ny laddning och feminismen Ă€r inte lĂ€ngre det enda valet i strĂ€van mot jĂ€mstĂ€lldhet.
"För sÀkerhets skull" : om svensk sÀkerhet, efter kalla kriget
Sverige har sagts ha blivit allt sÀkrare, sÀkerhetspolitiskt, under 1990-talet. Samtidigt har det, undersamma tid, talats alltmer om ett vidgat sÀkerhetsbegrepp. Ett sÄdant skulle kunna innebÀra enutökad flora av hot och, dÀrmed, en potentiellt ökad osÀkerhet. Denna uppsats analyserar hur densvenska riksdagens diskurs avseende statens sÀkerhet har utvecklats under perioden 1991-2001.Undersökningen bestÄr av en kvantitativ och en kvalitativ innehÄllsanalys av de regeringsförklaringaroch dÀrpÄ följande partiledardebatter som avgivits under perioden. Den teori dessadokument analyseras utifrÄn Àr Buzans, WÊvers och de Wildes socialkonstruktivistiska teori omett vidgat sÀkerhetsbegrepp och sÀkerhetisering av politiska frÄgor, ?sÀkerhetiseringsteorin?.Analysen visar att frÄgor inom de militÀra, ekologiska och ekonomiska omrÄdena Àr sÀkerhetsmÀssigtladdade i periodens början, men att dessa omrÄden sedan avsÀkerhetiseras alltmer.
MotstÄnd eller icke motstÄnd - chefers uppfattning om motstÄnd vid förÀndringar
SammanfattningUppsatsens titel: MotstÄnd eller icke motstÄnd ? Chefers uppfattning om motstÄnd som företeelseUppsatsnivÄ: Kandidatuppsats - LedarskapFörfattare: Anna Borrbring och Joel HvassHandledare: Anders BillströmNyckelord: MotstÄnd, förÀndring, motstÄnd till förÀndringar, chefers uppfattning, positivt perspektiv Problemformulering: Vilken uppfattning har chefer i HallÀndska företag om motstÄnd vid förÀndringar?Syfte: Genom att intervjua ett antal chefer skapa en djupare förstÄelse kring hur dessa uppfattar Àmnet motstÄnd ur en chefs perspektiv. DÄ vi upplever att de flesta teorier idag behandlar Àmnet med viss negativitet sÄ syftar vÄr undersökning till att istÀllet behandla dess eventuella positiva sidor. Finns det en positiv uppfattning om motstÄnd hos dagens chefer? Vi vill alltsÄ skapa förstÄelse och eftertanke för att Àmnet motstÄnd kan ses ur ett positivt perspektiv.
Vad har Jungs arketyper med musik att göra?
Ansatsen pÄ denna uppsats Àr att undersöka om de gÄr att identifiera arketyper enligt de förutsÀttningar Carl Gustav Jung anger i musik och vilka krav som stÀlls för att arketyperna ska framtrÀda. Författarens ambition Àr ocksÄ att se om de presenterade resultaten kan anvÀndas som förklaringsmodell till de fenomen som bland annat upptrÀder i musikterapisituationer.En betydelsefull utgÄngspunkt för arbetet Àr att undersöka om vaggvisan kan betraktas som en symbol i jungiansk mening och dÀrigenom fungera som en lÀnk till det kollektiva omedvetna. För att vaggvisan ska fÄ sin numinösa laddning krÀvs emellertid att tre krav Àr uppfyllda:Först och frÀmst krÀvs att utövaren (förÀldern) Àr helt och hÄllet nÀrvarande i situationen.Den musik som produceras mÄste innehÄlla arketypiska element.Mottagaren mÄste kÀnna sig utvald.UtifrÄn det material som presenteras kan vaggvisan accepteras som en symbol i jungiansk mening, vilket ocksÄ banar vÀg för att lansera en arketyp som författaren kallar: ?Dansknytningens arketyp?. UtgÄngspunkten för denna arketyp Àr att betrakta musiken som tonsatt rörelse och att vaggvisan i sin djupaste mening har en starkt anknytande funktion.
Plötsligt dödsfall av barn pÄ akutmottagning
SAMMANFATTNINGBakgrundPÄ en akutmottagning kan ett anstrÀngande arbetsklimat rÄda vilket kan medföra kÀnslomÀssiga, kulturella och rÀttsliga utmaningar. Att förlora en patient plötsligt innebÀr en förlust vilken kan framhÀva sorg hos sjuksköterskor. Sorgen Àr en naturlig reaktion och upplevs nÀr ett vÀlkÀnt livsmönster fÄr ett slut. Till Sveriges sjukhus söker Ärligen över 200 000 barn vÄrd till följd av skada. Under Ären 1999-2003 var drygt 100 av dessa barn sÄ pass skadade att de avled.
Design av vattenkrets i förbrÀnningslaboratorium
Swebo Bioenergi AB som bÄde tillverkar egna produkter och Àr generalagent och ÄterförsÀljare för andra stora branschaktörer har under Är 2007, mycket pÄ grund av ekonomiskt tillskott frÄn ett investmentbolag fÄtt betydligt större möjligheter till tillvÀxt, men Àven hÄrt satta tillvÀxtmÄl. Ett led i denna utveckling och tillvÀxt Àr uppförandet av ett toppmodernt förbrÀnningslaboratorium stationerat pÄ Swebos anlÀggning i Boden. Laboratoriet byggs i nÀra samarbete med LuleÄ tekniska universitet och kommer att disponeras dels av forskare vid LTU men kommer Àven att fungera som demonstrationsanlÀggning i Swebos marknadsföring. Examensarbetet, vars huvudsyfte var att planera och designa det flödesschema som sedermera lÄg till grund för de vvs-ritningar utifrÄn vilka rördragningen i labbet utförts, har fallit vÀl ut. För att kartlÀgga vilka tÀnkbara behov som finns och vad som krÀvs av pannkretsen rent funktionsmÀssigt spaltades ett antal möjliga driftsfall upp.
Bilindustrins Kommunikation ? En studie om betydelsefulla argument och positionering mot en vinnande marknadsföring
sÀnds ut av företagen störs och pÄverkas av mÄnga omvÀrldsfaktorer och det blir kontinuerligtsvÄrare sticka ut och kommunicera med marknadens konsumenter. Miljön Àr en faktor sompÄverkar mÄnga av dagens industrier och sÄ Àven bilbranschen. Tillsammans med nya asiatiskabilföretag och fÀrre sÀtt att differentiera sig blir positionering och vilka argument somkoncentreras pÄ i kommunikationen centralt.Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och analysera hur stora bilföretag hanterarmarknadskommunikationen och de omvÀrldsfaktorer som pÄverkar meddelandet som förmedlastill konsumenterna. MÄlet Àr att slutligen kunna pÄvisa vilka specifika argument i budskapet somanses betydelsefulla. För att kunna uppfylla syftet gjordes en insamling av bÄde primÀr likvÀlsom sekundÀr data som med en induktiv slutledningsmetod anpassades efter uppsatsensproblemformulering.
Ateismens utrymme i lÀroboken : en studie av lÀromedel för gymnasiet frÄn 1960-talet fram till idag
Den hÀr uppsatsen Àr en studie av lÀromedel frÄn 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur ÀmnesomrÄdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i lÀroböcker frÄn 1960-talet fram till idag.Det jag kommit fram till utifrÄn mina frÄgestÀllningar Àr följande:Av alla de lÀroböcker som jag tagit upp i undersökningen Àr det bara de tvÄ böckerna frÄn 1960-talet som lÄter ateismen fÄ ha en egen rubrik.I de böcker jag nÀmner frÄn 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frÄgan: ?Finns Gud? Till skillnad frÄn dessa böcker sÄ har lÀroböckerna frÄn 1990-talet och framÄt kapitel, dÀr man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ?Livets mening?, ?Sökande efter en livskompass?, ?LivsÄskÄdningar utan Gud? och ?Religioner och livsÄskÄdningar?.Ateismen fÄr Àven en negativ innerbörd nÀr den förknippas sÄ intimt med marxismen och dÀrmed ocksÄ med de hemskheter som gjorts i marxismens namn.
Svordomar och krÀnkande sprÄkbruk bland lÄgstadieelever : En studie ur ett lÀrarperspektiv
Med nio Är av grundskolan och nu tre Är pÄ lÀrarutbildningen i bagaget, har vi mÀrkt en stor förÀndring bland grundskolans elever. Det sprÄk som en gÄng kunde höras i de korridorer vi gick i som smÄ, har förÀndrats. Ett nytt slags sprÄk har tagit plats bland elever, ett sprÄk som Àr mer tolerant mot svordomar och könsord. SÄ pass tolerant att eleverna sjÀlva inte reagerar nÀr nÄgon tilltalar de med nÄgra av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? AnvÀnder de svordomar och i sÄ fall, vilka? AnvÀnder de svordomar för att krÀnka andra elever, eller Àr det mest för att förstÀrka en kÀnsla?Detta arbete syftar till att fÄ en inblick i de yngre grundskoleelevernas sprÄkbruk ur ett lÀrarperspektiv; vad anser lÀrarna vara ett acceptabelt sprÄk och hur hanterar de svordomar bland sina elever.
?Finns ju de som tycker det rÀcker att gÄ till jobbet och vara med barnen, bara? : Om förutsÀttningar för kreativa personer i svensk förskola
Med nio Är av grundskolan och nu tre Är pÄ lÀrarutbildningen i bagaget, har vi mÀrkt en stor förÀndring bland grundskolans elever. Det sprÄk som en gÄng kunde höras i de korridorer vi gick i som smÄ, har förÀndrats. Ett nytt slags sprÄk har tagit plats bland elever, ett sprÄk som Àr mer tolerant mot svordomar och könsord. SÄ pass tolerant att eleverna sjÀlva inte reagerar nÀr nÄgon tilltalar de med nÄgra av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? AnvÀnder de svordomar och i sÄ fall, vilka? AnvÀnder de svordomar för att krÀnka andra elever, eller Àr det mest för att förstÀrka en kÀnsla?Detta arbete syftar till att fÄ en inblick i de yngre grundskoleelevernas sprÄkbruk ur ett lÀrarperspektiv; vad anser lÀrarna vara ett acceptabelt sprÄk och hur hanterar de svordomar bland sina elever.
?VÀrlden förlorar kampen mot ebola? : En kvantitativ innehÄllsanalys om hur ebola gestaltades i svensk storstadspress hösten 2014
Med nio Är av grundskolan och nu tre Är pÄ lÀrarutbildningen i bagaget, har vi mÀrkt en stor förÀndring bland grundskolans elever. Det sprÄk som en gÄng kunde höras i de korridorer vi gick i som smÄ, har förÀndrats. Ett nytt slags sprÄk har tagit plats bland elever, ett sprÄk som Àr mer tolerant mot svordomar och könsord. SÄ pass tolerant att eleverna sjÀlva inte reagerar nÀr nÄgon tilltalar de med nÄgra av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? AnvÀnder de svordomar och i sÄ fall, vilka? AnvÀnder de svordomar för att krÀnka andra elever, eller Àr det mest för att förstÀrka en kÀnsla?Detta arbete syftar till att fÄ en inblick i de yngre grundskoleelevernas sprÄkbruk ur ett lÀrarperspektiv; vad anser lÀrarna vara ett acceptabelt sprÄk och hur hanterar de svordomar bland sina elever.
En lyster och lustiger dans : Studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning
Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmÀrks av en positiv laddning. GlÀdje och lekfullhet förknippas gÄng pÄ gÄng med dans i Fröding dikter, och dansen har Àven ett nÀra förhÄllande till musik, fest och lek. Just glÀdjen kan sÀgas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart nÄgra fÄ undantag kopplas till lyckliga tilldragelser.Egenskapen att kunna dansa förefaller vara nÄgot som Gustaf Fröding vÀrderade högt, vilket jag pekat pÄ genom att ÄskÄdliggöra hur skalden anvÀnder sig av dansen som ett karaktÀriserande drag hos hans fiktiva personer. Det Àr dock inte enbart mÀnniskor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan fÄ denna egenskap.
Att lÀsa mellan raderna : Om de svarta hÄlen och deras funktion i P O Enquists Kapten Nemos bibliotek
Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmÀrks av en positiv laddning. GlÀdje och lekfullhet förknippas gÄng pÄ gÄng med dans i Fröding dikter, och dansen har Àven ett nÀra förhÄllande till musik, fest och lek. Just glÀdjen kan sÀgas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart nÄgra fÄ undantag kopplas till lyckliga tilldragelser.Egenskapen att kunna dansa förefaller vara nÄgot som Gustaf Fröding vÀrderade högt, vilket jag pekat pÄ genom att ÄskÄdliggöra hur skalden anvÀnder sig av dansen som ett karaktÀriserande drag hos hans fiktiva personer. Det Àr dock inte enbart mÀnniskor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan fÄ denna egenskap.
Internetpokern i Sverige : - En analys av dess förutsÀttningar
Inledning: De senaste Ären har fenomenet Internetpoker varit mycket uppmÀrksammat och omtalat inte minst i media. Intresset Àr fortfarande stort och marknaden har genomgÄtt en enorm expansion under bara ett fÄtal Är. Omkring 3 miljarder svenska kronor spenderades av svenska spelare pÄ utlÀndska pokersajter förra Äret. Det ökande intresset hos den svenska befolkningen medförde att Internetpokern nu Àven bedrivs i regi av svenska staten, genom Svenska Spel. OvanstÄende sammanhang har genererat upphov till att författarna frÄgat sig otaliga gÄnger innan och Àven under skrivandet av denna uppsats: Varför denna enorma uppstÄndelse kring poker? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera Internetpokertrenden i Sverige och dess förutsÀttningar.
Uppföljning av kvalitĂ©t pĂ„ sprĂ€ngning inom bergentreprenaden vid SKB:s Ăspölaboratorium
BarriÀrkonstruktionernas funktionalitet och sÀkerhet i framtida slutförvar för anvÀnt kÀrnbrÀnsle ska garanteras i minst 100 000 Är. Berget Àr en förutsÀttning för full funktion av övriga barriÀrer och Àr det yttersta skyddet mellan radioaktivt avfall och mÀnniska. Denna studie syftar till att undersöka byggandet av transporttunnlar genom borrning och sprÀngning med emulsionssprÀngÀmnen. Genom styrning och kontroll av utförandet vid borrning, laddning och initiering ska tunneldrivningen optimeras. Fokus ligger pÄ noggrann konturhÄllning, effektiv indrift utan risk för omskjutningar och kontroll pÄ sprÀngskadezon.