Sök:

Sökresultat:

11324 Uppsatser om Laborativt material - Sida 6 av 755

Matematiska arbetsmetoder : En kvalitativ undersökning om undervisningsmetoder i förhållande till nationella matematikprov

The purpose of this study is to provide a description of how mathematics teachers in grades 3 choose to work with mathematics and how it affects of student performance in national tests. The categories I will use are outdoor education, textbooks, learning materials and problem solving. Laboratory materials can be everyday materials and educational materials in which pupils have an abstract understanding of the subject. This survey was conducted through interviews and observations. The survey was also conducted in relation to student performance in national math tests.

Laborativ matematik - en attitydfråga

I vårt examensarbete har vi valt att fördjupa våra kunskaper inom ett av matematikämnets metoder, nämligen laborativ matematik. Vi har i litteraturen hittat olika teorier om hur författarna upplever matematikundervisningen och hur den bör bedrivas. Alla är överens om att elever lär bäst när de får använda flera sinnen och uppgifterna knyter an till deras vardag. Den empiriska delen innehåller dels en enkätundersökning som vi gjort bland pedagoger på en F-6 skola, och dels en mindre observation om hur synlig det laborativa materialet är i klassrummen. Vi har undersökt om pedagogerna arbetar med laborativ matematik, hur mycket Laborativt material de har, samt deras attityd till det laborativa arbetssättet.Vår slutsats är att pedagoger har en positiv inställning till laborativ matematik, de upplever att de har material, åtminstone i de lägre skolåren.

Laborativt material i matematikundervisningen En litteraturstudie om hur läraren skapar förutsättningar för elever i årskurs 1-6 att utveckla begreppsförståelsen med hjälp av laborativt material

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier.

Vilken matematikundervisning är relevantpå högstadiets grundsärskola?

Syftet med denna studie är att undersöka om man som lärare bedriver en matematikundervisning med särskoleelever som bäst gagnar eleverna för att klara sig så bra som möjligt i vardagslivet. Tidigare forskning har visat att uppställningar av multiplikation och division är mer komplexa än man tidigare insett. Användningen av miniräknare i de tidiga skolåren stärker ofta problemlösningsförmågan och begreppsuppfattningen utan att försämra förmågan till skriftliga beräkningar. Med hjälp av intervjuer av elever på grundsärskolans högstadium har jag velat undersöka på vilken nivå i matematiken eleverna befinner sig på när det gäller multiplikation/division. Åtta elever fick cirka sju uppgifter att lösa.

"Fyra ben har ju kossor och hundar och sånt..." : Hur tänker elever när de arbetar med division

Studiens syfte är att undersöka hur elever tänker när de löser matematiska problem inom området division. Eleverna går i årskurs två och de ska lösa två olika divisionsuppgifter med hjälp av Laborativt material. I vår undersökning har vi inspirerats av forskningsmetoden fenomenografi och sammanlagt har vi genomfört 16 kvalitativa intervjuer. Av analysen framgår det att elever har många olika tankar kring division och vi har totalt kunnat urskilja sju olika tillvägagångssätt i de båda divisionsuppgifterna. Det framkom även att det laborativa materialet har en stor betydelse för eleverna när de löser uppgifterna.?.

Kemi i dagens skola, tid för laborationer?

Syftet med detta arbete är ta fram ett intressant Laborativt material för högstadiet i ämnet kemi, samt att undersöka om detta material äger möjligheten att öka elevens intresse för nämnda ämne. Även en undersökning gällande skillnader mellan Sverige och Finland inom detta område genomfördes.Det framtagna materialet har provats på en elevgrupp och värdet på de deltagande elevernas uppfattning och intresse har fastställts med hjälp av två enkätundersökningar, en före presentationen av det utarbetade materialet och en efter.Resultatet av enkätundersökningen visar att laborationsmaterialet mottogs positivt och elevernas intresse för kemi ökat. Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lärartäthet och klasstorlek..

Laborativ matematik : Är det ett gynnsamt arbetssätt i matematikundervisningen?

Att eleverna i skolan ska utvecklas och nå de mål och kunskapskrav som finns skrivna i läroplanen är en central del i skolvärlden. Men hur når man då dessa på bästa sätt? Hur ska man som lärare veta vilken undervisning som är bäst för sina elever? I läroplanen står att eleverna ska ges en varierad undervisning där eleverna själva ska få gestalta, prova och utforska (Lgr11). Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om laborativa arbetsätt i matematik är gynnsamt för eleverna. I studien framställs att arbeta laborativt kan vara gynnsamt men till en viss del och att det beror på en del olika faktorer, som exempelvis lärarens roll och hur väl uppgiften och materialet framträder varandra..

Representationer i matematik : Konkret och abstrakt undervisning

Studiens syfte är att undersöka huruvida lärare använder sig av olika representationer i sin undervisning samt vilka representationsformer som får mest utrymme i årskurs 1-3 jämfört med årskurs 4-6. Jag ville även få reda på i vilken utsträckning som lärare i de olika årskurserna använder sig av konkret material och av elevernas erfarenheter samt hur de ser på användandet av det. Empirin samlades in genom observationer i tre klasser, årskurs 1, 3 och 6, med efterföljande intervjuer med de undervisande lärarna samt genom en enkät där 19 lärare från åk1-6 deltog. Resultatet visar att lärarna i årskurs 4-6 använder fler representationsformer i undervisningen än lärarna i årskurs 1-3 men även att lärarna är mer benägna att använda abstrakta representationer när eleverna blir äldre och använder mer konkret matematik i årskurs 1-3. Resultatet visar också att lärarna anser att konkret Laborativt material är ett bra hjälpmedel både vid introduktion av nytt matematiskt innehåll och för att hjälpa elever i svårigheter..

Matematik på schemat, hur gör jag? En kvantitativ studie om lärares val av arbetssätt i ämnet matematik

SammanfattningElevernas matematikkunskaper sjunker och många elever blir inte godkända på de nationella proven i matematik. Undersökningar och forskning har gjorts på området och de visar att läraren och själva utformningen av undervisning kan ha betydelse för hur eleverna tillägnar sig kunskap. Syftet med studien blev därför att undersöka vilka arbetssätt lärarna i en kommun använder sig av i sin matematikundervisning i år 1-6 samt vad lärarna anser ligger till grund för deras val av arbetssätt. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvantitativ metod och vände sig till lärare som undervisade i år 1-6. Studien omfattade inte speciallärare och specialpedagoger.

Språkanvändning i matematikundervisning- utifrån lärarens pespektiv

Sammanfattning I denna studie undersöks hur några lärare ser och använder språk i matematikundervisning. Genom studien undersöks hur matematiska begrepp och kommunikation används i matematikundervisning för att stödja elevers lärande av ämnet utifrån ett antal lärarens perspektiv. Dessutom undersöks hur laborativa material påverkar elevers inlärning av matematiska begrepp. Metoden som använts i studien är intervjuer med sex olika grundskolelärare. Intervjuerna fokuserar på lärarnas arbetssätt att använda sig av vardagsspråk, matematiska begrepp, kommunikation och laborativa material i matematikundervisning, samt hur dessa delar kan vara viktiga för utveckling av ämnet.

För gammal för att leka affär? : Laborativ matematikundervisning i mellanstadiet.

The purpose of this study was to examine the use of manipulative materials in mathematics education with the main focus on grades 4 to 6. With the use of a phenomenological approach all the aspects of this phenomenon was examined. Qualitative interviews, participant observations and comparative content analysis of textbooks has been conducted to investigate the use of manipulative materials in mathematics education. The results indicates that the teachers that were interviewed possesses good knowledge of this teaching method. However these teachers struggled to find time to put this method into practice and there was not enough teachers to attend these classes.

Betydelse av laborativ matematik i dagens skola

The goal of this study is to gain knowledge and understanding of how a teacher can apply mathematics with assistance from practical mathematics. Students? point of view on mathematics within practical mathematic lessons will also be examined. Four teachers from preschool to third grade in primary school were interviewed. 30 students from grades one to three were also surveyed. The study shows that teachers see a major benefit when practical mathematics is used in the theoretical teachings of mathematics.

?Matten suger och ingen bryr sig? - en studie av samhällselevers uppfattning av Ma B

Syftet med uppsatsen är att göra en fördjupning i Matematik B och undersöka samhällselevernas attityder till kursen och deras otillfredsställande resultat i ämnet. Det gör jag med hjälp av en anonym enkätundersökning. Teorin jag använder mig av har sin utgångspunkt i de fyra motivationsaspekterna: värdering, målorientering, akademisk självvärdering samt orsakstolkningar.Resultatet av min undersökning visar att samhällseleverna har ett väldigt svagt intresse för ämnet. De anser att ämnet saknar relevans i det verkliga livet och svårighetsgraden upplevs dessutom som hög. Många elever ägnar ämnet 1-3 timmar per vecka utöver lektionstid och ändå är ca 85 % av eleverna inte nöjda med sina provresultat.

Lekande lätt : att lära matematik utomhus på ett sociokulturellt sätt.

Tanken bakom detta examensarbete var att framställa ett laborativt läromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. Läromedlet är upplagt i lektionsplaneringar som är förankrade i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna på lärande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mätning eftersom dessa passar utmärkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna är utifrån oss själva men inspiration från tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser går inte att frånse. Upplägget på lektionerna är utifrån Lindström och Pennlerts (2003) modell, där flera didaktiska frågeställningar tas i beaktning.

Lek och lärande : En studie av vad lärare och elever associerar ett laborativt arbetssätt i matematik med

During recent years, the trend of Swedish students? negative performance and results in mathematics has been discussed. It is agreed that a change in teaching methods is necessary in order to solve this issue. Thus we found it interesting to take a closer look at an alternative way of teaching. The purpose of this study was to find out what teachers and students associate concrete mathematics with and make a comparison between them.

<- Föregående sida 6 Nästa sida ->