Denna uppsats har kommit till för att belysa hur laborativa metoder kan påverka taluppfattningen hos elever i årskurs sju till nio och hur det skulle gå att effektivisera undervisningen kring detta. I undersökningen har det gjorts tester på elever i årskurs sju till nio med en utvald laboration kring taluppfattning. Eleverna har fått svara på enkäter före och efter laborationerna som har försökt belysa både elevernas kunskapsnivå och elevernas syn på taluppfattning i stort. Utvalda elever har intervjuats om sina erfarenheter och lärare har intervjuats. Dessutom har parallellt undersöks ifall det kan finnas fog för att skilja på undervisningen mellan flickor och pojkar samt hur undervisande lärare diagnostiserar elever i årskurs sju.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan.

BAKGRUND:Forskning visar att många elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 års ålder. Hur kanlärare arbeta för att bibehålla och utveckla elevernas lust för ämnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant då vi snart är utbildade lärare. En av våra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos våra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur ett antal lärare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med lärare, som sedan stärksmed elevenkäter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lärarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning påverkar deras elevers lust till matematik..

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers känslor kring matematik. En jämförelse mellan elever i skolår 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Studiens syfte är att undersöka huruvida lärare använder sig av olika representationer i sin undervisning samt vilka representationsformer som får mest utrymme i årskurs 1-3 jämfört med årskurs 4-6. Jag ville även få reda på i vilken utsträckning som lärare i de olika årskurserna använder sig av konkret material och av elevernas erfarenheter samt hur de ser på användandet av det. Empirin samlades in genom observationer i tre klasser, årskurs 1, 3 och 6, med efterföljande intervjuer med de undervisande lärarna samt genom en enkät där 19 lärare från åk1-6 deltog. Resultatet visar att lärarna i årskurs 4-6 använder fler representationsformer i undervisningen än lärarna i årskurs 1-3 men även att lärarna är mer benägna att använda abstrakta representationer när eleverna blir äldre och använder mer konkret matematik i årskurs 1-3. Resultatet visar också att lärarna anser att konkret laborativt material är ett bra hjälpmedel både vid introduktion av nytt matematiskt innehåll och för att hjälpa elever i svårigheter..

Arbetet syftar till att belysa på vilket eller vilka sätt två läroböcker i matematik för årskurs 6 svarar mot de behov som finns hos elever i matematiksvårigheter. Metoden som används är huvudsakligen kvalitativ i form av intervjuer med lärare och elever. Dessutom har de två läromedlen Matematikboken och Formula analyserats och utvärderats till innehåll och form samt arbetsätt. Den strukturella analysen visar att Formula har fler textuppgifter, medan Matematikboken har fler bilder och förklaringar. Den kvalitativa analysen visar på en närmare koppling till konkreta människo- och miljöaspekter i Matematikboken, medan Formula har sin tyngdpunkt i att guida laborativt elevarbete på egen hand. Lärarintervjuerna visar att valet av läromedel påverkar hur lektionerna läggs upp och strukturen i desamma. Intervjuerna med elever visar att läroboksvalet påverkar deras syn på vad matematik är och hur de arbetar med och förstår matematik. Arbetet har en relevans för arbetet med att stödja elever i matematiksvårigheter..

Syftet med arbetet är att få en ökad kunskap om hur lärare arbetar för att elever i skolår 2 ska befästa begreppen dubbelt, hälften och del av helhet dvs. bråk. Vi vill även ta reda på hur eleverna uppfattar dessa begrepp i fem matematikuppgifter. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, intervjuer med lärare och fallstudie i elevgrupp. Målet är att hitta lämpliga undervisningsmetoder för att kunna stödja elevers lärande och förståelse för matematiska begrepp.Resultatet av undersökningen visar att det jobbas mycket med begreppen dubbelt och hälften i de första skolåren.

The purpose of this study is to examine the importance of a working laboratory in mathematics education, how it influences students? learning and the confidence the teacher has in the laboratory component. Focus has been placed upon the advantages and disadvantages that could follow in the working method.The method used in this essay is qualitative in order to answer all the questions that arise along the way, and in order to use this method in interviews. The interviews that has taken place has been with five class teachers that are currently teaching at a elementary school between the years of 1-5. The purpose of this study has been answered by using its literature and the qualitative method with the class teachers.The results of the research show that teachers express gratitude towards the method in use for mathematics studies.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur fem lärare i södra Sverige knyter an vardagen och verkligheten till matematikundervisning i grundskolans tidigare åldrar. Vi undersöker också hur lärarna använder skolans närmiljö till det. Vi hoppas att få fler och nya idéer kring hur lärare kan använda sig av omvärlden och erfarenheter i matematikundervisningen. Vårt slutgiltiga mål med undersökningen är att vi ska kunna ta med oss dessa erfarenheter i vår egen undervisning som lärare. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt av fem kvalitativa intervjuer av lärare i skolans lägre åldrar.

Vatten- och oljeavvisande impregneringar som används i sportartiklar idag består till största del av perfluorerade ämnen, fluorkarboner. Detta har medfört att en stor diskussion kring miljö- och hälsofrågor. Fluorkarboner har egenskapen att vara extremt persistenta och därmed ha en avsaknad av att kunna brytas ned på ett kemiskt eller biologiskt sätt. De är också biackumulerande och toxiska. På grund av fluorkarbonens negativa inverkan har en stor mängd forskning utförts i ett försök till att ersätta dessa ämnen mot mindre miljöfarliga.

I uppsatsen undersöker jag lärares definition av läromedel samt val och användning av läromedel inom NO-undervisning. I teoridelen presenterar jag den forskning och litteratur som behandlar området läromedel. Då forskning på området inom NO ämnena är knapphändig har jag valt att även redogöra för de teorier som finns inom de samhällsorienterade ämnena. Undersökningen grundar sig i kvalitativa halvstruktuerade intervjuer med lärare verksamma i årskurs 4-6. Fem lärare har deltagit i undersökningen och delat med sig av sina erfarenheter och syn på läromedel.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med läsinlärning i årskurs 1, på vilka grunder de väljer metod för läsinlärning och hur lärarna resonerar kring läromedel, högläsning samt hur de skapar läsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lärare som arbetar eller har arbetat med elever i årskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lärarna anser att man måste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bästa läsinlärningen. Tre lärare utgår från specifika metoder och arbetssätt vilka är Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssätt med laborativt material. Resterande har inte någon utarbetad pedagogik i sin undervisning. Högläsning förekommer hos samtliga lärare där syftet är att väcka läsintresse.

The purpose of this study is to provide a description of how mathematics teachers in grades 3 choose to work with mathematics and how it affects of student performance in national tests. The categories I will use are outdoor education, textbooks, learning materials and problem solving. Laboratory materials can be everyday materials and educational materials in which pupils have an abstract understanding of the subject. This survey was conducted through interviews and observations. The survey was also conducted in relation to student performance in national math tests.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett ämnesöverskridande arbete på industriprogrammet med inriktning mot Träteknik. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ämnesöverskridande arbete. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur arbetslaget, som består av fyra lärare, på ett industriprogram såg på ett sådant arbete. Jag har även intervjuat platschefen för att få skolledningens syn på ämnesöverskridande arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att förutsättningarna finns för ett ämnesöverskridande arbete. De jag intervjuade såg positivt på möjligheterna för ett ämnesöverskridande arbete. De hinder respondenterna såg har med tid och samordning att göra.

Syftet med denna studie var att belysa NO/teknik, gruppuppgifters - samt den laborativa NO/teknikundervisningens möjligheter och svårigheter. För att uppnå detta lät jag genomföra ett temaarbete på två olika skolor, i två olika klasser. Temaarbetet innehöll fyra NO/tekniklektioner och förespråkade ett laborativt, problembaserat arbetssätt. Undervisningen grundade sig på tidigare forskning och på styrdokumenten. Efter genomförandet intervjuades 34 av eleverna och 2 lärare kvalitativt.