Sökresultat:
171 Uppsatser om Laborativa övningar - Sida 8 av 12
Laborativa och teoretiska arbetssÀtt : -hur pÄverkar det elevernas intresse för matematik
Matematikundervisningen Ă€r idag kritiserad och tidigare undersökningar visar att elevernas lust till att lĂ€ra matematik Ă€r lĂ„g. Det hĂ€vdas att lĂ€rarna Ă€r en stor bidragande orsak till att matematik idag ses som ett trĂ„kigt Ă€mne och det de kritiseras för att hĂ„lla en alltför enformig undervisning som eleverna inte ut fĂ„r ut det bĂ€sta möjliga av. Syftet med min studie var att belysa lĂ€rarnas motiveringar till deras val av underÂvisningsmetoder samt att redogöra för deras instĂ€llningar till de faktorer som skapar lust att lĂ€ra. Studien grundade sig pĂ„ kvalitativa intervjuer dĂ€r matematiklĂ€rare pĂ„ en högstadieskola fick möjlighet att berĂ€tta om sina undervisningsmetoder. Studiens resultat visar att lĂ€rarna mycket vĂ€l kan motivera sina val av undervisningsmetoder och att det finns ett flertal gemensamma faktorer som styr lĂ€rarnas val.
Det laborativa materialets och problemlösningens roll i Ärskurs 3 : Vilka uppfattningar har lÀrare och hög- respektive lÄgpresterande elever kring dessa omrÄden?
Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med laborativt material samt problemlösning i matematik och nÀr de tar in detta i sin undervisning. Vi avser Àven undersökavad högpresterande och lÄgpresterande elever har för uppfattningar kring dessa omrÄden i matematik, samt vad lÀrarna tror att dessa elevgrupper har för uppfattningar om laborativt material och problemlösning.För att fÄ reda pÄ dessa frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av strukturerade intervjuer med 15 högpresterande och 15 lÄgpresterande elever samt kvalitativa intervjuer med fem lÀrare.Resultatet av denna undersökning visar att laborativt material Àr nÄgot som mestadels anvÀnds som hjÀlpmedel till lÄgpresterande elever. Problemlösning anses stimulera högpresterande elevers intresse för matematik i större omfattning, Àn de lÄgpresterandes.Problemlösningsuppgifterna anpassas sÀllan till elevernas nivÄ och mestadels tas dessa uppgifter frÄn elevernas matematikböcker. Laborativt material ses som accepterat att anvÀnda blandklasskamraterna enligt de intervjuade eleverna, de flesta anser Àven att det skulle vara eller Àr roligt att anvÀnda laborativt material..
Laborativ matematik - ett intressant och roligt arbetssÀtt?
I studien undersöks om ett laborativt arbetssÀtt pÄverkar 46 elevers intresse och förstÄelse för matematik. Genom enkÀter av flervalskaraktÀr studeras elevernas instÀllning till matematik och hur en bra matematikundervisning ska vara. Genom kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare undersöker vi hur de ser pÄ laborativ matematik och hur de lÀgger upp sin undervisning, DÄ urvalet Àr litet gÀller resultatet endast för studien.Gensvaret pÄ laborationer och praktisk problemlösning tyder pÄ att de flesta uppskattade att arbeta i grupp pÄ ett mer praktiskt och undersökande sÀtt och flertalet kunde ta till sig den nya kunskapen. Om laborativa inslag höjer elevernas kunskapsnivÄ kunde inte pÄvisas under studien. EnkÀtsvaren visar att eleverna ibland finner matematiken lÀtt och ibland svÄr, att vissa avsnitt Àr roliga, medan andra Àr trÄkiga.
JÀmvikt och jÀmstÀlldhet- En kvalitativ studie av hur en grupp gymnasieelever frÄn ett samhÀllsvetenskapligt program ser pÄ jÀmstÀlldhet inom undervisning i naturvetenskap
Denna studie avser att belysa flickors och pojkars möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i naturvetenskap samt vad jÀmstÀlldhet i skolan innebÀr för elever i gymnasieskolan. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom intervjuer och observationer vid en gymnasieskolas samhÀllsvetenskapliga program. Studien innefattar intervjuer med tre gymnasielÀrare och elva gymnasieelever samt observationer i tre klasser. Resultatet visar att den laborativa delen inom naturvetenskapen kÀnnetecknas av att eleverna vÀljer att arbeta med en vÀn. Ofta Àr det vÀnner av samma kön.
Undervisningstidens roll för matematikundervisningen pÄ högstadiet : En kvantitativ studie om hur matematiklÀrare uppfattar undervisningstiden
Detta Àr en kvantitativ studie som undersöker vad undervisningstiden har för roll i den svenska matematikundervisningen pÄ högstadiet. Dagens högstadieelever har i snitt en timme mindre schemalagd matematikundervisning i veckan Àn för 35 Är sedan, matematikkunskaperna hos dessa elever Àr ocksÄ betydligt sÀmre Àn för 35 Är sedan. En webbenkÀt skickades ut till matematiklÀrare runt om i Sverige, 148 stycken svarade pÄ hur deras undervisningstid ser ut och vilken instÀllning de har till undervisningstidens, och ett par andra faktorers, inverkan pÄ undervisningens kvalitet och variation. Resultaten visar pÄ att de flesta lÀrare tycker att kvaliteten och variationen pÄverkas negativt av framförallt tre faktorer, för lite undervisningstid, för lite planeringstid och elevers kunskapsluckor. En analys visar att lÀrare med lite undervisningstid i högre grad tycker att undervisningstimmarna inte rÀcker till för att nÄ de nationella mÄlen och kunskapskraven och att undervisningens kvalitet lider av detta.
Laborationers syfte och bedömning ? ett exempel med bedömningsmatris
Avsikten med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad laborationer har för syfte enligt gymnasielÀrare, vad som bedöms samt hur bedömningen gÄr till och hur den dokumenteras.
Jag vill ocksÄ försöka ta reda pÄ hur eleverna ser pÄ syftet med laborationer samt hur eleverna tror att de blir bedömda pÄ dessa. Genom ett experiment med bedömningsmatris vill jag pröva möjligheterna att som lÀrare under sjÀlva laborationen genomföra en individuell bedömning av eleverna samt ta reda pÄ om denna kan anvÀndas för att lÄta eleverna sjÀlva bedöma sin förmÄga i samband med laborativt arbete. Jag har för att uppnÄ dessa syften anvÀnt mig utav kvalitativa intervjuer med lÀrare, enkÀter till elever och gjort ett experiment genom att anvÀnda matris för bedömning under laborationstid. Jag har funnit att lÀrarnas syften och bedömning varierar dem emellan.
Den europeiska identiteten : En jÀmförande studie av EU:s stÀllningstagande till europeisk identitet före och efter införandet av Lissabonfördraget
Detta Àr en kvantitativ studie som undersöker vad undervisningstiden har för roll i den svenska matematikundervisningen pÄ högstadiet. Dagens högstadieelever har i snitt en timme mindre schemalagd matematikundervisning i veckan Àn för 35 Är sedan, matematikkunskaperna hos dessa elever Àr ocksÄ betydligt sÀmre Àn för 35 Är sedan. En webbenkÀt skickades ut till matematiklÀrare runt om i Sverige, 148 stycken svarade pÄ hur deras undervisningstid ser ut och vilken instÀllning de har till undervisningstidens, och ett par andra faktorers, inverkan pÄ undervisningens kvalitet och variation. Resultaten visar pÄ att de flesta lÀrare tycker att kvaliteten och variationen pÄverkas negativt av framförallt tre faktorer, för lite undervisningstid, för lite planeringstid och elevers kunskapsluckor. En analys visar att lÀrare med lite undervisningstid i högre grad tycker att undervisningstimmarna inte rÀcker till för att nÄ de nationella mÄlen och kunskapskraven och att undervisningens kvalitet lider av detta.
Formativ Bedömning: à terkoppling : Hur lÀrarens frÄgor, uppmaningar och undervisning anvÀndsformativt i gymnasieskolans matematikundervisning
Det hÀr dokumentet Àr en litteraturstudie över nÄgra av de vanligaste missuppfattningarna inom arbetsomrÄdet taluppfattning och tals anvÀndning inom matematiken. Fokus pÄ missuppfattningarna ligger inom omrÄdet för decimaltal. Studien behandlar ocksÄ hur lÀrare kan arbeta för att minska antalet missuppfattningar i sitt arbete med decimaltal. I studien har litteratur frÄn tidskrifterna NÀmnaren och Nordisk Matematik Didaktik frÄn Nationellt Centrum för Matematikutbildning lÀst. Artiklar frÄn databasen ERIC har anvÀnts som komplement för att ge en bredare syn pÄ missuppfattningar och lÀrares arbete.
0,15 Àr inte större Àn 0,8 : En litteraturstudie kring vanliga missuppfattningar vid arbete med decimaltal samt hur lÀrare kan arbeta med dessa
Det hÀr dokumentet Àr en litteraturstudie över nÄgra av de vanligaste missuppfattningarna inom arbetsomrÄdet taluppfattning och tals anvÀndning inom matematiken. Fokus pÄ missuppfattningarna ligger inom omrÄdet för decimaltal. Studien behandlar ocksÄ hur lÀrare kan arbeta för att minska antalet missuppfattningar i sitt arbete med decimaltal. I studien har litteratur frÄn tidskrifterna NÀmnaren och Nordisk Matematik Didaktik frÄn Nationellt Centrum för Matematikutbildning lÀst. Artiklar frÄn databasen ERIC har anvÀnts som komplement för att ge en bredare syn pÄ missuppfattningar och lÀrares arbete.
Matematik med Excel för gymnasiet
Syftet med denna uppsats Àr att konstruera ett antal undervisningsexempel i Excel för lÀrare och elever i gymnasieskolan.I dagens nÀringsliv sÄ vill man ha kort utvecklingstid av nya produkter. För detta sÄ anvÀnds exempelvis Excel och modeller av verkliga scenarion. Det blir dÀrför viktigt/nödvÀndigt för dagens gymnasieelever att vara vÀl förtrogen med dessa utvecklingsverktyg.Enligt skolverket, (2002) sÄ skall mÄl i kursplanen i Àmnet matematik i gymnasieskolan strÀva mot:Skolan skall i sin undervisning i matematik strÀva efter att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur matematiken anvÀnds inom informationsteknik, samt hur informationsteknik kan anvÀndas vid problemlösning för att ÄskÄdliggöra matematiska samband och för att undersöka matematiska modeller.Vi menar att datorstödd undervisning kan vara behjÀlplig för att frÀmja inlÀrningen och höja elevernas motivation. I vÄra exempel har vi utgÄtt ifrÄn att lÀrare skall kunna anvÀnda sig av dessa exempel utan nÄgon större förberedelsetid. LÀraren kan vÀlja om han vill anvÀnda exemplen sÄ som de Àr eller förÀndra exemplen.
Hur tvÄ skolor arbetar för att eleverna ska uppnÄ mÄlen
SidoÀmneskursen (Matematik frÄn början 6-15p) har varit en inspirerande kÀlla till vÄra frÄgor i denna undersökning. Kursen behandlade valet av undervisningsinnehÄll för olika elevers sÀtt att tÀnka matematiskt och föresprÄkade fördelarna med att arbeta praktiskt och att lÀgga lÀroboken Ät sidan. Detta fick oss att börja fundera över hur lÀrare ute i verksamheten planerar och genomför sin matematikundervisning kopplat till de nationella mÄl eleverna förvÀntas uppnÄ. VÄrt syfte Àr att i denna undersökning synliggöra hur pedagogerna arbetar för att eleverna ska uppnÄ kunskaps- och strÀvansmÄlen i Ärskurs 5. Hur arbetar skolorna med matematik, hur tÀnker pedagogen kring Àmnesdidaktiken och vad har eleverna för instÀllning till undervisningen och matematikÀmnet? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi riktat in oss pÄ hur tvÄ skolor i södra SkÄne arbetar med matematikundervisning och ökad mÄluppfyllelse i Ärskurs 5.
SprÄket i matematiken - ett verktyg att rÀkna med, en kvalitativ intervjustudie om sprÄkets betydelse för begreppsförstÄelsen
Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur pedagoger tillvaratar barns informella kunskaper och hur de konkret arbetar för att utveckla barns begreppsuppfattning i matematik med hjÀlp av sprÄket. Vi avsÄg Àven att undersöka förutsÀttningarna för en sÄdan undervisning. Vi ville se till bÄde individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Ytterligare en specialpedagogisk frÄgestÀllning som vi avsÄg att undersöka var hur barn i behov av sÀrskilt stöd gynnas av detta arbetssÀtt. Vi genomförde tio kvalitativa forskningsintervjuer, som var delvis strukturerade, med pedagoger som arbetar med sprÄket pÄ ett medvetet sÀtt i sin matematikundervisning.
Matte Àr mer : Elevers uppfattningar om matematikinlÀrning
Syftet med studien Àr att utifrÄn ett elevperspektiv beskriva och analysera elevernas lÀrande i matematik, syftet med Àmnet, vilka strategier de anvÀnder samt hur de uppfattar sin delaktighet i undervisningen.UtifrÄn ett elevperspektiv anvÀnde jag mig av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet som studien bygger pÄ bestÄr av enkÀter med öppna frÄgor och semistrukturerad intervjuer. 41 elever i Är 5 och 6 deltog. Med utgÄngspunkt i insamlad empiri gjordes en tematisk analys.Av resultatet framgÄr att eleverna tar ett stort ansvar för sitt lÀrande och beskriver vikten av matematiken i vardags respektive vuxenlivet. För mÄnga elever Àr matematikinlÀrning ett sjÀlvstÀndigt arbete med stÀndig trÀning av procedurer i ett kontextreducerat arbete.
Elevers tankar kring matematikundervisning : En jÀmförelse mellan lÀroboksbaserad och laborativ undervisning
I studien jÀmförs elevers tankar och upplevelser av tvÄ olika sÀtt att arbeta i matematik ? lÀroboksbaserad undervisning och laborationer. JÀmförelsen görs utifrÄn tre teman ? rolighet, nytta inför prov och förstÄelse. Tidigare forskning visar att det idag vanligaste sÀttet att arbeta i matematiken Àr lÀroboksbaserad undervisning.
DETEKTERA MERA! : - En studie av LigandTracerŸ och andra vanliga detektionstekniker för interaktion inom antikroppsutveckling
Ridgeview Instruments AB Àr ett företag, med sÀte i Uppsala, som bland annat utvecklar mjukvara för detektionsanalys och detektionsinstrumenten LigandTracerŸ. Instrumenten detekterar cellinteraktioner i realtid och tillhandahÄller information om hur interaktion mellan undersökt ligand och receptor sker. LigandTracerŸ anvÀnds bland annat vid cancerstudier och affinitetsstudier av antikroppsinbindning till antigener pÄ celler. LigandTracerŸ och teknologin bakom den har studerats för att hitta de frÀmsta styrkorna samt utvecklingsomrÄden i jÀmförelse med andra detektionstekniker. Dessa tekniker Àr surface plasmon resonance, BioLayer Interferometry, quartz crystal microbalance samt surface acoustic wave. FrÀmsta styrkan hos detektion med LigandTracerŸ Àr att stor mÀngd data som beskriver interaktionerna erhÄlls.