Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för tankar dagens lärare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lärarna utför. Med detta som utgångspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkäter, för att kunna söka svar på våra frågeställningar. Vi intervjuade 3 lärare, som arbetar som matematiklärare i årskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lägger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lärarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara på en enkät, där frågor om elevernas tankar kring bedömning i matematik ställdes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgången hjälpte oss sedan att tolka vårt resultat.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar elevernas motivation i ämnet matematik ur ett elevperspektiv. I undersökningen deltog 16 elever i skolår 5 och det genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer. Utifrån intervjuernas resultat presenteras elevernas syn på vilka faktorer som påverkar deras motivation i ämnet matematik. Undersökningen lyfter fram en rad olika aspekter som kan påverkas elevernas motivation och några av faktorerna som presenteras är läromedel, kommunikation, delaktighet och påverkan. I uppsatsen redogörs resultaten av intervjuerna i förhållande till aktuell forskning och teoretisk bakgrund med avseende på motiverande faktorer.

I den svenska skolan idag har ca 15 % av eleverna utländsk bakgrund. Enligt Skolverketsstatistik så klarar de utländska eleverna sig sämre i de nationella proven i matematik än svenska elever. Syftet med studien är att se hur fyra elever med invandrarbakgrund klarar av problemlösning i en gruppdiskussion i matematik på gymnasienivå. Eleverna i studien är allafödda i Sverige med invandrade föräldrar.Den empiriska datan består av observation av en gruppdiskussion, när eleverna löser ett matematiskt problem, samt efterföljande enskilda intervjuer. Observationen analyserades utifrån problemlösningsprocessens fyra ingående delar: Förstå, Planera, Genomföra och Värdera.

Innan jag skrev denna uppsats så funderade jag väldigt länge kring vad som lämpade sig bäst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svårigheter i ämnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flerspråkiga elever.Jag delade upp mina elever i två kategorier, elever med goda språkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men däremot bristande språkkunskaper, exempelvis sådana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkätundersökningar även använt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att språket spelar en stor roll för elevens lärande..

Genom detta examensarbete har vi valt att ta reda på lärares syn på och syfte med hemläxan i matematik. Ges hemläxan, vill vi ta reda på hur hemläxan är kopplad till undervisningen genom utformning och uppföljning. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med elva lärare som undervisar i matematik i grundskolans tidigare år. Vårt resultat visar att nio av lärarna väljer att ge hemläxa och syftena var hemmet, där föräldrar skulle vara medvetna om sina barns skolarbete, repetition, där eleverna fick möjlighet att repetera det som arbetats med under lektionerna, och ansvar, där elevernas ansvarstagande sätts i fokus. Hemläxan avspeglar undervisningen och den bygger på moment som eleverna är bekanta med och lektionstid avsätts till uppföljning av hemläxan.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Denna litteraturstudie syftar till att avgöra huruvida forskning stöder hypotesen om att om barn får ett tidigt positivt möte med matematik ger en god grund för ett senare matematikintresse i skolan. Enligt förskolans läroplan ska grunden för utveckling och ett livslångt lärande främjas hos barnen redan i förskolan. Den aktivitet som barnen deltar i ska vara rolig, pedagogisk och säker. Åren innan skolan börjar är viktiga eftersom det är då barnens färdigheter etableras. Dock är det också i förskoleåldern som barnen utvecklar fördomar, attityder och tankar om vad matematik är.

I dagens samhälle förekommer en nedåtgående trend där intresset för och kunskapen om matematik sjunker. Matematikkunnande utvecklas bland annat genom en lust och nyfikenhet som gör att människan vill utforska ämnet vilket innebär att kunskap och intresse är tätt sammankopplat. En möjlig anledning till den sjunkande kunskapsnivån skulle därför kunna vara en allt mer negativ attityd gentemot matematikämnet. Detta är en studie, baserat på en enkätundersökning, som riktar in sig på just elevers attityder till matematik. Dess syfte är att undersöka hur elevers attityd till matematik, i årskurs 3 och 6, ser ut med avseende på intresse, motivation, tilltro till den egna förmågan och oro, fyra viktiga faktorer för inlärning.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Urvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksamma lärare i minst sju år. En semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om man med verklighetsbaserad matematikundervisning kan påverka elevernas attityd gentemot matematik. Vi genomförde vår undersökning i en år 7-9 skola. Gruppen bestod av 24 elever i en årskurs 8 med varierande kunskapsnivåer i matematik. Vi använde oss av en enkät till de två undersökningstillfällen vi hade: ett i början och ett i slutet av arbetsperioden. Tiden mellan enkäterna fick eleverna arbeta i grupp med uppgifter som vi tagit fram.

En femtedel av de elever som har utländsk bakgrund nådde inte målen i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte når målen, vad man kan göra åt det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i två skolor i en kranskommun till Stockholm. Språk och kultur är faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var två av de faktorer som eleverna trodde påverkade eleverna med utländsk bakgrunds måluppfyllelse i matematik..

Gemensamma genomgångar och därefter tyst räkning var den vanligaste undervisningsformen under vår grundskoletid på 70-talet. På många skolor i grundskolans senare del är det fortfarande det vanligaste arbetssättet. Forskning visar att om eleverna får arbeta i par eller grupp inverkar det positivt på deras inlärning. Undersökningar konstaterar dessutom att läroboken fortfarande styr undervisningen i alltför hög grad. Mot denna bakgrund har vi undersökt om läroböckerna stämmer överens med kursplanen i matematik med avseende på muntlig kommunikation.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagogerna ser på utomhusmiljön som ett verktyg för inlärning av ämnet matematik, samt om synen på utomhusmatematik skiljer sig åt hos personalen beroende på om de är verksamma i förskola eller i förskoleklass. Metoden som använts är strukturerad och kvalitativ intervju med pedagoger verksamma inom såväl förskola som förskoleklass. Resultatet visade på att personalen är övervägande positiv till att använda sig av utomhusmiljön som verktyg vid inlärning av matematik, men att det kan finnas praktiska hinder som gör att man inte väljer det i den utsträckning som man önskar. Det är heller ingen direkt skillnad mellan de två instanserna, förskola och förskoleklass, utan skillnaderna ligger mer i hur man ser på vad utomhusmiljö är för något..

Vårt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stärka elevers lärande. Undersökningen utfördes med enkäter i fyra årskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lärare, på två olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra några generella slutsatser. Bakgrunden till vår undersökning var att vi hade fått uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom så ofta i grundskolan. Studien visar att lärarna använder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att få djupare förståelse hos eleverna.

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus på matematik och slöjd. Syftet är att undersöka om samma definition och tillämpning av kreativitet finns i de båda ämnena. Det görs med hjälp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, så som jämförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som använts till analysen är förutom läroplan och respektive kursplan för grundskolan även de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvärderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör två olika diskurser både när det gäller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det råder en hegemoni inom matematik som inte går att finna inom slöjd.