Studien handlar om hur en samverkan kan se ut på en skola, i ett arbetslag mellan fritidshem och skola, mellan lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger. Undersökningen görs för att belysa vilka faktorer det är som påverkar hur en samverkan mellan skola och fritidshem kan gestalta sig i praktiken. Dessutom finns det inte mycket forskning kring ämnet. De två yrkesgrupperna förväntas samarbeta i skola och fritids, för att skapa en helhetsutbildning för barnet sett till hela dagen. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger, belyser studien pedagogernas syn på samverkan samt hur en sådan samverkan kan se ut, med hjälp av följande frågeställningar.

Syftet med uppsatsen har varit att utreda kronofogdemyndighetens indrivningsarbete och då främst deras förfarande kring exekutionsformen utmätning av lön. De intressanta frågorna var hur en löneutmätning rent praktiskt verkställdes och vilka bestämmelser som styrde kronofogdemyndighetens arbete. Utsökningsbalken innehåller visserligen tydliga och omfattande bestämmelser, men de är långt ifrån tillräckligt precisa för att ge kronofogdemyndigheten tillräcklig vägledning. Med utgångspunkt från riksskatteverkets utgåvor och riktlinjer för kronofogdemyndighetens arbete jämte utsökningsbalkens 7 kapitel kunde kartläggningen av de olika delförfarandena i uppsatsen ske. Den tidigare löneexekutionslagstiftningen och dess förarbeten har dock varit nödvändiga att studera för att utreda de olika begrepp och rättslägen som i den senare lagstiftningen verkat nästintill självklara.

Syftet med denna uppsats är att analysera på vilket sätt politiska ideologier kommer till uttryck i texter producerade av ABF och Medborgarskolan. Detta med utgångspunkt i vad jag upplever som oklara förhållanden rörande vilken betydelse ideologier i praktiken spelar för dessa studieförbund. I uppsatsen undersöks vilka ideologier som går att urskilja i två texter från ABF respektive Medborgarskolan, samt hur dessa ideologier uttrycks språkligt. Även två motsvarande texter från ett tredje studieförbund ? Folkuniversitet ? analyseras.Uppsatsen utgår såväl teoretiskt som metodologiskt från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys.

Syfte och frågeställning:K3 är ett principbaserat regelverk och därför finns det ont om riktlinjer från lagstiftaren ochnormgivande organisationer. Fastighetsbranschen har på egen hand fått reda ut hurkomponentmetoden skall tillämpas i praktiken. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denpraktiska övergången till komponentmetoden kan göras. Samt att belysa effekten som enförändring av redovisningsprinciper har på resultat och balansräkning.Metod:En kombinerad literaturstudie med en kvalitativ intervju om implementeringen avkomponentmetoden.Avgränsning:Studien begränsas till allmännyttiga bostadsbolag som har sin huvudsakliga verksamhet somuthyrare av bostäder. Fokus kommer att ligga på de kommunalt ägda bostadsbolagen inomStockholms stad, med stor tyngd hos Familjebostäder.Slutsattser:Uppsatsen identifierar ett antal valmöjligheter som finns vid övergången till K3.

Studien uppmärksammar det svenska företaget Jula, som vid en tidpunkt då tillväxt råder på den elektroniska marknaden, väljer att lägga ner den elektroniska försäljningskanalen, för att istället satsa på den fysiska försäljningskanalen. Forskare har de senaste decennierna fokuserat på att företag bör vara verksamma genom kombinerade försäljningskanaler, fysisk försäljning och elektronisk handel, för att nå framgång. Därmed har de inte haft fokus på att företag slutar driva kombinerade försäljningskanaler, vilket företaget Jula kan illustrera. Genom att studera företaget Jula, med hjälp av en intervju och sekundärdata, påvisas att forskare hittills inte beaktat väsentliga faktorer i praktiken, och att det idag finns företag som kan vara framgångsrika och konkurrenskraftiga utan kombinerade försäljningskanaler. Även faktorer som ligger till grund för valet av att inte bedriva elektronisk handel påvisas.

I dagens byggnader ställs allt högre krav på stora rum och öppna ytor vilket ger efterfrågan på ökad spännvidd hos bjälklagen. Detta är svårt att klara av med traditionella träbjälklag. För att ändå få ett lätt bjälklag undersöks möjligheten att kunna fördela ut bjälklagets belastning i två riktningar. Bjälklaget ska alltså vara fyrsidigt upplagt. För att lösa detta har en idé uppkommit som går ut på ett samverkansbjälklag mellan trä och plåt.

I de företagsformer där ägarna har ett begränsat ekonomiskt ansvar ställs det särskilda krav på den information gällande företagets resultat och finansiella ställning vilken redovisas utåt. Företagets intressenter måste kunna lita på den information de får av företaget gällande dess förvaltning och dess finansiella information. För att säkerställa att informationen går att lita på har lagstiftningen ansett det nödvändigt att denna information ska granskas av en revisor. Revisorerna måste vid varje revision göra en väsentlighetsbedömning. Processen vid väsentlighetsbedömning är svår ur flera hänseenden, dels måste både kvalitativa och kvantitativa aspekter utvärderas och dels ger inte revisionsstandarden någon formell guide om hur revisorn ska implementera väsentlighetskonceptet.

Lagen om besöksförbud ersattes 2011 med den nya lydelsen Lagen om kontaktförbud. Detta, tillsammans med andra ändringar, skulle styrka skyddet mot personer som blir utsatta för hot och trakasserier. Lydelseändringen i sig var inte tänkt att förändra lagens omfattning. Syftet med ändringen var istället tänkt att underlätta gränsdragningen för vad som gäller vid ett utfärdande av kontaktförbud. Vi har, utifrån en rättsdogmatisk metod, utrett rekvisiten för ettkontaktförbud samt fördjupat oss i det nya brottet olaga förföljelse.

Uppsatsen syftar till att belysa begreppet helhetssyn i Lpo 94, och lärarnas uppfattning om fenomenet. Både som det är och hur den skulle kunna vara, samt att genom litteraturstudier skapa insikt om arbetsstrukturer som kan ligga i fas med läroplanens uppställda kriterier.Under arbetet med uppsatsen har jag granskat forskarnas åsikter, Lpo 94, kursplaner, och intervjuat lärare om helhetssyn och lärande i senare skolåren. Jag valde intervjuer som metod därför att mitt intresse kretsade kring individens upplevelse av ett fenomens kvaliteter. Den intervjutyp som jag använde mig av var den riktat öppna. Upplägget var fyra nyckelbegrepp med tillhörande underfrågor.

Värdegrunden är ett omdiskuterat begrepp, skolan har ännu idag 2006 svårt att omsätta vad den innebär i praktiken. Läraren står framför ett svårt uppdrag, nämligen att utifrån ett mångkulturellt samhälle i gemenskap med föräldrar fostra framtidens demokratiska medborgare. Avsikten med vårt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger arbetar med värdegrunden i skolår 4-6. För att finna svar på detta har vi utfört intervjuer med pedagoger ute på våra partnerskolor samt delat ut enkäter till elever. Dessa intervjuer och enkäter har utförts på två olika skolor, en skola med nästan enbart svenska elever, samt på en skola där stor del av eleverna har utländsk bakgrund. Resultatet visar på att det år 2006 fortfarande finns en oenighet bland pedagoger om hur man bör tolka och arbeta med värdegrunden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka utslussning och eftervård av ungdomar som är familjehemsplacerade då de blir myndiga. För att uppnå syftet gjordes en redogörelse för den rättsliga regleringen av eftervården samt hur eventuella förberedande insatser för vårdens avslut planeras. Genom intervjuer med socialsekreterare studerades även hur socialtjänsten i praktiken förbereder ungdomar för livet efter en familjehemsplacering. Både en juridisk och rättsociologisk metod användes i undersökningen. Resultaten av datainsamlingen analyserades utifrån ett empowerment perspektiv.

Uppsatsen syfte är att göra ett skrivmoment i en högstadieklass där eleverna ska skriva en berättelse baserat på fanfiction och deras personliga intressen. Texten innehåller teoretiska utgångspunkter såsom skrivprocessteori, receptionsteorier och didaktiska teorier och perspektiv som jag ska kunna använda till mitt undervisningsmoment. Den innehåller även tre stora undersökningar från tre olika verk. Två av de tre undersökningarna ingår i avhandlingar där alla är peer reviewed, alltså godkända av någon sorts handledare. Den tredje är en bok, Författande fans, som på många sätt är central för min uppsats eftersom den behandlar begreppet fanfiction.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch.

Vi har i denna studie studerat före detta ungdomsproffs i fotboll och deras upplevelser och erfarenheter från denna tid. Vi var intresserade av att undersöka varför så många svenska ungdomsproffs återvänder till Sverige och vad det krävs för att lyckas som ungdomsproffs. Syftet med denna studie var att belysa elitsatsande ungdomsspelares erfarenheter från internationella fotbollsakademier, och deras uppfattningar om vad man behöver lära sig för att lyckas som ungdomsproffs. För att besvara syfte och frågeställningar genomförde vi intervjuer med tre före detta ungdomsproffs. Vi har utgått från situerat lärande som belyser hur nya individer kan ta sig in i en ny grupp eller praktik och blir en del av denna tillsammans med andra. Denna teori lägger fokus vid gruppen men i vår studie fann vi även individuella aspekter som var avgörande för att bli en del av praktiken. Allmänhetens uppfattning om vad det innebär att lyckas som ungdomsproffs stämmer inte överens med ungdomsproffsens egen uppfattning.