Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur tre pedagoger på en Montessoriskola i år F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt en lärare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan använda då den individualiserar undervisningen. Vi använde oss av en kvalitativ metod då vi ville förstå och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att få så personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingår i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn på lärarens roll samt forskning kring vilket förhållningssätt en lärare kan inta vid olika individualiseringsformer.

Vi har valt att se hur forskningen i ämnet modersmål är förankrat i praktiken, eftersom modersmålet har stor betydelse för invandrarelevers skolresultat. I arbetet ges en kort beskrivning av modersmålets historiska bakgrund och vad forskningen anser vara fördelarna och svårigheterna med modersmålsundervisningen. För att komma fram till ett resultat har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med två kommunpolitiker, två rektorer och fyra modersmålslärare. Genom våra intervjuer har vi kommit fram till att ansvaret för verksamheten ligger på modersmålslärarna, inte på ansvariga rektorer och kommunpolitiker. Dessutom är forskningen inte väl förankrad i den dagliga verksamheten..

Förutsättningarna för att skriva klarspråk kan variera från organisation till organisation. Syftet med denna uppsats är att undersöka organisationsspecifika förutsättningar för tillämpning av klarspråkets skrivråd på Försäkringskassan. Undersökningen utgår från hur myndighetens verksamhet beskrivs av de handläggare som i praktiken ska använda klarspråksråden. Forskningsfrågorna fokuserar på att identifiera Försäkringskassans förutsättningar för och mål med skrivande, samt hur anpassad myndighetens interna klarspråksutbildning är till skrivförutsättningarna.Materialet utgörs av två delar. Huvudmaterialet består av två intervjuer med handläggare på Försäkringskassan.

Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar i Sverige och kan ses som ett av våra stora folkhälsoproblem idag. Den främsta behandlingen är förändrade levnadsvanor. Att som sjuksköterska arbeta personcentrerat innebär att respektera och bekräfta individens upplevelse och subjektiva tolkning av hälsa samt främja hälsa i betydelsen som den specifika individen avser. Empowerment kan sägas vara hjälp till självhjälp, att skapa förutsättningar för att individen ska kunna ta den makt hen är berättigad till. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att söka evidensbaserad kunskap om sjuksköterskors rådgivande samtal om ohälsosamma levnadsvanor med personer som har diabetes typ 2 för att beskriva hur sjuksköterskan gör i praktiken vid patientsamtal och i den mån materialet tillåter applicera de av Socialstyrelsen rekommenderade beteendeförändringsmodeller på hur ett rådgivande samtal i praktiken ser ut.

Vår ambition med uppsatsen är att undersöka och analysera när, och om, ett mindre företag baserat i Sverige behöver ytterligare incitament, utöver ordinarie lön, för att motivera sin personalstyrka. Vi kommer att undersöka vilka olika typer av belöningar som finns och hur dessa används i praktiken hos våra fallföretag. Vi för resonemang runt både monetära och icke-monetära belöningar och vilka sammanhang dessa kan vara aktuella..

År 2013 införde Arbetsmiljöverket ett nytt webbaserat enkätverktyg som skall kunna ge ett mått av säkerhetskulturen hos företag och organisationer. Denna enkät baserades på tidigare forskning som tog fram en enkät, NOSACQ-50, för just detta ändamål. Värt att notera är att Arbetsmiljöverkets version är förkortad där vissa påståenden togs bort och vissa skrevs om. Det är detta som analysen behandlar. Hur påverkas resultaten av dessa förändringar som genomfördes av Arbetsmiljöverket? Analysen undersöker den möjliga felmarginalen på två olika sätt.

Kostnader som uppstår till följd av förrättningsverksamheten finansieras genom avgifter. Avgiften kan vara ett överenskommet fast pris, alternativt debiteras ett ärende efter löpande räkning med bestämd timtaxa. Kostnaderna för förrättningen betalas oftast av sökanden. Detta examensarbetes syfte är att få en ökad klarhet i hur Lantmäterimyndighetens användande av avgifter vid förrättningar fungerar i praktiken. För att uppnå detta syfte har en litteraturstudie genomförts, i vilken det dels undersökts vilka lagar och bestämmelser som Lantmäteriet använder sig av samt hur de används för att verksamheten ska uppnå kostnadstäckning.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers uppfattning om grupparbete i matematik. Vikten av att prova olika arbetssätt och arbetsformer kan man läsa i Lpo94. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en årkurs 9 med 24 elever. Eleverna har jobbat i grupper om fyra stycken två gånger i veckan. De har använt sig av sina egna matematikböcker.

Titel: Utvecklingssamtal ? ideal och verklighet. En studie om hur verktyget används i praktiken. Författare: Gustafson Stina, Johansson Maria, Netterberg Jessica Handledare: Göran Alsén Institution: Institutionen för ekonomi och management, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete inom företagsekonomi, 10 poäng Syfte: I en marknad som är så föränderlig, konkurrensutsatt och teknikintensiv såsom it-telekombranschen är det viktigt att skapa en lärande miljö och undvika resursslöseri av kunskap och kompetens. I litteraturen presenteras ett antal verktyg som kan användas för att undvika sådana problem, exempelvis utvecklingssamtal.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv synliggöra de värderingar som ligger till grund för skolans styrdokument och analysera dess relation till den praktiska verksamheten i skolan.Metod: Studien består av två olika metoder. Dels en kvalitativ metod med djupintervjuer som var av formen riktade/öppna. Samt en idéanalys av deduktiv form. Slutsatser: Relationen mellan styrdokumentens avsikter och det praktiska utförandet i skolan är svag. Att omsätta jämställdhet har visats sig vara svårt i praktiken för lärarna i studien..

e-Me projektet är ett innovativt forskningsprojekt där tillvägagångssättet co-design använts för att framställa en elektronisk assistent. e-Me realiserades i januari 2007 som ett pilotprojekt vid Högskolan i Borås. Den elektroniska assistenten är en artefakt som ska förenkla det administrativa och elektroniska livet för studenter. Målet med den här uppsatsen var att öka förståelsen kring co-designs grundidé, praktiska moment samt de kritiska roller som kan urskiljas i co-designprojekt. Studien är av intresse för alla som vill utvidga sin kunskapsbas inom både co-design samt e-Me.

Målet med utvecklingsarbetet är att öka en grupp förskoleklass elevers medvetenhet om frågor som rör miljö och hållbar utveckling genom att utveckla och genomföra en miljövecka. Verktyg som används för dokumentation i mitt utvecklingsarbete var observationer och reflektioner. Jag har planerat och genomfört en temavecka med fokus på miljö i en förskoleklass. Genomfört utvecklingsarbete visar vikten av material som fångar eleverna och deras intresse. Min slutsats är att genom ett varierande arbetssätt och elevernas delaktighet skapade vi tillsammans en rik temavecka som gav en försmak på vad hållbar utveckling kan innebära.

Nya tjänster hjälper företag att locka till sig nya kunder men också att behålla befintliga vilket har gjort tjänsteutveckling till en viktig konkurrensfaktor. Tjänster är en väsentlig del av många förstags erbjudanden, däremot finns det en avsaknad av forskning på området tjänsteutveckling i förhållande till den plats tjänster har på marknaden idag, vilket ligger till grund för att denna studie undersöker fenomenet tjänsteutveckling. Trots att empiriska studier genomförts på området finns det idag en oenighet kring hur arbetet med tjänsteutveckling går till i praktiken. Ett flertal studier har försökt beskriva arbetet genom att gestalta tjänsteutvecklingsprocesser. Andra studier har istället noterat att utvecklingsarbetet kring tjänster ofta sker utan förutbestämda processer och utifrån ett spritt ansvar inom organisationen. Det har därav framhållits ett behov av fler studier för att öka förståelsen för arbetet med tjänsteutveckling i praktiken.En lyckad ny tjänst är en som lyckas uppfylla kundens behov.

Det finns idag ett flertal teorier om vad som kännetecknar god service, hur god service presteras och vilka krav detta ställer på dagens serviceföretag. Dessa teorier förklarar dock inte hur man i praktiken ska gå tillväga för att uppnå det optimala servicemötet (Svingstedt 2005). Den kraftiga expansion av extraanställningar som nu äger rum inom detaljhandeln förändrar förutsättningarna för levererande av service ytterligare. De krav som ställs på service och flexibilitet inom detaljhandeln, i förhållande till extraanställningar, gör det således intressant att studera hur servicemötet skall fungera enligt teorin, hur det fungerar i praktiken och vilka problem man kan urskilja gällande extraanställningar i servicemötet. Vårt syfte är att belysa problematiken med extraanställda gällande servicemötet i detaljhandelsbranschen, dels ur ett teoretiskt perspektiv, dels ur ett empiriskt perspektiv.

Denna uppsats argumenterar för tesen att moraliskt tänkande är en irrationell produkt av evolutionen och att detta underminerar värderealismen. Den argumenterar för att värdeomdömen i praktiken inte bygger på rationella övervägningar utan på känslor och att vi har fått dessa av naturen. Om värdeomdömen bygger på naturliga instinkter som vi har fått av evolutionära skäl är de opålitliga. Denna tankegång leder till skepticism och amoralism verkar vara den mest rationella inställningen till moral eftersom andra inställningar förefaller bygga på irrationella omdömen..