Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterarnas arbete med att följa upp det familjehemsplacerade barnet, vÄrdnadshavarna och familjehemmet. För att besvara undersökningens syfte anvÀndes kvalitativ metod. Studien grundade sig pÄ intervjuer med fyra barnhandlÀggare och fyra familjehemsekreterare som arbetar inom Ätta olika kommuner. I tidigare forskning framkom att socialtjÀnsten brister i sin uppföljning av det familjehemsplacerade barnet, vÄrdnadshavarna och familjehemmet. För att understryka socialnÀmndens ansvar under pÄgÄende familjehemsplacering har regeringen infört detaljerade bestÀmmelser i 5 kap 1b § SocialtjÀnstförordningen.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Observationer frÄn Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen Àr svÄrreviderad. För att kontrollera svÄrigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har kassaregisterlagen införts. I slutet av Är 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att trÀda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltsÄ en motsÀgelse att införa kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. VÄrt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet pÄverkas. Studien avgrÀnsas till att vi endast behandlar de omrÄden som har med kontantbranschen att göra.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Eftersom mÀnniskor anvÀnder stereotyper som tumregler i sociala situationer, Àr det möjligt att de förekommer i rÀttsprocessen nÀr bedömningar görs. Forskning har funnit bedömningsskillnader relaterade till gÀrningspersonens utseendemÀssiga karaktÀristika. Syftet med studien var att undersöka om gÀrningspersonens kön, attraktivitet och Älder pÄverkar graden av klandervÀrdhet och lÀngd pÄ fÀngelsestraff samt om de pÄverkar motiveringarna till fÀngelsestraffets lÀngd. UtifrÄn en fallbeskrivning om ett drÄp med varierad ansiktsbild pÄ gÀrningspersonen fick 192 deltagare svara pÄ frÄgor om klandervÀrdhet och straff. Resultaten visade att mÀnnen tilldelades ett lÀngre fÀngelsestraff Àn kvinnorna.

Studien undersöker, ur ett kvalitativt perspektiv, hur reglerna om anmÀlningsskyldighet i aktiebolagslagen har pÄverkat revisorsyrkets oberoende. Studiens problematik grundar sig i att revisorns oberoende tycks ha pÄverkats av att en ogrundad anmÀlan enligt reglerna om anmÀlningsskyldighet kan fÄ lÄngtgÄende juridiska och yrkesmÀssiga konsekvenser för en revisor. En revisor som underlÄter att anmÀla till Äklagare kan emellertid inte bli skadestÄndsskyldig, utan kan endast bli föremÄl för disciplinÀra ÄtgÀrder. Detta i kombination med att lagen föreskriver att revisorn ska anmÀla vid en lÄg misstankegrad försÀtter revisorn i en svÄr situation. Studiens empiriska material bestÄr av sekundÀrdata i form av offentlig statistik, myndighetsrapporter, lagtext och RevisorsnÀmndens praxis.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gÀller för flera svenska samhÀllsomrÄden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsÀttning har rÀtt att bli bedömda utifrÄn sina egenskaper och förmÄgor. NÀr jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svÄrt att antas till grundlÀggande militÀr utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta nÀrmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument frÄn Försvarsmakten sett utifrÄn ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess.

NÀr lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) trÀdde i kraft 1994 gav den mÀnniskor med svÄra funktionsnedsÀttningar rÀtt till hjÀlpinsatser och dÀrmed möjlighet att leva som alla andra pÄ ett delaktigt och jÀmlikt sÀtt i samhÀllet. SvÄrt psykiskt funktionshindrade som har förlorat eller har kraftigt nedsatta funktioner fick tillgÄng till LSS- insatser. NÀr LSS antogs berÀknades att 20.000-40.000 personer skulle fÄ tillgÄng till LSS-insatser. VÄren 2001 hade endast cirka 2600 personer med psykiska funktionshinder insatser enligt LSS. Syftet med studien var att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för att fÀrre psykiskt funktionshindrade Àn berÀknat fÄr insatser enligt LSS.

Vi vill öka kunskapen kring hur lagen om expansionsfond tillÀmpas och uppfattas i praktiken, av redovisningskonsulter, enskilda nÀringsidkare, skattehandlÀggare, skattejurister och redovisningsexperter. Hur anvÀnds expansionsfonden och vilka faktorer pÄverkar dess tillÀmpningUndersökningen kombinerar Grundad Teori med en diagnostisk analys och bygger pÄ sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ data.HÀlften av redovisningskonsulterna avsÀtter till expansionsfond i lÄg utstrÀckning, trots tillrÀckligt kapitalunderlag. De upplever expansionsfonden som riskfylld eftersom nÀringsidkaren har svÄrt att sÀrskilja fullbeskattat kapital frÄn lÄgbeskattat. Expansionsfonden vÀljs dÀrför ofta bort till förmÄn för periodiseringsfonden. Neutraliteten mellan olika företagsformer fungerar inte i praktiken eftersom verktyget, expansionsfonden, Àr svÄrt att förstÄ för nÀringsidkaren.

Denna studie undersöker vilka diskurser kring förÀldraförmÄga för personer med en utvecklingsstörning som kan urskiljas i ett urval förvaltningsrÀttsliga domar. Datamaterialet utgörs av 10 domar som rör 2 § lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Domarna har analyserats med hjÀlp av Norman Faircloughs (1993) kritiska diskursanalys. Som teoretisk referensram har studien haft sociala konstruktioner kring sprÄk, kritisk diskursanalys, teoretiska perspektiv pÄ funktionshinder och utvecklingsstörning och teoretiska perspektiv pÄ förÀldraförmÄga. I resultatdelen presenteras fyra diskurser som har bedömts vara genomgÄende för domarna.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Detta arbete gÄr ut pÄ att undersöka om det finns ett behov av att kunna blanda huvudmannaskapet i detaljplaner. I PBL-kommitténs slutbetÀnkande har man tagit upp frÄgan för att man anser att plan- och bygglagen inte efterföljs pÄ det sÀtt som tanken var nÀr den inrÀttades. Genom vÄr uppdragsgivare GF konsult AB kom vi i kontakt med ett antal kommuner som visade sitt intresse i frÄgan. UtifrÄn de problem som framgÄr av slutbetÀnkandet har vi sammanstÀllt ett antal frÄgor som vi har anvÀnt oss av nÀr vi har intervjuat kommunerna. Efter att ha genomfört intervjuerna och gjort en sammanstÀllning av de svar vi fick har vi kommit fram till att de största problemen med huvudmannaskapsfrÄgan uppstÄr nÀr en kommun lÀgger ut allmÀn plats med enskilt huvudmannaskap.

Det övergripande syftet med en 24-timmarsmyndighet Àr att förbÀttra servicenivÄn för landets invÄnare. Medborgarna skall ha möjlighet att utnyttja samtliga myndigheters tjÀnsteutbud via Internet.Utvecklingen mot detta mÄl har pÄbörjats och vi har i denna uppsats valt att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för att en kommun skall lyckas i sitt arbete mot att bli en 24-timmarsmyndighet.Ett 60-tal av Sveriges kommuner ingÄr idag i ett samarbete som kallas Sambruk. Denna ekonomiska förening har som syfte att skapa en plattform för gemensam utveckling av e-tjÀnster för kommuner. Sambruk gör det möjligt för kommuner att dela pÄ utvecklings-kostnader för ny programvara samt att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra.Jönköpings kommun Àr en föregÄngare i detta projekt, vilket ocksÄ har gjort att kommu-nen ligger i framkanten inom omrÄdet. Vi har med anledning av detta valt att utföra vÄr studie pÄ Jönköpings kommun.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka hur socialsekreterare talar om att de hanterar delgivning av information till barn om att de Ă€r föremĂ„l för en utredning hos socialtjĂ€nsten. FrĂ„gestĂ€llningarna gĂ€llde huruvida socialsekreterarna sĂ€ger att de delger barnen information samt hur bristande information pĂ„verkar samtalet med barnet, och Ă€ven hur socialsekreterarna resonerar kring lagstiftning och etik i dessa frĂ„gor. Teoretiska utgĂ„ngspunkter var Harold Öv-reeides kommunikationsteoretiska perspektiv, etisk teori och lagstiftningen. Metoden var kva-litativ och djupintervjuer i form av tvĂ„ fokusgrupper genomfördes. Analysen gjordes med hjĂ€lp av meningskoncentrering dĂ€r centrala teman i den utskrivna intervjutexten eftersöktes.