Vårt syfte med den här studien har varit att undersöka och analysera vad biståndsbedömare inom äldreomsorgen anser när det gäller tvångsvårdslagstiftning för äldre människor med demens. Vår huvudfrågeställning är därför: Möter biståndsbedömare, i sin yrkesutövning, problem med att det inte finns någon tvångsvårdslag för äldre människor med demens? För att kunna få en bild av vad biståndsbedömare anser om tvångsvård för dementa människor, och vad detta skulle kunna tänkas innebära i praktiken, har vi formulerat vidare frågeställningar som i sin tur varit knutna till tre olika begrepp; roller, etik och makt. Vår huvudfrågeställning som knyter an till begreppet roll var: Hur upplever man som biståndsbedömare sin yrkesroll i förhållande till klienterna? När det gäller begreppet etik har frågeställningen varit: Vilka etiska överväganden kan det tänkas att man ställs inför som biståndsbedömare, och vilket etiskt ansvar anser man själv att man har? Huvudfrågeställningen som kopplades till begreppet makt var: Hur hanteras klientens rätt till självbestämmande i förhållande till ens yrkesmässiga ansvar att agera? De teoretiska utgångspunkterna för studien har även de knutit an till dessa begrepp.

Title: ?The director should be treated with silk gloves.? A discourse analysis of the film director as a leader and a case study of a short film Seminar date: 19 February 2008 Course: Master thesis in organizational studies, 20 Swedish credits Author: Johanna Ranes Advisor: Ph.D. Nanna Gillberg Key words: Film, the film director, discourse analysis, social constructionism, gender studies, creative leadership. Purpose: The purpose of this study is to illustrate and problemize the consequences of the traditional male domination in film creation for a female director by critically examining the construction of the film director. Methodology: The study is based on a qualitative case study which was conducted as a participant observation.

During the last 20 years, the Swedish health care system has faced major changes. One of them is the increasing pressure to generate economic profit due to private businesses entering the market. Health care units are forced to make some structural changes in order to become effective and efficient. As a result merger and acquisitions has become a part of the health care sector, and seems to be an increasing phenomenon. Mergers and acquisitions have mainly been studied in the industry.

The term CSR (Corporate Social Responsibility) is frequently discussed today. Many large companies work actively with CSR related questions. However, few empirical studies exist on what this work entails and why it is undertaken. Instead, most of the academic research focuses on what the term itself should mean. To bridge this gap this study centers on the employees? perceptions of CSR.

Magister uppsats inom skatterättTitel: Omvandling och återbetalning av aktieägartillskottFörfattare: Christian EklundHandledare: Björn WestbergDatum: 2009-12-14ÄmnesordAktieägartillskott, ovillkorade, villkorade, omvandling, återbetalningSammanfattningAktieägartillskott är en förmögenhetsöverföring utan formkrav från aktieägare till eget aktiebolag utan rätt till nya aktier. Det finns idag inga lagstöd kring aktie-ägartillskotten men de har alltsedan 1800-talet varit en accepterad form för att främst täcka kapitalbrist i aktiebolag. Tillskotten kan vara såväl villkorade som ovillkorade och är varken avdragsgilla för givaren eller skattepliktiga för mottaga-ren. Mottagaren redovisar tillskotten som fritt eget kapital, såvida täckning finns för det bundna kapitalet i bolaget. Skillnaden mellan ovillkorade tillskott och vill-korade tillskott är rätten till återbetalning där ovillkorade tillskott till skillnad från villkorade tillskott inte ger en återbetalningsrätt.

Uppsatsen utgår från ett litteratursociologiskt perspektiv, där speglingsteorin är en viktig del. Speglingsteorin innebär att man betraktar litteraturen som en spegling av samhället. Klassiska verk används till exempel som sociohistoriska källor till andra samhällen och epoker. Utgångspunkten för den här studien är att det inte enbart är de klassiska verken som utgör en sådan källa, utan att även dagens populärlitteratur kan ses som en länk till hur människor och samhälle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen är att litteraturen fyller en funktion för läsarna, nämligen att den tjänar som stöd och hjälp i människors liv.

Min uppsats handlar om bevisvärdering i våldtäktsmål. Syftet med uppsatsen är att lyfta fram våldtäktsbrottet i förhållande till en dess särskilda bevisproblematik. Syftet är vidare att jämföra nuvarande lagstiftning med en samtyckesbaserad lagstiftning och den norska modellen där grov oaktsam våldtäkt är kriminaliserad. Utifrån dessa olika modeller har bevisproblematiken belysts och kommenterats. Syftet mynnar ut i frågeställningarna; Vilka bevis krävs för en fällande dom i våldtäktsmål? Hur påverkas bevisvärderingen om vi skulle införa ett samtyckesrekvisit? Hur skulle bevisvärderingen påverkas om vi enligt den norska modellen kriminaliserade grov oaktsam våldtäkt?Kvinnan har inte alltid haft en självklar rätt till sin egen kropp och sexualitet.