Sök:

Sökresultat:

618 Uppsatser om Lövsta bruk - Sida 22 av 42

Svordomar ett vardagssprÄk

Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra bruket av svordomar ur ett ungdomsperspektiv. Arbetet har utgÄtt frÄn följande frÄgor: Hur upplever ungdomar sitt eget och andra ungdomars bruk av svordomar? Vad finns det för skillnader mellan hur flickor och pojkar svÀr? Hur resonerar ungdomar kring svordomar i skolans vÀrld? Den metod som vi har anvÀnt för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har varit av en enkÀtundersökning. De begrepp som anvÀnds för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna bestod av identitet samt begreppen krÀnkning, svordom, ungdomar, ungdomskultur och sprÄk. Resultatet visade pÄ att svordomar tillhör en viktig del i ungdomarnas vardag, och att svordomarna inte uppfattas som ett större problem av dem.

Lekpedagogik under de första skolÄren : en studie om lÀrares syn pÄ lekens plats i undervisningen

Bakgrund: I Lpo 94 stÄr det att skolans uppdrag Àr att inkludera lek i undervisningen. SÀrskilt under de tidiga skolÄren betyder leken mycket för elevernas kunskapsutveckling. Forskare Àr eniga om lekens betydelse för barns lÀrande. LÀrarutbildningen föresprÄkar lek och lustfyllt lÀrande för att frÀmja barns lÀrandeprocess. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi dock inte sett mycket lekpedagogik i undervisningen och vi blev intresserade av varför leken Àr sÄ lite förkommande i skolan.

Tungmetallkoncentrationen i ytvatten och mark kring omrÄdet Knuthöjdsmossen

Knuthöjdsmossens naturreservat Ă€r belĂ€get i HĂ€llefors, Örebro lĂ€n och Ă€r kĂ€nd för sina unika gölar, fauna och dess sanddyna. Strax intill Knuthöjdsmossens Naturreservat finns en nerlagd industrideponi som var i bruk i början av 1800 talet fram till 1983 vid namnet avfallsupplaget PiteĂ„. Det avfall som deponerades bestod av restprodukter, industriavfall, byggavfall, grovsopor, jĂ€rnspĂ„r och slipspĂ„n. Mellan Ă„ren 1994-2009 har Bergslagens kommunalteknik utfört ytvattenprovtagningar i omrĂ„det, de har dock upphört, men det finns ett intresse om att Ă„teruppta provtagningarna, dĂ€rtill syftet med denna uppsats; en förstudie om vilken miljöpĂ„verkan avfallsupplaget PiteĂ„ har pĂ„ omrĂ„det Knuthöjdsmossen. Metallkoncentrationer frĂ„n ytvattenproverna frĂ„n Ă„ren 1994-2009 analyserades samt sĂ„ insamlades kompletterande jordprover med en XRF-skanner.

Gör sju kilometer skillnad? Elevers tankar kring utbildning och sitt framtida yrke

BAKGRUND: Forskning visar att skolan bemöter elever med olika social bakgrund pÄ olika sÀtt. Detta fÄr konsekvenser för hur elever kan tillgodogöra sig skolan som en resurs inför framtiden. I vÄr studie har vi belyst problemet genom att dels ÄskÄdliggöra hur elever med skiftande social bakgrund ser till framtida val av utbildning och yrke, dels hur de gör bruk av det svenska sprÄket som en resurs inför deras framtidsval.SYFTE: Undersökningens syfte Àr att belysa hur elever frÄn tvÄ skolor med skilda sociala förutsÀttningar resonerar kring sin framtida utbildning och yrkesmöjligheter, samt hur de nyttjar sprÄket dÄ de kommunicerar.METOD: Undersökningen Àr genomförd enligt kvalitativ undersökningsmetod och med en fenomenografisk ansats. Det redskap som har anvÀnts Àr fokusgruppintervjuer.RESULTAT: Sju kilometer gör skillnad. Resultatet visar att de olika elevgruppernas resonemang och argumentation skiljer sig pÄ flera punkter.

Labbar för alla! : Ett flexibelt lÀromedel i NO för grundskolans fk-3.

I kursen sjÀlvstÀndigt arbete 15hp under grundlÀrarprogrammet fk-3 vid Uppsala Universitet har vi valt att göra ett lÀromedel i NO för dessa Ärskurser. Vi har i största möjliga mÄn försökt utforma lÀromedlet sÄ flexibelt som möjligt, för sÄvÀl elever som lÀrare. Materialet Àr tÀnkt som en handledning för lÀrare i fysik och kemi, med elevsidor med experiment som Àr kopieringsbara. Boken har utformats utifrÄn ett genusperspektiv, men ocksÄ med hÀnsyn till uppsatta kriterier för lÀromedel anpassade för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (med sÀrskilt fokus pÄ ADHD). Boken Àr skriven av oss, för oss.

Polisens arbete mot narkotika : Vad görs nationellt och lokalt?

Narkotika Àr idag ett vanligt problem i Sverige. Ett intressant Àmne Àr hur man pÄ bÀsta sÀtt behandlar detta problem. Det Àr svÄrt att konfrontera missbrukare och det krÀvs erfarenhet och kunskap för att tackla problemen pÄ bÀsta sÀtt. Vi vill med denna rapport belysa metoder som kan anvÀndas av polisen i deras arbete mot narkotika. Vad görs nationellt, men frÀmst, vad görs pÄ myndighetsnivÄ? Rapporten begrÀnsas pÄ myndighetsnivÄ till Södermanland och VÀstra Götaland.

StÀlltidsanalys vid Albin Components AB

Examensarbetet Àr utfört pÄ Albin Components i Kristinehamn som med gamla anor inom motortillverkning och komponenter till motorer har specialiserat sig pÄ transmissionskugghjul till tung fordonsindustri.Projektet har gÄtt ut pÄ att analysera stÀlltiderna pÄ kuggcellerna 3, 6, 8, 5 och 7. FörutsÀttningen för att anvÀnda produktionsfilosofin Lean Production och dess bruk av smÄ batcher Àr att ha korta stÀlltider. StÀlltiden Àr den tid som en maskin stÄr stilla under bland annat byte av verktyg inför körning av en ny order. DÄ inget produceras under stÀll Àr det en spilltid och som all spilltid mÄste det reduceras till ett minimum.SMED- metoden (Single Minute Exchange of Die) Àr en metod för reducering av stÀlltid dÀr stÀllet delas upp i OED (Yttre stÀll) och IED (Inre stÀll).Analysen har till stor del kretsat kring tidsÄtgÄngen för mÀtning i mÀtrummet som Àr en stor del av stÀlltiden. Dessutom undersöktes möjligheten att minska tidsÄtgÄngen vid sjÀlva stÀllets utförande och kommunikationen mellan operatörerna och mÀtrummet.För att uppfylla mÄlen har kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorts.

En ödmjukt auktoritÀr rÄdgivning : Ethos och etik hos förÀldrarÄdgivaren Petra Krantz Lindgren

Wermland was affected by the Spanish flu like the Swedish national average, about a half percentage of Wermlands population would lose their lives to the flu during the autumn 1918. The flu has for many fallen into oblivion. This oblivion is so wide spread that itŽs possible to talk about a "collective forgetfulness". The society have selected to remember 1918 for "when the guns went quiet on the western front" and not for the millions who died from the treacherous Spanish flu. The world had already suffered enough from the four years of war that had been fought, thus the victims of the flu would be honored but would soon fade in to oblivion.  When you investigate deeper you get the picture that the national average donŽt do Wermland and its cities or rural areas any justice when a large variations seems to occur within regional areas.

HÀlsosamtalet i grundskolan ? Ett tillfÀlle för skolsköterskan att fÄnga upp psykisk ohÀlsa

Inledning: Psykisk ohÀlsa bland barn- och ungdomar Àr ett vÀxande problem som bör upptÀckas och behandlas sÄ tidigt som möjligt. Skolsköterskan har vid hÀlsosamtalet ett ypperligt tillfÀlle att identifiera psykisk ohÀlsa hos eleven.Syfte: Att genom journalgranskning visa skillnader/likheter i psykisk ohÀlsa bland barn- och ungdomar i olika Äldrar, med olika kön och frÄn olika omrÄden av stadsdelen VÀstra Hisingen. Metod: Eleverna valdes frÄn Ärskurserna fyra och sju/Ätta frÄn skolomrÄdena BiskopsgÄrden samt Torslanda. En retrospektiv journalgranskning av det standardiserade hÀlsosamtalet genomfördes. Dessa analyserades kvantitativt och illustrerades med citat ur journalerna.

Än kan vĂ€l en inte anvĂ€ndas av en? : Om bruket av en som könsneutralt generaliserande pronomen

Den hÀr uppsatsen undersöker hur utbrett bruket av en som könsneutralt generaliserande pronomen Àr bland anstÀllda vid jÀrnvÀgen i Mellansverige och om det skiljer sig Ät beroende pÄ utbildningsbakgrund, Älder eller kön. Uppsatsen avser Àven att undersöka om de som redan anvÀnder hen som könsneutralt personligt pronomen och/eller som ett tredje kön Àr mer benÀgna att ocksÄ anvÀnda en. Dessutom undersöks om bruket av man respektive en skapar konceptualiseringar av olika kön. Undersökningen genomförs med en kvantitativ enkÀtundersökning med kvalitativa inslag och genom kvalitativa intervjuer.Resultaten visar att bruket inte Àr utbrett men att majoriteten har en positiv attityd till att en kan anvÀndas som könsneutralt generaliserande pronomen. De fÄ som faktiskt anvÀnder en representeras framförallt av yrkesutbildade, personer födda 1985 och senare samt av kvinnor dÀr samtliga som medvetet anvÀnder en Àven anvÀnder hen.

Hur kan man förstÄ relationen mellan styrdokumentens intentioner och grundskolans praktik?

I samband med att vÄr senaste lÀroplan lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) togs i bruk, skedde en förÀndring frÄn en regelstyrd till en mÄl- och resultatstyrd skola. I nuvarande lÀroplan anges mÄl och vÀsentliga riktlinjer, medan anvisningar om metoder och stoff och om hur undervisningen ska organiseras saknas. Detta stÀller stora krav pÄ lÀraren, som bÄde personligen och tillsammans med kollegor och sina elever ska kunna tolka och i praktiken genomföra de intentioner som ges uttryck för i styrdokumenten.Syftet med denna undersökning var att fördjupa förstÄelsen av relationen mellan styrdokumentens intentioner och praktiken i skolan. För att komma Ät den förstÄelsen gjorde vi en kvalitativ undersökning, dÀr vi intervjuade fyra stycken lÀrare i grundskolans tidiager Är om hur de uppfattar sitt arbete utifrÄn Lpo 94. I intervjuerna belystes arbete med planering, arbete med lokala arbetsplaner och hur lÀrarna uppfattar Lpo 94.

"...det har gjort mig till den jag Àr idag" : - en kvalitativ studie om barn till alkoholister

Denna studie syftar till att undersöka hur ett barns förhÄllningssÀtt gentemot alkohol pÄverkas av att en eller bÄda förÀldrarna Àr missbrukare. För detta ÀndamÄl anvÀndes stÀmplingsteori samt rollteori vid tolkning av resultatet. För att en förstÄelse för barnens uppvÀxt skall möjliggöras anvÀndes det i denna studie en kvalitativ metod. Urvalet har inriktats mot ungdomar samt unga vuxna. Vid bearbetningen av resultatet urskiljer sig ett antal teman, nÄgra av dessa Àr familjesituation, relationer mellan vuxna och barn, ansvar, grÀnser samt eget bruk av alkohol.

LIVET MED EN IMPLANTERBAR DEFIBRILLATOR : En litteraturstudie om patienters livsupplevelser och tankar inför livets slutskede

Bakgrund: En implanterbar defibrillator kallas ocksÄ Implantable Cardioverter Defibrillator och förkortas ICD. ICD kan förhindra plötslig hjÀrtdöd. Den vanligaste indikationen för att fÄ en ICD Àr en bakomliggande hjÀrtsjukdom med hög risk för livshotande rytmrubbningar. ICD-behandling blev 1985 godkÀnd för kliniskt bruk. ICD ökar patientens fysiska förmÄga men kan medföra flera orosmoment.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ICD samt att beskriva patienters tankar inför livets slutskede med ICD.Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar.

TillÀggstjÀnster som kunden efterfrÄgar : En undersökning om Klöverns Karlstads hyresgÀster

Examensarbetet Àr utfört pÄ Albin Components i Kristinehamn som med gamla anor inom motortillverkning och komponenter till motorer har specialiserat sig pÄ transmissionskugghjul till tung fordonsindustri.Projektet har gÄtt ut pÄ att analysera stÀlltiderna pÄ kuggcellerna 3, 6, 8, 5 och 7. FörutsÀttningen för att anvÀnda produktionsfilosofin Lean Production och dess bruk av smÄ batcher Àr att ha korta stÀlltider. StÀlltiden Àr den tid som en maskin stÄr stilla under bland annat byte av verktyg inför körning av en ny order. DÄ inget produceras under stÀll Àr det en spilltid och som all spilltid mÄste det reduceras till ett minimum.SMED- metoden (Single Minute Exchange of Die) Àr en metod för reducering av stÀlltid dÀr stÀllet delas upp i OED (Yttre stÀll) och IED (Inre stÀll).Analysen har till stor del kretsat kring tidsÄtgÄngen för mÀtning i mÀtrummet som Àr en stor del av stÀlltiden. Dessutom undersöktes möjligheten att minska tidsÄtgÄngen vid sjÀlva stÀllets utförande och kommunikationen mellan operatörerna och mÀtrummet.För att uppfylla mÄlen har kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorts.

Odla staden! : hÄllbart bruk av stadens naturresurser ? exemplet RustmÀstaren

Jag har valt att arbeta med ett befintligt stadsutvecklingsprojekt i Bagarmossen och SkarpnÀck i Södra Stockholm, dÀr jag försökt integrera vad jag kallar för stadsbruk i denna uppsats. Stadsodling och stadsjordbruk Àr pÄ modet och till detta finns mÄnga orsaker. Men det har Ànnu inte utretts vilka potential stadsodlingen har i planeringsskedet av ett bostadsomrÄde. Ett landskap Àr alltid en helhet och mÄnga landskap Àr, liksom det i SkarpnÀck och Bagarmossen ett komplext brukslandskap. DÀrför vore det synd att inte ta vara pÄ bÄde gamla och nya kunskaper och resurser som finns i dem, bara för att de inte alla ryms under titeln stadsodling eller stadsjordbruk. Efter litteraturstudier i permakultur och insett att vi behöver planera multifunktionellt uppfann jag termen stadsbruk.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->