Det här arbetet behandlar skola och lärande i glesbygd och tätort. Syftet är att visa på likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssätt som finns och hur lärarna uppfattar sin lärarroll på grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gäller byggnader och lokaler. Arbetet bygger på intervjuer med verksamma lärare, både i glesbygd och i tätort.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svenskundervisningen och dess bredd kan bedrivas i år 7-9. Det är en studie i vilken nyutexaminerade lärare kan ta del av erfarna lärares tips, upplevelser och reflektioner kring svenskämnet. Det finns en mångfald i svenskämnet som många andra skolämnen saknar. Denna mångfald ger även detta examensarbete variation. Fokus ligger dock på tre teman: Lärarstilar, Att nå eleverna och Existentiella frågor.

Vårt arbete handlar om elevers metakognition vilket innebär att man kan reflektera och vara medveten om hur man lär och utvecklas. Rent konkret innebär det till exempel hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i minnet. I arbetet kommer vi att åskådliggöra elevernas metakognition i samband med läsutveckling och se om det finns skillnader mellan könen. Vi kommer även att jämföra elevernas svar med pedagogernas uppfattningar om eleverna för att kunna tillföra en bild som beskriver det pedagogiska arbetet som antingen utvecklande eller begränsande. De teoretiska utgångspunkterna är den kognitiva utvecklingen, behaviorismen, dialogen och reflektionens pedagogik.

ABSTRACT INSTITUTION:                                        Institutionen för pedagogik                                                                Avdelningen för bild                                                               Växjö UniversitetADRESS:                                               351 95 VäxjöTELEFON:                                              0470 - 70 80 00HANDLEDARE:                                      Margareta Wallin-WictorinTITEL:                                                     Konst och verklighet? ? En undersökning                                            av den samtida konstutställningen Reality Check.ENGELSK TITEL:                                    Art and Reality? ? A study of      the contemporary art exhibition Reality Check.FÖRFATTARE:                                       Nina WennbergADRESS:                                                Hertered, Ekebo 182                                                                310 38 SimlångsdalenTELEFON:                                              0707-124957TYP AV UPPSATS:                                 C-uppsatsVENTILERINGSTERMIN:                       Ht 2008. I uppsatsen behandlas den samtida konstutställningen Reality Check och dess tema ? konst och verklighet. Fokus läggs på att undersöka hur man arbetat kring tema och hur man gjort urvalet av konstnärer utifrån det. I uppsatsen undersöks även hur man arbetat med konstpedagogik för att nå ut till sin publik och hur man lyckats med detta. Diskussioner förs kring teorier om verklighet och huruvida det går att återspegla verkligheten genom konst. Keywords: samtidskonst, verklighet, Reality Check, konstpedagogik.

Jag har valt tre teman ur värdegrundsboken och jämför vad olika författare anser om dessa tre teman. Skolan kan inte undvika att fostra och socialisera, skolans socialiserande verksamhet innebär att förmedla kultur.Ett konstaterande är att skolans kultur och värdegemenskap förmedlande uppdrag är motsägelsefullt. Uppgiften som skolan har tilldelats av riksdagen är sammansatt av ett beständighets, kontinuitets och ett förändringsuppdrag. Det är tänkt att skolan ska spegla sitt samhälles historia och kultur genom att socialisera sina elever till svenska medborgare, samtidigt ska skolan vara visionär och därmed bana väg för ett framtida samhälle som på bestämda sätt skiljer sig från dagens. Det ställs krav på att personalen ska förmedla kulturellt bestämda värden och upprätta kultur som överensstämmer med dessa värden.

Syftet med mitt arbete är att analysera vad föräldrarna tycker om att deras barn kommer att få lära matematik på förskolan. Jag vill undersöka hur mycket kunskap föräldrarna har om det pedagogiska arbetet på förskolan, vad föräldrarna har för förhållande till matematik och deras attityd till matematik. Undersökningen baseras på enkäter som genomfördes på tre olika förskolor i södra Sverige. Resultat av undersökningen visar att de flesta föräldrarna tycker att man kan börja med matematik redan i förskolan. Av de föräldrar som var negativ inställda till matematiken i förskolan har hälften tyckt att skolmatematiken var svår och tråkig.

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, så att de får vara med och påverka. Syftet med vår undersökning är att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar både barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollärare på fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet på olika sätt kan ta sig uttryck i miljön.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på hur och varför förskolan arbetar med individuella utvecklingsplaner (IUP), samt att se hur förskolans särart tydliggörs i skolplan och IUP-material. Detta har vi gjort genom att analysera en skolplan och två IUP-material samt att intervjua två förskollärare som arbetar aktivt med IUP. Förskollärarna menar att anledningen till varför de arbetar med IUP är att deras kommun har tagit det beslutet och inte någon myndighet. Arbetssätten de använder sig av är portfolio och pedagogisk dokumentation där IUP är en del. De menar att det är viktigt att fokusera på det positiva när det gäller IUP för att undvika en bedömning.

I denna uppsats görs ansatsen att, med hjälp av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell, belysa eventuella skillnader och likheter mellan två olika typer av lärarutbildningar: Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning och Regeringens proposition 2009/10:89 Bäst i klassen ? en ny lärarutbildning. Utifrån denna modell analyseras de passager från texterna, vars innehåll bär relevans till de skäl som står till grund för förändring av utbildningen, ur ett grammatisk och lingvistiskt perspektiv. I nästa steg belyses den diskursiva praktik som är framträdande i båda propositionerna. Det tredje och sista steget behandlar den sociala praktiken som analyseras utifrån ett fokusgruppssamtal som hölls mellan tre pedagoger som är verksamma på Högskolan i Halmstad.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka möjligheter den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken ger pedagoger för att utveckla barns kritiska tänkande. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en observation på en förskola som arbetar Reggio Emiliainspirerat. Det jag tittade på i studien var vilket huvudsyfte pedagogerna hade med sitt arbete med att utmana barnets kritiska tänkande, vad den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken gav för möjligheter respektive svårigheter i det arbetet samt hur pedagogerna använde sig av de möjligheter som uppstod. Resultat visade att det är viktigt att utmana barnen i deras tänkande för att få fram det kompetenta barnet. Det framkommer också att möjligheterna är väldigt stora med detta arbetssätt och att pedagogerna är bra på att ta tillvara på de möjligheterna.

Syftet med min undersökning var att se hur elever och lärare förhåller sig till film i jämförelse med böcker. Dessutom ville jag veta hur lärare förhåller sig till elevers attityd till film. Frågeställningen besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, närmare bestämt intervjuer med en grupp elever och två lärare samt enkätundersökning med tre klasser. Resultatet tyder på att elever och lärare delvis har samma förhållningsätt till film. Eleverna föredrar att se film framför att läsa böcker, detta då film är lättillgängligt, roligare samt ger mer intryck.

Att arbeta som lärare i de lägre skolåren innebär att ha ansvar för barnens läs- och skrivinlärning. Det finns flera metoder att utgå från i undervisningen och syftet med mitt arbete är att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att läsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda på vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas förespråkare står för och även hur metoderna kan användas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lärare i skolans verksamhet använder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssätten. För att begränsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (läsning på talets grund).

Studien syftar till att försöka finna de uppfattningar som låg- och mellanstadielärare uppvisar i samband med läxan som fenomen. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats utifrån Hellstens (1997) sju konnotationer av begreppet läxan. Dessa är förberedelse, tidstruktur, kontroll och styrning, kärlek och omsorg, identitet och status, gemenskap och kontakt samt arbetsprestation. Vi fann att lärarnas syn på fenomenet läxan stämde väl överens med dessa sju redovisade funktioner.