AbstractThe phonics is traditionally firmly established within reading acquisition in Swedish schools. The curriculum, Lpo 94 gives spacious independence regarding the question of method and we have to be aware of our own point of view when we are making the decision regarding the method of reading acquisition. Is it tradition or is it our linguistic point of view that is the determining factor? Through this study of literature, different publications from different times are being studied and the ideas and the linguistic point of view are being discussed. Through comparing between the curriculums that have been replaced of one another, and attending to linguistic discussion and research, we will be able to see a change in the linguistic point of view.

Title: The future is looking bright - Studies of burnout among musicians and music teachers. Since late 1970's, the burn-out-syndrome has been researched in several ways, especially among people working in care-oriented employments. The object with this study is to find out the biggest issues about why musicians and music teachers burn themselves out. This is based on musicians and music teachers own stories when they got burned out. The method I have used is qualitative interviews and in the result chapter I will present summaries of the interviews.

Detta examensarbete a?r en kvalitativ studie om ka?nslor, tankar och minnen av musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med sa?rskilt fokus pa? de personer som ka?nde sig utesta?ngda fra?n musikundervisningen, samt deras fo?rha?llande till musik senare i livet. Studien a?r baserad pa? intervjuer med 13 personer fo?dda mellan 1914 och 1942.Pa? den ha?r tiden sa?g samha?llet och skolan helt annorlunda ut a?n de go?r idag och det speglas naturligtvis i synen pa? musikalitet, sa?ngfo?rma?ga och bega?vning, och a?ven pedagogik.Resultaten pekar pa? att undervisningen i musik vid den ha?r tiden skilde sig fra?n dagens undervisning ganska mycket i na?gra avseenden. Idag stra?var la?rare mot att alla elever ska na? ma?len i kursplanen och det a?r en ota?nkbarhet att utesluta na?gon fra?n undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta fo?rekomma i skolorna.

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lärarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka från de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lärares förutsättningar. Denna studie vill upplysa om den påverkan samhällsutvecklingen har på läraryrket och de behov på arbetsorganisationsförändringar detta medför för lärare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lärarperspektiv, där tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra områden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lärarkategorier och pedagogernas åsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.

This thesis is about sustainability within chemistry, the so-called, green chemistry. With this work  I seek to combine green chemistry with sustainable  development  and find methods for teaching green chemistry in a laboratory environement.  I have designed  and tested two labs with ingredients of green  chemistry and sustainable development in my study. I wanted to determine if my design model  leads to conception for the students. The students have through forms and interviews declared their perspective on the education and their conception. In a laboratory environment the pros of a laboratory way of work should be recognized.

Arbetet syftar till att fördjupa vår egen kunskap om massage i skolan. Vi vill påvisa huruvida våra tankar kring massage i skolan stämmer överens med den uppfattning som elever och lärare har. Vårt arbete innefattar litteraturstudier samt en empirisk undersökning. Huvuddelen av arbetet bygger dock på undersökningen som utgörs av både en kvalitativ och kvantitativ del. Vi har försökt att få svar på om elevernas beteende gentemot varandra och mot läraren förändras genom ett aktivt arbete med massage, hur eleverna upplever/upplevde massagen i skolan, vilken syn föräldrarna har på massage i skolan samt vilka olika arbetssätt det finns angående massage och beröring.

Utifrån att konflikter är en vardaglig företeelse i förskoleverksamheten studeras detta med fokuspå vilken mening pedagoger ger åt konflikter för att på så sätt skapa en djupare förståelse fördetta. Till grund för studien ligger litteratur som tar upp konflikter och som visar på olika sätt attmöta dessa. Studien tar utgångspunkt i en hermeneutiskt och interpretativ ansats för att läggafokus på just förståelsen och vilken mening pedagogerna ger åt konflikter. Åtta pedagoger liggertill grund för studien och dessa har både observerats och intervjuats för att få med både derasinställning till konflikter och agerande i konflikter. Resultatet visar på att pedagoger ger olikamening åt konflikter beroende på sina egna erfarenheter och individerna i konflikten.

Syftet med arbetet har varit att gestalta Vasaparken iUppsala för en ökad biologisk mångfald med pedagogiskanvändbarhet. Detta för att Biotopia, enkommunal verksamhet, vill kunna använda parkeni sin undervisning av barn och unga.Arbetet består av en bakgrundsstudie om biologiskmångfald och utomhuspedagogik. Sedan följer eninventering och en analys som mynnar i ett gestaltningsförslag för parken.Vasaparken är idag en park som saknar många elementsom gynnar den biologiska mångfalden, t.exvatten, ett buskskikt och variation i fältskiktet.Genom att tillföra dessa och andra element så kanparken stärkas. För att parken ska bli mer pedagogisktanvändbar utformas de element som läggs tillför att barnen ska komma nära det de studerar ochså att lek och lärande blandas.Resultatet blir en varierad och naturlik park somlänkar tillbaka i historien genom att de förändringarsom gjorts inte radikalt ändrar parkens karaktär.Parken får en stor variation i miljöer och flera platseroch redskap som kombinerar lek och lärande..

I detta arbete jämför jag Waldorf (muntlig undervisning och eurytmi), Montessori (ser barnet i dess egen utveckling) och förhållningssättet inlärningsstilar (individanpassat klassrum för maximal inlärning). Syftet med arbetet är att beskriva metoderna och att jämföra likheter och skillnader. Arbetet är indelat i; en inledande del där jag beskriver syfte, metod och ger en bakgrund till varför jag valt detta ämne, en litteraturdel där jag går igenom de tre metoderna Waldorf, Montessori och inlärningsstilar samt deras syn på den lärande eleven och dess miljö, min egen erfarenhet där jag berättar om hur jag använt och kommit i kontakt med dessa metoder, en undersökning där jag jämför åtta klassers inlärningspreferenser med varandra och därefter presenterar jag min slutdiskussion. Min hypotes när jag började detta arbete var att stökiga klasser har en majoritet av kinestetiskt/taktila elever och att dessa kan bli hjälpta av programmet inlärningsstilar. Min hypotes gick inte att bevisa genom detta arbete..

Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

This is an empirical study based on Physical Education and health (PE) teachers' experiences and builds on, for the study, significant literature. The study is about PE teachers? consideration of gender in the assessment as well as in the selection of lesson content. Semi-structured interviews were employed as method for the data collecting process. Four teachers were interviewed, teachers of PE in elementary and upper secondary school with varied length of professional experience and ages.

Denna uppsats har undersökt genus- och jämställdhetsfrågorna på lärarutbildningarna i Sverige med betoning på Lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärarutbildningarna är utformade så att könsrollerna reproduceras och befästs, eller om lärarutbildningarna är aktiva aktörer som försöker bryta de snäva roller som könen är hänvisade till idag. Syftet är också att diskutera vilka konsekvenser lärarutbildningen och dess hantering av genus- och jämställdhetsfrågor kan bli på grundskolan.Metoden är kvalitativ och materialet baseras mycket på sekundära källor bortsett från två intervjuer. Resultatet visade att lärarutbildares uppfattningar styr innehållet och arbetssättet mer än utbildningsplaner och kursplaner. Både på lärarutbildningarna, men också på grundskolan, är det enskilda eldsjälar som undervisar i dessa frågor.

Syftet med studien var att beskriva och analysera några fritidspedagogers attityder kring användning av datorer i fritidshemmet. Avsikten var även att studera eventuella samband eller motsättningar mellan fritidspedagogernas attityder till datorer och den faktiska datorverksamheten i fritidshemmen. Med utgångspunkt i syftet beskrivs fritidspedagogernas attityder till datoranvändning samt hur datoranvändningen ser ut i de fritidshem de arbetar inom. Studien är uppbyggd på kvalitativ information utifrån intervjuer och i resultaten visade det sig att syfte, attityd och användning hör ihop när det gäller datoranvändning i fritidshemmen. Det framkom även att fritidspedagogernas attityder inte är avgörande för hur datoranvändningen genomförs i fritidshemsverksamheten.

I uppsatsen undersöks rollspelet som pedagogisk metod på museet. En studie har gjorts av rollspelsverksamheten ?Frihet och ofrihet? som drevs på Stadsmuseet hösten 2001. Intervjuer med museipersonal, skolpersonal och deltagande elever har gett material till studien. Observation av verksamheten utfördes för att få en djupgående bild.