Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse för hur barn med dövblindhet utvecklar sitt språk och vilka faktorer som bör samspela för att göra miljön språkstimulerande för dessa barn. Studien grundar sig på kvalitativa telefonintervjuer och litteraturstudier. Resultatet visar att personen som arbetar med barnet är den viktigaste faktorn för att miljön ska vara språkstimulerande för barnet. Det innebär att ansvaret för barnets möjlighet att utvecklas och lära ligger i närpersonen/pedagogens händer. Likaså framkom det även att pedagogen kan stimulera språket hos barnet med dövblindhet genom att använda sig av pedagogisk dokumentation och att utgå från ett helhetsperspektiv där barnet får vara delaktig i alla delar av tillexempel matlagning.

Syftet med denna studie har varit att följa implementeringen av ett nytt svensk evidensbaserat program, SkolKomet, med fokus på lärarnas upplevelser av implementeringsprocessen på en skola. Metoden för detta är en kvalitativ, explorativ fallstudie. Triangulering sker genom intervjuer, observationer, dagboksanteckningar samt genom att vistas i den miljön som lärarna befinner sig i.Lärarnas uppfattningar är förankrade i teorier från implementationsforskningen, först i en analys för att få en fördjupad förståelse av detaljerna och sedan i en syntes, för att söka en helhet bestående av ett meningsfullt mönster.Mönstret som utkristalliserats utifrån lärarnas uppfattningar är att metoden SkolKomet är väl integrerad i skolans befintliga verksamhet, men att vissa farhågor kring implementeringen finns - främst avsaknaden av elever med problembeteende..

Detta arbete är delvis en empirisk fortsättning av författarinnans c-uppsats "Företagsledares lärande i arbete". Ambitionen är att praktiskt studera hur ledare, i detta fall fyra kvinnliga rektorer, upplever sitt arbete och sin utveckling.Syftet är att undersöka relationen mellan erfarenheter gjorda i arbetet och rektorernas upplevda utveckling i sin yrkesroll. Stor vikt läggs vid de sociala relationernas påverkan av individen.Uppsatsen är en intervjustudie och utgår från det sociokulturella perspektivet. Detta ger speciella förutsättningar. Objektet som beskrivs blir med rådande förutsättningar inte rektorernas lärande i arbetet utan derasbeskrivna uppfattning av det samma.

Syftet med denna studie har varit att dels få en teoretisk kunskap om tre olika läsinlärningsmetoder. Jag var medveten om att Den traditionella läsinlärningsmetoden och LTG tillämpas flitigt i den svenska skolans undervisning och ville därför skaffa mig kunskap om dessa två metoders metodik. Wittingmetoden hade jag endast hört talas om och blev därför intresserad av att ta reda på mer om den. I den empiriska delen av studien har jag intervjuat tre verksamma lärare som har erfarenhet av att arbeta med läsinlärningen i år 1. Intervjufrågorna belyser framförallt hur lärarna metodiskt arbetar med läsinlärningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka specialpedagogers uppfattning av begreppet läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och hur de arbetar med de lägre skolåldrarna. Vi ville genom att läsa litteratur som behandlar ämnet samt genom en kvalitativ undersökning få svar på vår problemprecisering. Vi har undersökt hur specialpedagoger i en kommun i södra Sverige med cirka 70 000 invånare arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Detta har vi gjort genom att intervjua fem specialpedagoger på fem kommunala skolor varav en med alternativ pedagogik. Uppsatsen innefattar exempelvis begreppsdefinitioner, åtgärder och hjälpmedel.

Arbetet innehåller litteraturstudier och intervjuer, både med lärare som sätter betyg och lärare som skriver personliga omdömen, om lärande och de graderade betygens påverkan på lärande. Det som bl.a. kommer fram i mitt arbete är att betyg påverkar eleverna till ett ytinriktat lärande eftersom strävan att få ett bra betyg överskuggar nöjet att lära sig och insikten om vad lärande är. Den största skillnaden mellan personliga omdömen och betyg verkar vara att omdömen ges för att hjälpa eleven till ökad självinsikt, personlig utveckling och lärande, medan betygen mer är ett mått på hur eleven tillgodogjort sig skolans undervisning. Dessutom framkommer att betyg har en negativ påverkan på självförtroendet hos de elever som har det svårt kunskapsmässigt i den typ av skola vi har idag.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken uppfattning SFI ? lärare har om hur de planerar och iscensätter sina lektioner med tanke på att de undervisar i en mångkulturell miljö. För att ta reda på detta har jag utfört sju kvalitativa intervjuer med SFI- lärare verksamma i en storstad och en liten kommun i södra Sverige. Uppsatsen har ingen förutbestämd tes utan undersöker hur, och om, SFI ? lärare, enligt deras egna uppfattningar, tar hänsyn till olika kulturella bakgrunder i klassrummet när de undervisar.

Title: Hymns - a way to simplicity and beauty. The purpose of this paper is to study what makes hymns appreciated. In a questionnaire, 42 individuals responded to questions concerning lyrics, music, the hymn as a whole, their personal relationship to hymns and their church commitment. They also stated their gender and age. My aim has been to discover whether there are similarities and differences in the given responses and to study the influence of church connections and gender.

I samband med Lgr 80:s införande blev teknik ett obligatoriskt ämne i grundskolan. När Lpo 94 kom fick ämnet en egen kursplan och uppnående mål för år 5 och år 9. Det ställde krav på att man måste arbeta med teknik även i de lägre åren för att nå målen i år 5. Rapporter som är skrivna efter Lpo 94:s införande visar på dåligt resultat för teknikämnet. Dansäterskolan i Borensberg har i höst gjort en satsning på teknikämnet.

Title: Organic / Synthetic in today's creative music making. This work intends to find out what synthetically versus organically produced music means for a songwriter / producer as well as for an artist in their everyday role of occupation. What are the positions regarding these two methods and how do they relate to these concepts? This study also concerns the general view of music produced with each one of these methods and to which extent there exists prejudice towards them. The method used for data collection is qualitative interviews.

Då målen i nuvarande läroplan, Lpo 94 inte preciserar vilka avsnitt som ska tas upp i kemiämnet i grundskolan har jag i denna studie undersökt detta. Studien omfattar en enkätundersökning som besvarats av lärare i årskurserna 7-9 och en litteraturstudie. I litteraturstudien har jag studerat läromedel och kemiundervisningen i gamla styrdokument såsom läroplaner, studieplaner, undervisningsplaner och kursplaner från 1919 och framåt. Resultatet från enkätstudien visar bl.a. att de flesta skolorna som deltagit i min studie läser kemi som ett separat ämne och utgår från någon lärobok när de lägger upp undervisningen.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger ser på trygghet inom förskolan. Vi vill ta reda på om och i så fall hur deras syn på trygghet påverkar deras arbetssätt i relation till omsorg och pedagogisk verksamhet. Vi vill också undersöka hur pedagogerna ser på förskolans uppdrag i samhället och hur det påverkar hur de ser på trygghet i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på två olika förskolor kan vi se att båda förskolorna i sitt arbete med att skapa trygghet använder sig både av en pedagogisk verksamhet men också av omsorg. Det är i samspelet mellan de båda som tryggheten skapas.

Title: Participation and comradeship through artistic creation. This study is about a pedagogical development project carried out in sixth grade classes in order to get peace and order in the classroom and to improve the relationship between pupils. The research question is how the interaction in classroom can be described. The used research methods are observation, diary writing, photographing and questionnaires as well. From a hermeneutical inspired analysis interaction in classroom is in focus.

Ämnesdidaktiken kräver kunnande i både ämne och pedagogik och en god förankring i praktisk verklighet. Varför, hur och vad brukar betecknas som de grundläggande didaktiska frågorna. Varför skall man lära sig filosofi? Hur - Vilka alternativa undervisningsstrategier finns? Vilka viktiga vägval ställs filosofiläraren inför? Hur stimulerar man elevernas intresse för ämnet filosofi? Hur väljer man ut ur filosofins stora skattkammare, ett stoff för undervisning i ämnet?Syftet med denna uppsats ärdiskutera de didaktiska frågorna i filosofiämnet utifrån ?Hur-frågan?.genomföra arbetsformer inom det problembaserade lärandet under ämnesblocket ?Etiska frågor?.analysera hur elevernas intresse för filosofi stimuleras och eventuella negativa attityder till ämnet förändras inom det problembaserade lärandet..

I denna uppsats undersöker och analyserar jag gränsvärdesbegreppets framställning i svenskaläroböcker för gymnasieskolan. Utifrån Tall och Vinners (1991) termer begreppsbild och begreppsdefinition samt Lakoff och Núñez (2000) kognitiva idéutvecklingsteori studerar jag vilkaförutsättningar för förståelse som ges utifrån läroboksinnehållet. I uppsatsen studeras även de styrdokument som legat till grund för dagens läroböcker och i dessa noteras hur gränsvärdesbegreppet har fått allt mindre utrymme i undervisningen sedan 1970-talet men att begreppet åter nämns i den nyagymnasiereformen Gy11. I min undersökning av läroböcker konstateras att skillnaden visserligen ärstor på hur mycket plats gränsvärdesbegreppet får i litteraturen men det kan konstateras att flera avdagens läroböcker har en otillräcklig framställning för att elever skall ges en ordentlig möjlighet att utifrån dessa skaffa sig förståelse för begreppet..