Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning ? en studie om hur lärare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment ? a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lärande och samhälle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudämne: pedagogik. Syftet med arbetet är att ta reda på om lärare använder sig av formativ bedömning och i så fall hur lärare definierar och lägger upp formativa bedömning. Med hjälp av teoretiska ramar tas det reda på hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få djupare kunskaper om hur lärare kan arbeta förebyggande mot mobbning eftersom mobbning är ett stort problem i vårt samhälle. Arbetet bygger på litteraturstudier och en kvalitativ studie med intervjuer av fyra lärare. genom intervjuerna fick jag reda på lärares tankar kring mobbning, hur de arbetar för att förebygga mobbning, hur arbetet ser ut samt hur mobbningsplanen ser ut på den skola där de arbetar. De intervjuade lärarnas uppfattning om mobbning stämmer överens med forskarnas även om lärarna ännu mer poängterar den psykiska mobbningen. Lärarna använde många av de förebyggande metoder som jag fann i litteraturen som t ex kompissamtal, samarbete, faddersystem och rastvakter..

I detta examensarbete har jag strävat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvärt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. Arbetet består av en litteraturgenomgång, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. Utifrån den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid är det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet.

I detta arbete fokuseras förhållandet mellan barn och kartor. Litteraturstudien behandlar vad en mental karta är, hur den formas och vilken funktion denna har. Här belyses också kartans roll i undervisningen. Möjligheter och svårigheter i arbetet med kartan lyfts fram. Vidare redovisas resultatet från studier gjorda i år fem och sju där elever på fri hand ritat kartor över olika områden.

Syftet med undersökningen var att synliggöra och få kunskaper om några pedagogers arbete med matematik i förskola och förskoleklass.Vi valde att använda oss av observationer och semistrukturerade intervjuer. I vår under­sökning har sammanlagt sex pedagoger deltagit, fyra av dem arbetar i förskolan och två i förskoleklass.Resultatet visade att pedagogers arbete med matematik är betydelsefullt i förskolan och förskole­klass då barnen förbereds inför skolan. I undersökningen framkom det att ped­a­­­­­­goger arbetar med matematik både planerat och spontant i vardagen. Under­sökningen visade att samtliga pedagoger arbetar praktiskt med matematik med teoriska anknytningar. Mate­­matiskt material har visat sig vara av betydelse i pedagogers arbete med matematik..

Abstract My purpose of doing this study is to investigate the culture of delivering education in a strange combination of subjects labelled ?Language choice Swedish/English?. The activity however exists without curriculum, syllabus or certification. I want to put study the problem of delivering an educational activity without national certification. I will use a hermeneutic approach and render properly the headmaster?s, the teachers? and the students? views on the activity in one school.

Det här arbetet handlar om hur man kan bearbeta sorg i skolan. Litteraturgenomgången ger en grund att stå på, därefter berättar tre lärare genom intervjuer om sina erfarenheter av dödsfall som berört skolan och elever på ett eller annat sätt. Jag har i min empiriska del utfört tre kvalitativa intervjuer för att se hur tre lärare på olika stadier har agerat i de situationer som de kommit att stå inför i sitt yrke. Intervjuerna har jag sammanställt och tolkat till viss del genom metoderna meningskoncentrering och meningstolkning. De frågor som jag arbetat utifrån i arbetet är: hur skolan kan bemöta barn i sorg, hur bearbetas sorg i skolarbetet, finns tiden och kunnandet till sorgebearbetning hos skolan och lärarna och finns det fungerande beredskapsplaner ute i skolorna?.

Det här examensarbetet handlar om hur tre lärare uppfattar ett problembarn och hur de sedan väljer att bemöta och arbeta med dem. Syftet har varit att försöka hitta några metoder för hur man som lärare kan bemöta dessa barn och se vad man som lärare behöver kunna. Det har jag gjort genom att läsa litteratur som förklarar skolans och gruppens konstellation vilket jag i diskussionen satt i samband med lärarnas definition av problembarn och hur de väljer att jobba med dem. Min tyngdpunkt i undersökningen ligger i att se vad som gör att en elev blir ett problembarn och se hur man kan motverka att eleven blir eller förblir det. Vilket sätt man på bästa sätt bemöter dessa barn för att kunna göra något åt situationen..

Syftet med arbetet har varit att undersöka lärares synsätt och erfarenheter av att använda IKT i undervisningen och hur lärarrollen påverkas. Eftersom vi ville veta lärarnas egna åsikter valde vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. IKT ger ökade möjligheter till individualisering och konkretisering av undervisningen när den används som pedagogiskt redskap. Lärarna behöver därför få möjligheter att tillägna sig adekvata kunskaper i hur man använder sig av IKT i undervisningen. Samhället är idag beroende av IKT i många olika sammanhang och det är därför viktigt att skolan anpassas till detta faktum så att eleverna är väl förberedda när de kommer ut i yrkeslivet.

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och försök i klasser i grundskolan år 4-9 få fram ett antal tips på lektionsförslag i engelska, som går att genomföra vid ett lektionstillfälle och som innehåller minst tre av fem olika aktiviteter: reading, vocabulary, listening, speaking och writing. Resultatet av litteraturgenomgången visar att det är viktigt att på alla sätt försöka motivera eleven att lära sig engelska och det genom attvariera undervisningen så mycket som möjligt. Resultatet av lektionsförslagsdelen visar att 11 av 13 förslag gick att genomföra som tänkt. I förslaget Draw, guess and run! finns endast två aktiviteter med och i förslaget Tourist! räckte inte den utsatta tiden till. Detta arbete kan således fungera som en idékälla, när man vill genomföra varierade lektioner oberoende av t.ex.

This is a thesis about an upper secondary  school library and its role as a pedagogkal resour­ce. My purpose has been to find out about the views and experiences of the staff at the school library and twelve teachers at the upper secondary school  conceming the school library as a pedagogical resource. Fourteen  qualitative interviews have been accomplished, twelve  with teachers and the rest with the staff of the school library. All the interviewees seem to think that their school library has an important function as a pedagogical resource and both the librarian and the teachers have given me some examples of occasions when the library has been used as a pedagogkal resource. This school library is mostly used as a complement to other pedagogical resources but for some longer projects with an investigative character it could sometimes be used as the main source according to the answers in these fourteen  interviews..

Föreliggande undersökning innehåller en intervjustudie med sex lärare som handlar om Internet i SO-undervisningen. De intervjuade lärarna består av två kategorier lärare, dels är det lärare som använder Internet i sin SO-undervisning dels är detlärare som valt att inte använda Internet i sin SO-undervisning. Studien belyser vilka argument som ligger bakom varför eller varför inte lärare väljer att använda Internet i sin undervisning. Den beskriver vilka som är styrkorna respektive svagheterna med att använda Internet i SO-undervisningen. Den belyser även hur lärare använder Internet i SO-undervisningen.

Syftet med uppsatsen var att fördjupa min kunskap om suggestopedi för att se om den möjlihen har goda förslag på vad som skapar bra förutsättningar för lärande. Vidare vill jag undersöka om dessa tankar om suggestopedi som pedgogiskt förhållningssätt finns på skolor idag, och i så fall i vilken form, medveten, omedveten, som helhet eller i delar. Uppsatsen tar även upp elevernas verkliga upplevelse ställt mot lärarens förhållningssätt i klassrummet. I studiens inledning presenteras tidigare pedagogiska strömningar och dessa ställs i diskussionedelen brevid suggestopedin för att se vad som eventuellt är överfört mellan dem och för att se vad som kan vara unikt för suggestopedin. Studien är uppdelad med en teoretisk del och en empisrisk del.

This study concerns art education, and the importance of creativity in learning. The objective is to examine the use of art education in practice, and the school teacher?s position on this practice.The theoretical basis of the study is rooted in a socio-cultural perspective, and concerns the relationships between theoretical concepts as learning, knowledge and art education.The investigation is qualitative and the main research methods are participant observations and structured interviews.The group studied in this investigation consisted of five active educators, who work at different schools and make use of art-based methods in their daily work.My results show that teachers believe that art education can be used by schools as a gateway to the other subjects. Art is regarded as a form of understanding through which pupils explore their surroundings, challenge their ideas and build skills through interaction with others..

Detta examensarbetet handlar om hur elever äter vid frukost och skollunch och vad följder blir om de inte äter ordentligt vid dessa måltider. Syftet med arbetet är att se om frukost och skollunch har någon betydelse för hur elever presterar i grundskolan. Genom enkätundersökningar har 84 elever svarat på frågor som bl a berör vad de äter. Den teoretiska delen tar bl a upp vad vi behöver för att orka, frukostens och skollunchens betydelse och orsaker till att elever äter dåligt vid frukost och lunch. Resultatet av denna undersökning visar, liksom tidigare forskning, att det är viktigt att äta frukost och skollunch om eleverna ska orka med skolarbetet, d v s kunna koncentrera sig, vara kreativ och inte tappa humöret.