Sökresultat:
2175 Uppsatser om Lösningsinriktad Pedagogik - Sida 25 av 145
FriskvÄrd: motion i arbetslivet
SÄ lÀnge mÀnniskan mÄr bra och har hÀlsan tar hon livet för givet. Förr i tiden var fysiska anstrÀngningar ett mÄste för överlevnadens skull. Vi arbetade frÄn morgon till kvÀll, stora som smÄ, med tunga sysslor bÄde hemma pÄ gÄrdarna och ute i arbetslivet. Idag Àr arbetssysslorna mer stilla sittande och kroppen fÄr inte den rörelse som den Àr skapt för som i sin tur kan skapa ohÀlsa. Förr arbetade vi ihjÀl oss, idag "vilar" vi oss till döds.
?Att lÀmna den teoretiska textboken till förmÄn för den riktiga vÀrlden?. LÀrare och medier i undervisningen
Titel: ?Att lÀmna den teoretiska textboken till förmÄn för den riktiga vÀrlden? -LÀrare och medier i undervisningenFörfattare: Fredrik Andersson & Elisabeth ErikssonInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommuniksation, JMGKurs: Mk1500, examensarbeteTermin: VÄrterminen 2012Uppdragsgivare: LUN, Annika BergströmHandledare: Jan StridSyfte: Att undersöka lÀrares beskrivning gÀllande sina arbetssÀtt om, för och medmedier samt motiven till dessa.Metod: Kvalitativa/kvantativa mailenkÀtintervjuer av lÀrare som arbetar med medier iundervisningen.Material: MailenkÀterNyckelord: Medier, Media Literacy, Media Education, Mediepedagogik, IKT, Digitalkompetens, Metodik, Pedagogik, Didaktik, Styrdokument, LÀrareAntal ord: 19.939 + Abstract, Executive summary samt BilagorHuvudresultat: De tillfrÄgade lÀrarna i vÄr undersökning anvÀnder bÄde aktivt och entusiastiskt medier i sin undervisning. AnvÀndningsomrÄdena Àr mÄnga och personligtutarbetade och anpassade till lÀrarnas eget arbetsÀtt. Samtliga mediekategorier anvÀnds av ett par av lÀrarna, medan kategorier som TV, filmer och andra rörliga bildmedier anvÀnds av alla de tillfrÄgade lÀrarna. Det arbetssÀtt som Àr vanligast Àr att man arbetar med medier, det vill sÀga anvÀnder medier som ett verktyg.
Kulturmöten - problem eller möjligheter?
This work is about Cuban music and my relationship to it. My study contains two different parts. In the first one I try to give a short summary of Cuban music history. The second part is about possibilities and problems that can arise in the meeting with foreign cultures. I have focused on three themes: Music and respect, cultural encounters and travelling, and communication.
Etik i förskolan : LÀrarstuderandes upplevelser av krÀnkningar och förebyggande arbete
Uppsatsens utgÄngspunkt ligger i att ta reda pÄ vad det finns för krÀnkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen krÀnkning, diskriminering och mobbning förklaras Àven. I förskolan Àr en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de krÀnkningar som kan förekomma i förskolans vÀrld. Genom att intervjua ett antal lÀrarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fÄtt fram ett resultat som visar bÄde hur krÀnkningar uppstÄr och hur man som pedagog, genom att vara uppmÀrksam pÄ det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..
Bilden som sprÄk och verktyg
I detta arbete fokuseras förhÄllandet mellan bilder och sprÄk. Litteraturstudien behandlar vad en bild Àr, bildÀmnets historik, bild och inlÀrningsstilar. HÀr belyses hur bilden pÄverkar vÄrt minne och vÄr förmÄga att förstÄ omvÀrlden. Möjligheter och svÄrigheter i arbetet med bilder lyfts ocksÄ fram. Vidare redovisas resultatet frÄn observationer gjorda i Är 1-3 och i Är 7-8.
Bland kompisar kan man vara sig sjÀlv : The significance of peers during adolescence
Under ungdomsÄren sker en psykologisk och mental mognad som gör den unge individen kapabel att ifrÄgasÀtta sin identitet. Det identitetssökande som dÄ tar sin början Àr en omfattande process. I takt med att individen frigör sig frÄn familjen fÄr jÀmnÄriga en allt större betydelse för identitetsutvecklingen.Syftet med arbetet Àr att redogöra för hur nÄgra ungdomar beskriver sig sjÀlva och sina relationer till kamrater.Jag har intervjuat 10 par ungdomar i Äldern 15 - 16 Är och resultatet av min undersökning visar att kamrater har stor betydelse för hur de uppfattar sig sjÀlva. Ungdomarna ser kamrater som nÄgot sjÀlvklart och till viss del Àr man nÄgon tillsammans med sina kamrater..
Barn i sorg
Det hÀr arbetet handlar om hur man som lÀrare ska bemöta ett barn som sörjer och hur barnet som sörjer reagerar. HÀr tas Àven upp hur och nÀr man berÀttar för ett barn att nÄgon dött. Det Àr av betydelse att vi som arbetar med barn vet hur man kan hjÀlpa dessa att gÄ vidare i livet, hur vi hjÀlper dem att bearbeta sin sorg. Genom intervjuer med en rektor och en prÀst fÄr man veta hur en utsatt skola har agerat under en krissituation och hur samarbetet mellan skolan och samhÀllet kan fungera. I arbetet har jag Àven tagit upp hur viktigt det Àr att ha en handlingsplan för krissituationer.
Hur man arbetar i en förberedelseklass.
Detta arbete handlar om hur man kan arbeta i en förberedelseklass med att lÀra utlÀndska elever svenska. Mitt huvudsakliga syfte var att ta reda pÄ vad en förberedelseklass Àr och hur den fungerar. Inledningsvis försöker jag att förklara vissa begrepp som förberedelseklass, invandrare, flykting, asylsökande och modersmÄl. DÀrefter försöker jag belysa ett antal olika sprÄkteorier. Det Àr viktigt att förberedelseklasser finns, för mÄnga av barnen som jag har trÀffat skulle ha mycket svÄrt att ta till sig undervisningen i en vanlig ?svensk? klass bland annat pÄ grund av sprÄksvÄrigheter.
Sex- och samlevnadsundervisning i förhÄllande till teorier om utveckling
Syftet Àr att beskriva nÄgra teorier som kan ligga till grund för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan och att ge en bild av vad lÀroplanen sÀger samt att lyfta fram de teorier lÀrare grundar sin undervisning pÄ. I litteraturgenomgÄngen gör jag en kort exposé av sexualundervisningens historia. Styrdokumenten behandlas utifrÄn sex- och samlevnadsundervisningens perspektiv. Sist behandlas tvÄ utvecklingsteorier; den biologiska och den psykosexuella teorien. Metoden har varit att genomföra djupintervjuer med lÀrare.
Att ta betalt för digitalt innehÄll -En studie om svenska dagstidningar pÄ nÀtet
Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera Ärs tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden kÀnt av ett större behov att spela till dans för att nÄ en djupare i respektive tradition. Med fokus pÄ polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda pÄ hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser pÄ olika platser i landet. Jag kommer ocksÄ att hÄlla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..
Varför ska vi dansa i skolan?
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva, analysera och synliggöra lÀrares reflektioner om dans som kunskapsomrÄde och pedagogiskt verktyg i grundskolan. I bakgrunden presenteras begreppet dans i skolan och dess fem aspekter, dansen ur ett pedagogiskt syfte och vad som stÄr om dans i styrdokumenten. Vi tar upp tidigare och pÄgÄende forskning inom dans, rörelse, estetik och lÀrande. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex grundskolelÀrare i andra Àmnen Àn dans. Uppsatsen resulterar i att samtliga lÀrare nÀmner positiva effekter av dans bÄde som eget Àmne och integrerat i det övriga lÀrandet.
Revolution eller Reproduktion? NĂ€r pedagogik blir identitetspolitik: En kritisk diskursanalys av interkulturella utbildningsstrategier i Guatemala
Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik stÄr i fokus för denna uppsats. En utgÄngspunkt Àr att den politik som styr skolan Àven har inverkan pÄ, och Àr en produkt av, de diskurser som rÄder i samhÀllet nÀr det gÀller dessa frÄgor. Min undersökning Àr baserad pÄ situationen i Guatemala. DÀr finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvÄsprÄkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag hÀr genomför. Uppsatsen innehÄller Àven en jÀmförelse med lÀrares tankar kring detta pÄ plats i Guatemala, baserat pÄ vistelse och materialinsamling dÀr.
VÀrdegrunden i skolans vardag Etiken i kristen tradition och vÀsterlÀndsk humanism
Examensarbetet behandlar frÄgan om vÀrdegrunden i skolans vardag, vad vÀrdegrunden bygger pÄ och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels pÄ en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna pÄverkan och lÀroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det pÄ en kvalitativ intervjustudie av 10 lÀrare i grundskolan. Intervjustudiens syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattningar av vad vÀrdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten..
"För skulle man inte lyssna pÄ dom sÄ skulle dom ju sluta prata till slut" : En studie om fyra grundskollÀrares uppfattningar och upplevelser av begreppet elevinflytande.
Sverige Àr ett demokratiskt land dÀr demokratiska vÀrderingar stÄr som grund. Det Àr inget undantag att skolan ska följa samma anda och ses som en medproducent av elever som förstÄr och kan anvÀnda sig av ett demokratiskt synsÀtt. Framtiden Àr inte bara de vuxnas utan vÄrt samhÀlles barn Àr de som ska verka och leva i den. I skolans vÀrld yttrar sig demokrati som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lÀrande. Utmaningen bestÄr i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten trots att det inte erbjuds nÄgra direkta riktlinjer för hur inflytandet ska praktiseras och tolkas.
St?d i relationellt l?rande: L?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen i frustrerande situationer i m?tet med elever En kvalitativ intervjustudie om l?rares frustrationer p? grundskolan och gymnasieskolan
Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.