Qatar Àr ett ekonomiskt vÀlmÄende land, med ett starkt auktoritÀrt politiskt system. Landet Àr dÀrför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt vÀlmÄende leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker frÄn moderniseringsteorin, och fortsÀtter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bÀttre förklarar frÄnvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ÀmnesomrÄden diskuteras: politisk kultur och civilt samhÀlle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan pÄ Qatar. TvÄ företeelser talar för demokratins frÄnvaro, islams starka nÀrvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintÀkter.

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten Àr att skapa en förstÄelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lÀrare och elever. Ansatsen som anvÀnds för att undersöka syftet Àr kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. TvÄ klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lÀrare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet Àr studiens viktigaste teoretiska utgÄngspunkter (Asplund 1987, SÀljö 2000, 2005).

Studiens syfte Àr att undersöka vilket faktaurval författare till lÀroböcker i gymnasiekurserna religionskunskap 1 och Religionskunskap A gör i sin beskrivning av de abrahamitiska religionerna. PÄverkar detta urval elevers kunskap om de olika abrahamitiska religionerna och följer lÀroböckernas innehÄll kraven i respektive kursplan.Studien granskar fyra olika lÀroböcker och om lÀroböckernas innehÄll följer kunskapskraven i kursplanen för religionskunskap. DÄ en ny kursplan infördes höstterminen 2012 medför detta att studien Àven kommer att jÀmföra böcker som tillhörde den föregÄende kursplanen och den rÄdande. Metoden som anvÀnds i studien Àr en komparativ textanalys med en hermeneutisk teoretisk utgÄngspunkt.Det som kÀnnetecknar den goda lÀroboken Àr att den ska vara nyanserad och beskriva innehÄllet utifrÄn olika perspektiv, samt vara problematiserande och allsidig. Studiens resultat visar att det finns en brist i lÀroböckerna att anlÀgga olika perspektiv, ofta beskrivs ett generaliserande innehÄll. .

Syftet med denna studie Àr att analysera hur yrkesverksamma pedagoger beskriver sitt arbete med matematiken i förskolan. Den kvalitativa metod vi har valt att anvÀnda i studien bestÄr av intervju med utbildade och erfarna pedagoger. Inom denna metod sÄ har vi valt att se utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv, som innefattar att man beskriver hur mÀnniskor ser pÄ fenomen i sin omvÀrld och mÀnniskors olika uppfattningar att se pÄ ett och samma fenomen (Dahlgren & Johansson i Fejes & Thornberg 2009). Resultaten inom studien visar pÄ att tidig inlÀrning av matematik och pedagogernas olika arbetssÀtt att kunna utveckla barnens fortsatta utforskande gÄr hand i hand. Slutsatsen av studien blev att informanterna tycker att matematiken Àr ett svÄrt och krÄngligt Àmne men om de lÀgger sina egna personliga erfarenheter och Äsikter Ät sidan och ser till vad barnen verkligen Àr intresserad av och vad de utforskar kring sÄ utvecklas barnens fortsatta utforskande pÄ en högre nivÄ..

SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Relationen mellan lÀraren och eleven har stor betydelse för trivseln i skolan och i klassen. Vi har alla vÄra erfarenheter av lÀrare och hur man uppfattar sin lÀrare varierar frÄn person till person. Syftet med detta arbete var att studera bemötandet av lÀrare i Ärskurs 6 ur ett elevperspektiv, och pÄ vilket sÀtt detta bemötande pÄverkar trivseln i skolan. Hur viktig Àr relationen mellan lÀraren och eleven? Har eleverna nÄgon gÄng kÀnt sig orÀttvist bemötta? Elever i Ärskurs 6 har delat med sig av sina erfarenheter och tankar genom att delta i kvalitativa intervjuer.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. UndersökningenutgÄr ifrÄn den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förstÄelse för hur ungdomar vÀljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten nÀr de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i tvÄ steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt sjÀlvportrÀtt samt att ungdomarna intervjuades.

I uppsatsen ifrÄgasÀtts den svenska lagstiftningen gÀllande tvÄngslikvidation pÄ grund av kapitalbrist enligt 25:13-20a ABL. Lagstiftningen utreds utifrÄn det medansvar som kan ÄlÀggas styrelsen vid kritisk kapitalbrist och de krav pÄ agerande frÄn styrelsens sida som lagstiftningen stÀller. Uppsatsen fokuserar pÄ hur lagstiftningen pÄverkar borgenÀrsskyddet och borgenÀrernas intresse av att fÄ sina fordringar betalda. Som alternativ till den svenska lagstiftningen presenteras den engelska regleringen som kontrollerar styrelsens agerande vid kapitalbrist i aktiebolag, section 214 IA, ?wrongful trading?, samt den engelska ?common law?.

Uppsatsens syfte var att beskriva och analysera kring varför mÀn begÄr övergrepp, vÄldtÀkt, mot kvinnor ur ett förövarpsykologiskt och psykodynamiskt perspektiv sÄ som det beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. Den frÄgestÀllning som har varit i fokus för uppsatsen Àr; hur litteraturen beskriver och diskuterar ur ett förövarperspektiv med fokus pÄ det psykodynamiska perspektivet övergrepp, vÄldtÀkt, mot kvinnor. Studien utfördes i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger pÄ ett urval av litteratur av svenska forskare och forskare med internationell koppling. Huvudinriktningen var att fokusera pÄ utvalda teman dÀr sjÀlvbild/identitet, uppvÀxt, manlighet och alkohol anvÀndes för att belysa och strukturera upp problembilden. De viktigaste resultaten visade att förövarna var mÀn som tidigt i livet blivit traumatiserade av olika slag.

Bryssel I-förordningens behörighetsregler Àr inte tillÀmpliga pÄ svarande frÄn tredje land. I sÄdana fall hÀnvisar förordningen till nationell rÀtt (s.k. restkompetens). Inom EU varierar de nationella behörighetsreglerna med avseende pÄ svarande som har hemvist utanför EU avsevÀrt mellan medlemsstaterna, vilket ibland kan leda till orimliga konsekvenser.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka internationellt privat- och processrÀttsliga (IPP) problem som kan uppkomma till följd av nuvarande regelverk samt analysera kommissionens förslag till införandet av en regel om reservforum (s.k. forum necessitatis).

Studien undersöker om Äterföring av nÀringsÀmnen, huvudsakligen makronÀringsÀmnena kvÀve och fosfor, frÄn humanavlopp i Norrköpings kommun kan komma att ske pÄ ett sÀtt som Àr i linje med naturvetenskapliga kretsloppsprinciper.FrÄgan om Äterföring av nÀringsÀmnen och dess problembild Àr av stor vikt dÄ dagens flöden leder till bÄde resursslöseri och miljöproblem som övergödning. Anledningen till att nÀringsÀmnen inte recirkuleras mÄste bero pÄ nÄgon form av oförmÄga hos aktörerna att ta i tu med problematiken.Studien analyserar olika aktörers perspektiv. Aktörerna beskrivs dels i ett nationellt perspektiv men den huvudsakliga fokuseringen ligger pÄ kommunal nivÄ. Detta pÄ grund av att kommuners roll inom omrÄdet innebÀr att de Àr ytterst ansvariga för utformningen av avloppssystem. Aktörer som agerar i förhÄllande till kommunen har dÀrför undersökts nÀrmare genom intervjuer med olika representanter för aktörerna.

Vilken roll har kommunikationen i offentliga organisationer under tider av förÀndring? För att ta reda pÄ detta har vi valt att undersöka det förÀndringsarbete som Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan genomfört de senaste Ären. De Àr tvÄ av Sveriges största myndigheter och har viktiga funktioner i vÀlfÀrdssamhÀllet. BÄda har genomgÄtt omfattande förÀndringar och varit hÄrt ansatta i media, bÄde innan och under respektive förÀndringsprocess. Vi har undersökt hur deras interna och externa kommunikation fungerat under förÀndringsarbetet.

Regiformerna har olika mÄlsÀttningar och olika intressenter. Kan detta vara varför belöningssystemen inte Àr likadant utformade, trots att individerna utför liknande arbetsuppgifter..

Vi har genomfört en intervjustudie kring hur barn pÄ tvÄ skolor beskriver fritidshem, fritidspedagoger och lÀrande pÄ fritidshem. Vi menar att det Àr viktig att ta del av barnens egna synpunkter. Fokuseringen i vÄrt arbete ligger pÄ barns perspektiv kring verksamheten. Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar för att förstÄ vad barnen har att sÀga om sitt fritidshem. Hur beskriver barnen sin fritidshemsverksamhet? Hur beskriver barnen fritidspedagogernas yrkesroll? Hur beskriver barn vad de lÀr sig? I tidigare forskning har vi anvÀnt oss av studier som rör barns egna uttalanden kring deras fritidshem.

Syfte: Att med denna studie undersöka specialpedagogers uppfattningar och resonemang om förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete i specialpedagogisk praktik.Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det sociokulturella perspektivet. MÀnniskan föds som en kommunikativ varelse inriktad mot att samspela med andra. Kommunikativa processer blir i detta perspektiv centrala i lÀrande och utveckling (SÀljö, 2010). Salutogent förhÄllningssÀtt handlar om att se det friska och positiva hos mÀnniskan samt arbeta för att stÀrka det som Àr bra och fungerar (Lundgren & Persson 2003). För att förstÄ och klargöra den problematik som uppstÄr i mötet mellan mÀnniskors olika förutsÀttningar och de olika villkor som finns i utbildning och skola har specialpedagogiska perspektiv utvecklats (Ahlberg 2009) Vilket perspektiv man vÀljer som utgÄngspunkt för specialpedagogik blir avgörande för hur man arbetar med elever i behov av stöd.Metod: I denna kvalitativa studie utgör halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer grunden för den insamlade empirin.