Sökresultat:
697 Uppsatser om Lösa kopplingar - Sida 43 av 47
Utbildningsinspektion - en sprÄngbrÀda för arbetet med att uppfylla de nationella mÄlsÀttningarna?
Syfte: Syftet med studien har varit att studera hur synligt det Àr i kommunens offentliga dokument att det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen kopplas till elevernas kunskapsresultat. FrÄgestÀllningarna har varit: ? Hur ser huvudmannen pÄ kvalitetsarbetet och vilka effekter önskar huvudmannen av kvalitetsarbetet? ? NÀmns det i de granskade dokumenten att det systematiska kvalitetsarbetet varit ett prioriterat utvecklingsomrÄde för huvudmannen?? Kopplar huvudmannen kvalitetsarbetet till forskning?? Hur lÄngt har huvudmannen kommit i arbetet med att genomföra en systematisk uppföljning och utvÀrdering av kunskapsresultat?Teori: Arbetet utgÄr huvudsakligen frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande med betydelsen att mÀnniskor lÀr sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Texterna ses i detta perspektiv som ett kulturellt redskap som tillsammans med ett ytterligare kulturellt redskap, sprÄket, utgör grund för att tÀnka kring och förklara det sammanhang dÀr de verkar. Metod: Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ textanalys utifrÄn hermeneutisk tolkningsansats.
Trafikled eller gata? Urbanitet i halvperifera delar av staden
Dagens stÀder lever upp till kravet pÄ hÄllbarhet i lÄngt ifrÄn alla sina
delar. StÀdernas moderna tillskott prÀglas ofta av monotoni och lider av
bristande service och otrygghet. Infartslederna skÀr lÄngt in i stÀderna och
splittrar upp staden i isolerade delar. Varför Àr det sÄ och hur kan det göras
annorlunda?
Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas Àven
utanför stadens centrala delar.
Nyhamnen : lÀnk mellan stad och vatten
Malmö Ă€r en stor stad vid vatten men Ă€ndĂ„ utan kĂ€nnbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har dĂ€rför blivit att undersöka vad detta beror pĂ„ och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Ăversiktsplan för Malmö 2000 ut som omrĂ„de för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta Ă€r att hamnverksamheten, som hĂ€r utgörs av fĂ€rjetrafik, planeras flyttas till bĂ€ttre lĂ€gen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhĂ„llande till Malmö centrum blev detta omrĂ„de intressant att studera som möjlig lĂ€nk mellan stad och vatten.
Utveckling av koncept förförbÀttrade rörkopplingar
SammanfattningSyftet med detta projekt var att undersöka vilka krafter och yttre förhÄllanden som verkar pÄ en rörkoppling som ligger nergrÀvd i marken, samt vilka förbÀttringar som kan göras gÀllande vikten och hÄllfastheten pÄ dagens kopplingar. MÄlet har varit att förbÀttra den befintliga rörkopplingen ?MULTI/JOINTŸ 3007 Wide Range Coupling? frÄn företaget Georg Fischer Piping Systems.Med hjÀlp av en litteraturstudie, berÀkningar och muntliga kÀllor undersöktes vad det Àr för villkor en rörkoppling mÄste klara av. UtifrÄn detta arbetades en kravspecifikation fram, som sedan lÄg till grund för analysen av kopplingarna. En CAD-modell av rörkopplingen skapades som sedan analyserades i ANSYS dÀr det undersöktes hur bra den uppfyllde de uppsatta hÄllfasthetskraven.DÄ det visade sig att spÀnningarna som uppstod i kopplingen hamnade precis under strÀckgrÀnsen för materialet togs beslutet att ta fram tre förslag pÄ hur rörkopplingen kunde förbÀttras för att minska spÀnningarna.Det första konceptet har förstÀrkningar pÄ öronen eftersom det var i just de regionerna som de högsta spÀnningarna uppkom.
Den interna revisorsrotationen : Betydelsen för revisorns oberoende
FrÄgan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell frÄga och Àr idag sjÀlva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrÄgasatt under den senaste tiden, vilket beror pÄ en rad olika redovisningsskandaler runt om i vÀrlden. För att ÄterupprÀtta allmÀnhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar pÄ revisorns bristande trovÀrdighet Àr intern rotation av pÄskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gÀller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag.
Planering för hÀlsofrÀmjande grönomrÄden : exemplet MalmvÀgen i Sollentuna
Att grönomrÄden har positiva effekter pÄ mÀnniskors hÀlsa Àr vetenskapligt bevisat. Ett viktigt uppdrag för dem som arbetar inom kommunal planering Àr dÀrför att underlÀtta för invÄnarna att vistas i grönomrÄden. Detta uppdrag Àr speciellt viktigt att ha i Ätanke idag nÀr förtÀtningen av stÀder leder till att grönytor byggs igen samt att fler mÄste dela pÄ de grönytor som finns. Detta arbete ger en orientering i vilka hÀlsoeffekter som vistelse i grönomrÄden kan bidra till och vilka faktorer som kommunala förvaltningar bör ta hÀnsyn till i planeringen för hÀlsofrÀmjande grönomrÄden. Med utgÄngspunkt i en bred teoretisk bakgrund har en fallstudie av ett specifikt bostadsomrÄde gjorts.
FrÄn livet till dikten. : En jÀmförande analys av hur sex elever i Äk 1 pÄ gymnasiets yrkes- och studieförberedande program tolkar lyrik.
I denna uppsats gör jag en analys och en jÀmförelse av hur sex elever i gymnasiets Ärskurs ett pÄ yrkesförberedande- respektive studieförberedande program tolkar lyrik. Eleverna har fÄtt delta i samtal om tre dikter och dels fÄtt nÀrlÀsa texterna, rad för rad, för att fokusera pÄ ordens betydelse och mening, dels har de fÄtt svara pÄ frÄgor för att se om och hur de relaterar dikternas innehÄll till sin egen livserfarenhet. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupade kunskaper om vad som sker nÀr elever lÀser och samtalar om poesi.    Det inspelade intervjumaterialet har analyserats utifrÄn Judith A. Langers teori om byggandet av förestÀllningsvÀrldar, som hon menar sker i fyra faser. Det har ocksÄ kopplats samman med nutida svensk forskning, som pÄ olika sÀtt visat sig kritisk mot svenska skolans litteraturundervisning utifrÄn vad elever presterat.    Resultaten av min undersökning visar att elevernas tolkningar av dikterna skiljer sig Ät individuellt, inte gruppvis efter vilket gymnasieprogram de gÄr.
Vem sÀtter unga arbetslösa pÄ dagordningen? : En kvalitativ innehÄllsanalys om hur media skildrar ungdomsarbetslöshet
Denna studie handlar om hur media framstÀller ungdomsarbetslöshet och arbetslösa unga. Syftet Àr att undersöka och analysera hur media skildrar ungdomsarbetslöshet. Vidare undersöks Àven hur stora möjligheterna Àr för arbetslösa unga, att kunna pÄverka sin situation med hjÀlp av media. En kvalitativ innehÄlls analys anvÀnds som metod för denna uppsats. Det empiriska materialet bestÄr av artiklar som berör ungdomsarbetslöshet, vilka Àr hÀmtade frÄn Metros hemsida.
Utvecklingen av gymnasiets matematik. En jÀmförande diskursanalys av Àmnes- och kursplaner kopplat till elever i behov av sÀrskilt stöd
Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan diskurs Àn styrdokumenten frÄn 2000. Av intresse Àr hur identifierade diskurser i kombination med eventuell innehÄllsmÀssig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att pÄverka matematikundervisningen och, i förlÀngningen, mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2000?? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2011?? Vad krÀvs för att nÄ mÄlen för ett godkÀnt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvÀgagÄngssÀtt studien följer kommer ursprungligen frÄn Gustafsson (2009) dÀr en diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska Àr det fjÀrde och avslutande steget. HÀr har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden Àr Faircloughs kritiska diskursanalys, med dess tredimensionella modell.
Toxoplasma gondii som orsak till beteendeförÀndringar hos mÀnniska
Toxoplasma gondii Àr en obligat intracellulÀr parasit med kattdjur som huvudvÀrd och de flesta varmblodiga djur, inklusive mÀnniska, som mellanvÀrd. I mellanvÀrden bildas
vÀvnadscystor, frÀmst i nerv- och muskelceller, innehÄllande lÄngsamt delande bradyzoiter.
Smittan sprids framför allt via föda kontaminerad med oocystor frÄn kattens faeces, otillrÀckligt upphettat kött innehÄllande infektiösa vÀvnadscystor eller via kongenital
överföring. Infektionen Àr livslÄng och det har lÀnge antagits att endast immunsupprimerade individer och gravida kvinnor uppvisar allvarliga kliniska symptom. Studier som visat beteendeförÀndringar hos infekterade immunkompetenta möss har dock lett till forskning gÀllande eventuella beteendeförÀndringar hos mÀnniska orsakade av T. gondii.
Infektion med T.
Entreprenören vÄr tids nye frÀlsare : Hur kan den entreprenöriella processen utvecklas för att generera tillvÀxt i mikroföretag?
Svensk och internationell forskning har visat att nya och smÄ företag spelar en viktig roll för att skapa industriell utveckling och ekonomisk tillvÀxt. Det finns dock belÀgg för att Sverige i ett internationellt perspektiv kÀnnetecknas av en lÄg nyetableringstakt och en brist pÄ smÄ och snabbvÀxande företag. Uppsatsens syfte Àr att identifiera och fÄ förstÄelse för de hinder och drivkrafter som styr den entreprenöriella processen som bidrar till att skapa tillvÀxt i mikroföretag. Uppsatsen har utarbetats utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt dÄ det centrala begreppet Àr tolkning. DÄ insamlandet av information och data, samt analyser med hjÀlp av olika teorier, ligger i linje med det positivistiska angreppssÀttet Àr det svÄrt att utesluta att vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt Àven bÀr spÄr av ett positivistiskt tÀnkande.
LeveransförbÀttringar för effektivare flöden: En studie vid Trafikverket Materialservice
För företag som Àr verksamma inom distributions- och lagringsbranschen Àr logistik ett centralt begrepp. Logistik kan ses som lÀran om effektiva materialflöden. Materialflöden i försörjningskedjor sker dels internt i verksamheten och dels genom transporter mellan leverantörer och kunder. I ett logistiksystem Àr det oftast transporter som har störst negativ miljöpÄverkan, men transporter medför Àven kostnader vilket krÀver planering av resursanvÀndningen. Planeringen sker pÄ olika nivÄer och nÄgra av de besluten handlar om att strÀva efter ökad fyllningsgrad i transportmedlet och konsolidering av leveranser.
Nyhamnen - lÀnk mellan stad och vatten
Malmö Àr en stor stad vid vatten men ÀndÄ utan kÀnnbar vattenkontakt. Avsikten
i detta examensarbete har dÀrför blivit att undersöka vad detta beror pÄ och
hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen.
Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i
Ăversiktsplan för Malmö 2000 ut som omrĂ„de för framtida stadsbebyggelse. Den
bakomliggande orsaken till detta Àr att hamnverksamheten, som hÀr utgörs av
fÀrjetrafik, planeras flyttas till bÀttre lÀgen i hamnens norra delar. Eftersom
Nyhamnen ligger mycket centralt i förhÄllande till Malmö centrum blev detta
omrÄde intressant att studera som möjlig lÀnk mellan stad och vatten.
Del ett i arbetet fokuserar pÄ hur Malmös vattenfront ser ut och hur den
anvÀnds.
Kultkontinuitet vid offerkÀllor : SÄnga kÀlla i à ngermanland
Kultkontinuitet Ă€r ett omdiskuterat begrepp inom religionshistorisk forskning. Vid övergĂ„ngen frĂ„n en religion till en annan kan olika typer av bestĂ€ndighet ibland urskiljas, exempelvis nĂ€r det gĂ€ller val av kultplats samt handlingar vid denna plats. Ofta har diskussionen kring kultkontinuitet i Norden rört uppförandet av kristna kyrkor pĂ„ förkristna kultplatser. Inom folkreligiositeten har Ă€ven offrandet vid vissa kĂ€llor ansetts ha förkristna anor. LĂ€ngs Ă
ngermanÀlven finns exempel pÄ den hÀr typen av kÀllor, dÀr offrande och kÀlldrickning frÄn katolsk tid och framÄt pÄstÄs ha sina rötter i förkristen kult.
Företagskulturens inverkan pÄ den enskilde individen : en fallstudie av IKEA Kalmar och IKEA Dubai
Globalisering Àr nÄgot som de senaste Ären blivit ett allt mer igenkÀnt begrepp bland oss mÀnniskor, detta Àr nÄgot som berör bÄde oss individer samt företagsvÀrlden. Den frÀmsta anledningen till att detta Àr nÄgot som ligger i tiden beror pÄ att numer finns möjligheterna, tekniken har tagit oss framÄt vilket skapat ett behov bland oss mÀnniskor av att se vÀrlden. Vi blir inte tillfredsstÀllda förrÀn vi utnyttjat de möjligheter som finns. Det Àr bland annat företagen, och dÄ frÀmst vÀrldsföretagen, som format de möjligheter som uppkommit, genom bland annat sin företagskultur, ett fenomen inom ekonomi- och verksamhetsstyrningen. För att undersöka vilken egentlig pÄverkan denna företagskultur har pÄ individer, som i allt större utstrÀckning rör sig pÄ en arbetsmarknad som Àr av det globala slaget, har vi beslutat oss för att göra fallstudier pÄ den svenska jÀtten IKEA.