Sökresultat:
7941 Uppsatser om Löpande krav - Sida 42 av 530
Företags social ansvar. Globala vÀrderingar i en global vÀrld.
PÄ senare Är har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmÀrksamhet bÄde i media och i företagsvÀrlden. FrÄn omgivningen stÀlls allt större krav pÄ att företag skall integrera etiska och sociala hÀnsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för mÀnniska och miljö. I stort handlar det om krav pÄ att införliva Àven andra vÀrden Àn monetÀr lönsamhet och effektivitet i företagsvÀrlden. Med den ökade makten som globala företag har i vÀrlden Àr det knappast förvÄnande att ocksÄ ökat ansvar krÀvs av dem. Men vad Àr egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur lÄngt bör det ansvaret strÀcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvÀndas för att stÀrka företagets varumÀrke.
Ekonomisk brottslighet i restauranger : Hur har den pÄverkats av kraven pÄ personalliggare och certifierat kassaregister?
Den hÀr uppsatsen grundar sig i problemet med ekonomisk brottslighet i restaurangbranschen. Restaurangbranschen Àr en av de branscher dÀr ekonomisk brottslighet anses förekomma i störst utstrÀckning.Syftet med uppsatsen Àr att utreda vilka ÄtgÀrder som vidtagits för att bekÀmpa den ekonomiska brottsligheten inom restaurangbranschen samt vilka effekter ÄtgÀrderna fÄtt.Uppsatsen baseras pÄ en undersökning gjord genom litteratursökning och intervjuer. Totalt har sex intervjuer genomförts, bestÄende av respondenter frÄn restauranger, revisor, redovisningskonsult samt Skatteverket. En avgrÀnsning har gjorts till restauranger i KarlstadsomrÄdet.Uppsatsens fokus har lagts pÄ införandet av krav pÄ personalliggare, vilket gÀller sedan den 1 januari 2007 samt krav pÄ certifierat kassaregister, som gÀller sedan den 1 januari 2010. Dessa krav undersöks nÀrmre och diskussion runt deras tÀnkbara effekter förs.Slutsatsen av undersökningen visar att det Àr svÄrt att berÀkna omfattningen av den ekonomiska brottsligheten och att det förmodligen finns ett mörkertal bakom den statistik som förs.
Social kompetens ur ett genusperspektiv
Vad innebÀr dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppvÀxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrÄn studenters syn pÄ dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen Ät om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien Àr 200 enkÀter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens Àr beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppvÀxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande Àr vÀl förankrade i arbets- och familjeliv.
FriÄrets införande - vad innebÀr det för arbetsförmedlingen som organisation?
I denna kvalitativa uppsats undersöks hur arbetsförmedlingen hanterar situationen dÄ en ny ÄtgÀrd, i detta fall friÄret, ska implementeras i organisationen. UtgÄngspunkten ligger i ett strukturfunktionalistiskt samhÀllsperspektiv dÄ vi vÀljer att se arbetsförmedlingen och friÄret som funktioner i samhÀllet. Fokus i uppsatsen Àr att se hur ÄtgÀrden friÄret pÄverkade arbetet inom arbetsförmedlingen. Det tas Àven upp vad arbetsförmedlingen Àr för en organisation och vad arbetsförmedlingen respektive friÄret fyller för funktion i samhÀllet. FriÄret anses behövas dÄ arbetsmarknaden och arbetslivet stÀller allt högre krav pÄ individen och samhÀllet.
Stress och personlighetens relation till prestation efter olika mÀngd trÀning i topprepsklÀttring inomhus
AbstraktFÀrdigheter utvecklas gradvis vid trÀning och fördelarna som erhÄlls Àr mÄnga. Utförandet gÄr snabbare, blir mer korrekt och den kognitiva belastningen tros minska. Utvecklandet av fÀrdigheter kan dock pÄverkas av individens personlighet och faktorer som setts kunna bidra till stress och prestation. Denna studie undersökte betydelsen av upplevda krav, kontroll och socialt stöd enligt en teoretisk modell framtagen av Karasek och Theorell som reviderats av Perski samt personlighet (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) avseende resultaten pÄ teoretisk respektive praktisk prestation efter olika mÀngd trÀning. Prestation mÀttes med svenska klÀtterförbundets praktiska och teoretiska standardprov som anvÀnds vid uppklÀttring för topprepskort.
Fuel Evaporation Control System
Husqvarna AB uppmÀrksammade att det kommer införas nya miljöregler i Kalifornien gÀllande diffusionsutslÀpp. De ÄkgrÀsklippare som gÄr under namnet Rider och tillverkas av Husqvarna idag uppfyller ej dessa krav. Dagens brÀnsletank Àr tillverkad i plastmaterialet HDPE och avdunstande brÀnsleÄngor klÀttrar lÀtt igenom tankvÀggen ut i atmosfÀren vilket ej Àr tillÄtet enligt de nya reglerna. Vi blev tillfrÄgade om vi kunde lösa problematiken och ta fram ett system som kontrollerar de avdunstade brÀnsleÄngorna och se till att detta system uppfyller de krav som stÀlls i Kalifornien.
Som blivande ingenjörer tyckte vi att detta var ett passande examensarbete med mÄnga olika omrÄden involverade som materialkunskap, tillverkningsprocesser, produktutveckling samt inblick i ett större företags arbete.
Vi har med detta examensarbete tagit fram ett system som minskar det miljövÄdliga diffusionsutslÀppet med cirka 90 %.
Antal copingstrategier och arbetsfaktorer har betydelse för den sjÀlvskattade stressen
Syftet med denna studie var att undersöka hur proffessionstillhörighet och antal copingstrategier respondenterna anvÀnder, pÄverkar skattad stress samt att studera hur arbetsfaktorer pÄverkar skattad stress. Totalt 84 personer, inom samma organisation, fördelade över tvÄ avdelningar med olika arbetsuppgifter - besvarade en enkÀtundersökning, om stress, coping och arbetsfaktorer. Resultatet av undersökningen visar pÄ en tendens att de respondenter som anvÀnder sig av ett fÄtal copingstrategier har en lÀgre skattad stressnivÄ, (borderline-signifikans), samt att avdelning inte pÄverkar antalet anvÀnda copingstrategier (dvs. ingen interaktionseffekt mellan antalet anvÀnda copingstrategier och avdelning). Resultatet visar Àven att arbetsfaktorerna, vilka delades upp i fyra kategorier; otydlig organisation och konflikter, individuella krav och engagemang, inflytande pÄ arbetet samt konflikt mellan arbete och fritid, predicerar den skattade stressnivÄn och speciellt individuella krav och engagemang var den kategori som pÄverkade den skattade stressnivÄn.Nyckelord:.
LÀraren- en supermÀnniska? : En intervjustudie om förÀldrars förvÀntningar pÄ lÀrare
I denna studie vill vi undersöka vilka förvÀntningar förÀldrar har pÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är. Studien har anvÀnt sig av förÀldrar till barn i skolÄr fem. Genom gruppintervjuer inhÀmtades förvÀntningarna som sedan analyserades och stÀlldes i jÀmförelse med lÀroplanen för att se om de stÀmde överens eller inte. I lÀroplanens andra kapitel finns 27 punkter som beskriver vad lÀraren skall göra och vilka krav som stÀlls pÄ honom eller henne, det Àr dessa punkter som anvÀndes i jÀmförelsen med förÀldrarnas förvÀntningar. Det som framkommit i denna studie Àr att det finns olikheter mellan förÀldrars förvÀntningar och de krav som stÀlls pÄ lÀraren utifrÄn lÀroplanen.
BolÄn : Har nischbankernas intrÀde pÄ marknaden förÀndrat storbankernas agerande vid utlÄning till bolÄn?
Syftet med uppsatsen Àr att se vad som förÀndrats i bankernas krav pÄ utlÄning vid fastighetsköp sedan nischbanker trÀtt in pÄ marknaden. Med hjÀlp av tvÄ fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, LÀnsförsÀkringar Bank och FörsÀkring, Nordea, VÀrmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fÄtt svara fritt pÄ de stÀllda frÄgorna. De fem bankerna som undersökts stÄr för sammanlagt 80 % av bolÄnemarknaden. Som utgÄngspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.Sedan nischbankernas intrÀde pÄ marknaden har bankerna fÄtt sÀnka sina krav pÄ grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fÄtt höja sin belÄningsgrad pÄ lÄn till fastigheter samt att de i vissa fall fÄtt sÀnka sina krav nÀr det gÀller sÀkerhet för lÄnet.
Callcenter outsourcing : Krav och kvalitetssÀkring
Outsourcing och specifikt callcenter outsourcing diskuteras bland företag. Tyngden i diskussionen ligger pÄ kvalitén, som Àr en aktuell aspekt av fenomenet callcenter outsourcing. FrÄgan berör flera parter; de företag som outsourcar, callcenter och konsumenter. Callcenters Àr organisationer som Àr specialiserade inom kundkontakt och har i uppgift att kommunicera med företags konsumenter, genom att svara pÄ frÄgor eller bidra med övrig information och hjÀlp som konsumenten Àr i behov av.Teorier som ligger till grund för vÄr uppsats, rör callcenter outsourcing, kvalitet och kvalitetssystem. Vidare har vi diskuterat var forskningen stÄr idag och utifrÄn det identifierat vÄrt valda forskningsomrÄde, dÀr vi Àmnar besvara frÄgan gÀllande vilka olika kvalitetskrav som kunden stÀller och hur dessa sÀkerstÀlls hos den outsourcade callcenterfunktionen, det vill sÀga leverantören av tjÀnsten.
Högskolestudenters upplevda prestationskrav : en intervjustudie
Bakgrund: Studier visar att högskolestudenter kÀnner sig stressade flera dagar i veckan. Den mentala hÀlsan Àr nÄgot som pÄverkas av skolarbete och den pÄverkas Àven negativt av pressen och oron för den akademiska prestationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur högskolestudenter beskriver att upplevda prestationskrav uppkommer. Metod: För att besvara syftet gjordes en intervjustudie med studenter pÄ en högskola i sydvÀstra Sverige. Insamlingen av data gjordes i form av semistrukturerade intervjuer.
Upplevelser av krav pÄ Àndrade levnadsvanor vid diabetes typ 2
BAKGRUND: Diabetes typ 2 Àr en sjukdom som ökar vÀrlden över. Genom att Àndra kost och motionsvanor kan sjukdomen fördröjas eller förebyggas. Att förÀndra levnadsvanorna kan upplevas som ett krav, det kan dÄ vara svÄrt för personen att finna motivation till förÀndringarna. SYFTE: Syftet med studien var att skapa en överblick över studier som berör kravet om att Àndra pÄ levnadsvanor som en del av behandlingen hos personer som diagnostiserats med diabetes typ 2. METOD: En litteraturöversikt, baserad pÄ analysen av 14 vetenskapliga artiklar.
Hur vÀljer unga blivande jord- och skogsÀgare bank nÀr ett Àgarskifte ska genomföras pÄ fastigheten?
Dagens jord- och skogsÀgare stÄr inför ett kommande Àgarskifte dÄ cirka en fjÀrdedel av Sveriges jord- och skogsÀgare Àr över 60 Är gamla. Marknadspriserna och insatsvarorna har ökat kraftigt den senaste perioden. Allt fler banker har valt att finansiera lÄn till jord- och skogsbruksÀgare dÄ sÀkerheten Àr stabil och lönsamheten god. En generellt försÀmrad lönsamhet inom jord- och skogsbruket har lett till att bankerna kommer stÀlla hÄrdare krav nÀr belÄning sker. Dagens generation skiljer sig ifrÄn den Àldre dÄ de Àr lyhörda och har möjlighet att byta bank över en natt.
MĂ€nskliga tigrar : En preferensutilitaristisk diskussion kring hantering av psykopater
Uppsatsen Àmnar utröna huruvida rimligen farliga amoralister kan hanteras kollektivt pÄ ett sÀtt som Àr etiskt riktigt. Gruppen rimligen farliga amoralister ges beteckningen "mÀnskliga tigrar". Diskussionen fokuseras pÄ undergruppen psykopatiska mÀnskliga tigrar, dÀr psykopati definieras av PCL-R. En eventuell kollektiv hantering av denna undergrupp diskuteras utifrÄn Peter Singers preferensutilitarism. Slutsatsen nÄs att en kollektiv hantering, för oskadliggörande, av gruppen psykopatiska mÀnskliga tigrar, Àr etiskt riktig.
Chefers upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön - FörutsÀttningar för verksamhetsutveckling
Syftet med denna kvalitativa studie Àr att utforska hur chefer inom mÀnniskobehandlande organisationer upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt förutsÀttningar för verksamhetsutveckling utifrÄn informanternas upplevelser FrÄgestÀllningar Àr: Hur upplever cheferna krav och sin egen roll i arbetet? Hur upplever cheferna handlingsutrymme och kontroll i sin arbetssituation? Hur upplever cheferna socialt stöd och sin förmÄga till att hantera problematiska situationer i arbetet? Hur upplever cheferna förhÄllandet till sina medarbetare och förutsÀttningar för verksamhetsutveckling? Resultatet pÄvisar att cheferna i vÄr undersökning upplever höga krav i sin arbetssituation. Cheferna upplever, i stor utstrÀckning, tydlighet i sin roll och anser sig ha god förmÄga att förhÄlla sig till en mÀngd varierande förvÀntningar. Vidare upplever cheferna att de har handlingsutrymme samt kontroll i de flesta arbetssituationer. Cheferna har tillgÄng till gediget stöd i arbetet, vilket underlÀttar vid uppkomna problematiska situationer.