Sök:

Sökresultat:

282 Uppsatser om Löpande beskattning - Sida 12 av 19

FramstÀllning av tryckta produkter. FöljdÀndring av kundernas beskattning granskat ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv

Uppsatsen behandlar rÀttslÀget pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet efter EU-domen C-88/09 Graphic Procédé. I mÄlet fastslog domstolen att framstÀllning av tryckta produkter skulle betraktas som leverans av varor och inte tillhandahÄllanden av tjÀnster enligt mervÀrdesskattedirektivet 2006/112/EG. I svensk skatterÀtt Àr följden av domen att framstÀllning av tryckta produkter inte ska betraktas som tjÀnster som beskattas med en normalskattesats om 25 procent enligt 7:1 st. 1 ML, utan att dessa ska betraktas som framstÀllning av varor. Vissa tryckta produkter som exempelvis böcker, tidningar och broschyrer ska sÄledes beskattas med en skattesats om 6 procent enligt 7:1 st.

Idrottsagentens arvode : Hur sker beskattning enligt svensk rÀtt?

Idrotten Àr idag inte endast en möjlighet för att förbÀttra folkhÀlsan, utan Àven en betydande ekonomisk sektor. Transaktioner som genomförs inom idrotten involverar stora summor pengar och en aktör som blivit ett allt vanligare inslag Àr idrottsagenten. Agenten Àr primÀrt en mellanhand mellan idrottens parter och erbjuder en mÀngd olika tjÀnster. Det finns dock tveksamheter kring hur ersÀttningen till agenten, dvs. agentarvodet, ska beskattas enligt svensk rÀtt.

?Verksam i betydande omfattning? Vad pÄverkar och avgör bedömningen?

Det har stor betydelse för Àgare i fÄmansföretag om deras andelar anses vara kvalificerade. Det Àr dÀrför ett vÀsentligt grÀnsdragningsproblem inom juridiken att avgöra om en person har varit eller Àr verksam i betydande omfattning i fÄmansföretaget. Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av förarbeten, lag, doktrin och praxis klargöra innebörden av begreppet verksam i betydande omfattning, och vad som Àr avgörande vid denna bedömning. För att analysera uppsatsens problem kommer den rÀttsdogmatiska metoden att anvÀndas.Det grundlÀggande syftet bakom reglerna, att förhindra att arbetsinkomster tas ut i inkomstslaget kapital till en lÀgre beskattning, anses vara det vÀsentligaste vid bedömningen om en person ska anses verksam i betydande omfattning. Detta tillsammans med uttalandet i förarbetena, att arbetsinsatsen ska ha stor betydelse för vinstgenereringen i företaget, bildar grunden för bedömningarna.

Förskingring och stöld : AvdragsrÀtt för företaget och ett sÀtt att erhÄlla skattefri ersÀttning för den anstÀllde

Det Àr vanligt förekommande att företag drabbas av förlust pÄ grund av att en anstÀlld förskingrar eller stjÀl, Àven om fÄ fall anmÀls. Förlusten av egendom innebÀr en kostnad för företaget men ocksÄ en intÀkt för den anstÀllde. Det rÄder dock osÀkerhet om hur kostnaden ochintÀkten skall behandlas skatterÀttsligt. Om företaget medges avdrag för förlusten och den anstÀllde inte skall beskattas för den brottsliga intÀkten kan det finnas risk för skatteplanering.Det Àr ocksÄ osÀkert om den lagstiftning som finns gÀllande förlust av kontanta medel Àven gÀller för annan egendom. Syftet med uppsatsen Àr att utreda företagets avdragsrÀtt och beskattningskonsekvenser för den anstÀllde.

Revision i kontantbranschen : Vad kan en revisor göra för att sÀkerstÀlla intÀkter vid granskning av ett företag inom kontantbranschen?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare Àr syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden anvÀnts för att uppnÄ uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primÀrdata Àr baserade pÄ personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som Àr verksamma inom kontantbranschen. SekundÀrdata bestÄr av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen dÄ det Àr revisorerna som utförligt ska granska företagets Ärsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

TioÄrsregeln i 3 kapitlet 19 § IL : StÄr tioÄrsregeln i strid med Sveriges skatteavtal?

Syftet med uppsatsen Àr att utreda huruvida tioÄrsregeln i 3 kapitlet 19 § inkomstskattelagen, i nuvarande samt tidigare lydelse, strider mot skatteavtal som Sverige har ingÄtt med andra lÀnder.TioÄrsregeln omfattar fysiska personer som Àr begrÀnsat skattskyldiga i Sverige. Regeln innebÀr att begrÀnsat skattskyldiga personer Àr skattskyldiga för den kapitalvinst som uppstÄr vid avyttring av tillgÄngar under en tioÄrsperiod efter utflyttningen frÄn Sverige. Syftet med regeln Àr att undvika skatteflykt. TioÄrsregeln har genomgÄtt en del förÀndringar sen den infördes pÄ 1980-talet, dÄ det upptÀcktes att fysiska personer kunde kringgÄ regeln och undkomma beskattning. Den senaste Àndringen tillkom Är 2008 och regeln omfattar idag Àven utlÀndska delÀgarrÀtter som förvÀrvats under tiden den skattskyldige varit bosatt i Sverige.För att kunna tillÀmpa tioÄrsregeln, utan komplikationer, krÀvs att det inte finns ett giltigt skattavtal som hindrar tillÀmpningen av regeln.

BokföringsnÀmndens status

Bakgrund och problemAnders Hultqvist gav efter SamRoB-utredningen ett rÀttsutlÄtande pÄ uppdrag av branschorganisationen för revisorer och rÄdgivare, FAR SRS. I detta utlÄtande behandlade Hultqvist frÄgan om företagen vid beskattning, i konstitutionellt avseende kan vara beroende av bokföringsmÀssiga grunder och god redovisningssed. Hultqvist lyfter fram frÄgan kring BokföringsnÀmndens praktiska och konstitutionella stÀllning som central. Idén till frÄgestÀllningen i uppsatsen kommer frÄn Hultqvist rÀttutlÄtande och Àr som följer:Vilken status har BokföringsnÀmnden utifrÄn olika aktörer?SyfteSyftet Àr att förtydliga BokföringsnÀmndens status hos olika aktörer pÄ omrÄdet.MetodVi har i uppsatsen anvÀnt oss av den kvalitativa metoden.

Skatteeffekter vid avyttring av aktier i fÄmansföretag : En studie av de nya 3:12-reglerna

FrÄn och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för Àgarna av fÄmansbolag förÀndrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet Àn tidigare att ta ut bolagets överskott som lÄgbeskattad utdelning. Andra nyheter Àr att klyvningsrÀntan har höjts, löneunderlaget har fÄtt större inverkan pÄ grÀnsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sÀnkts till 20 procent.Uppsatsen belyser de nya reglerna, jÀmfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försÀljning av bolag dÄ en kapitalvinst uppstÄr som ska beskattas.

Kompetensbrist i arkitektbranschen : en studie om arbetsgivarmarknadsföring

I Sverige har vi ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Under de senaste Ären har redovisningen förÀndrats pÄ grund av en ökad internationalisering. Detta har bland annat inneburit att anvÀndandet av verkligt vÀrde har ökat vilket Àven har fÄtt konsekvenser för beskattningen pÄ grund av det nÀmnda sambandet. Begreppet verkligt vÀrde har till och med införts i skattelagstiftningen, i 18 kap. 18 § IL som sÀger att om det verkliga vÀrdet Àr lÀgre Àn det skattemÀssiga fÄr ytterligare avdrag göras utöver det vanliga vÀrdeminskningsavdraget.

Beskattning av carried interest i riskkapitalbolag

Inom riskkapitalfonder Àr det vanligt med olika former av vinstdelningssystem.Under senare Är har en problematik uppdagats vad gÀller beskattningen av dendel av vinstdelningen som uppkommer vid avyttring av portföljbolag sombrukar kallas carried interest. Fokus vid diskussionen har frÀmst varit i vilketinkomstslag ersÀttningen i form av carried interest beskattningsmÀssigt ska tasupp, antingen som inkomst av tjÀnst eller som inkomst av kapital. SkatteverketÀr av uppfattningen att carried interest Àr prestationsbaserat och att inkomstensÄledes ska tas upp och beskattas som inkomst av tjÀnst hos de personer somutfört arbete som skapat mervÀrde i portföljbolagen. Andra Àr av Äsikten attcarried interest, som hÀnför sig till avkastning pÄ kapital, ska beskattas som enkapitalinkomst.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut pÄ vilka grunder beskattningen kan ske i deolika inkomstslagen. FrÄgan regleras inte uttryckligt i lag utan har i stÀlletöverlÀmnats till rÀttstillÀmpningen.

Beskattning av idrottsutövare - intern internationell personbeskattning ur ett elitidrottsperspektiv

Idrottsmarknaden har gÄtt igenom stora förÀndringar de senaste Ärtiondena, vilket har lett till en pÄ mÄnga sÀtt ökad internationell konkurrens. FrÄn en tid nÀr Àven mÄnga av de stora stjÀrnorna sÄgs som glada amatörer har professionalismen inom idrotten ökat och allt fler utövare försörjer sig pÄ sitt idrottande. PÄ lagidrottsomrÄdet spelar lÀndernas interna regler stor roll för klubbarnas konkurrenskraft dÄ de pÄverkar möjligheten att erbjuda löner och villkor som kan locka de stora stjÀrnorna. Med hÀnsyn till att harmoniseringen pÄ skatteomrÄdet Àr högst begrÀnsad inom EU kan de regionala skillnaderna i skattesystemen variera avsevÀrt, varför det finns anledning att se nÀrmare pÄ hur dessa samspelar med idrotten.Utövare inom de individuella idrotterna har större möjlighet att sjÀlva vÀlja sin bosÀttning Àn vad lagidrottarna har, eftersom de förstnÀmndas idrottande inte pÄ samma sÀtt Àr bundet till en viss plats eller land. För dessa utövare Àr praktiska skÀl ofta huvudorsaken vid val av bosÀttning, men Àven ett lands skatteregler Àr nÄgot som mÄnga gÄnger tas hÀnsyn till.

LÄneförbudet - Synnerliga skÀl & sÀrskilda omstÀndigheter

Syftet bakom lÄneförbudet var att införa ett skydd för bolagets borgenÀrer och förhindra att lÄntagare kunde undgÄ eller skjuta upp beskattningen. LÄneförbudet delas in i tvÄ kategorier; nÀrstÄendelÄneförbudet och förvÀrvslÄneförbudet,. Det Àr enligt regeringen viktigt att det finns en viss flexibilitet och dÀrför innehÄller lagen en bestÀmmelse om möjligheten till dispens. För att fÄ dispens frÄn nÀrstÄendelÄneförbudet krÀvs det att synnerliga skÀl föreligger medan dispens frÄn förvÀrvslÄneförbudet kan ges om sÀrskilda omstÀndigheter finns. Om ett förbjudet lÄn föreligger ska detta beskattas enligt IL om inte synnerliga skÀl föreligger.

RegeringsrĂ€ttens tolkning av skattelag : RÅ 2010 ref. 11 ur ett rĂ€ttssĂ€kerhets- och effektivitetsperspektiv

I januari 2010 faststĂ€llde RegeringsrĂ€tten i RÅ 2010 ref. 11 fem förhandsbesked frĂ„n SkatterĂ€ttsnĂ€mnden rörande tolkningen av bestĂ€mmelsen i 57 kap. 4 § 1st 1 p. IL som avgör nĂ€r aktier i ett fĂ„mansföretag Ă€r kvalificerade sĂ„ att sĂ€rskild beskattning ska ske av utdelningar och kapitalvinster. Med hjĂ€lp av bestĂ€mmelsens ordalydelse och det syf-te regeln hade nĂ€r den ursprungligen infördes gjorde RegeringsrĂ€tten bedömningen att sĂ„vĂ€l överlĂ„tande som övertagande företag kan drabbas av att aktierna blir kvalificerade pĂ„ grund av att samma eller likartad verksamhet bedrivs.

DispositionsrÀtten i fÄmansföretag

I ett fÄmansföretag finns ofta en ekonomisk intressegemenskap mellan företaget och delÀgaren. Stoppreglerna avseende beskattning av fÄmansföretag och dess delÀgare avskaffades frÄn och med 2001 Ärs taxering. I uppsatsen redogörs för hur vÀrdet av olika förmÄner vid inkomsttaxeringen berÀknas till det verkliga vÀrdet, marknadsvÀrdet, samt vad delÀgaren mÄste beakta för undvikande av förmÄnsbeskattning. DispositionsrÀtten innebÀr att en anstÀlld eller delÀgare i ett fÄmansföretag som stadigvarande har rÀtt att nyttja en förmÄn ska beskattas för vÀrdet av att fritt kunna disponera denna. FörmÄnen beskattas olika beroende pÄ om delÀgaren Àr aktiv eller icke aktiv i företaget.

SkattemÀssiga konsekvenser vid val av redovisningsnorm

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka skattemÀssiga konsekvenser valet av redovisningsnorm kan medföra samt att faststÀlla vilken norm för varje situation som Àr mest fördelaktig ur ett skattemÀssigt perspektiv. Vi bestÀmde oss för att utgÄngspunkten för vÄr studie skulle vara RedovisningsrÄdets rekommendationer. Detta gjorde vi av flera anledningar. Framförallt Àr vÄr bedömning att deras rekommendationer ger den mest heltÀckande bilden av god redovisningssed i Sverige. BFN Àr förvisso de som har uppdraget att upprÀtthÄlla god sed, men de har inte kommit lika lÄngt i ambitionen att tÀcka in alla hÀndelser som kan ligga till grund för ett företags redovisning.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->