En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande.

Förmågan att benämna verb och substantiv kan skilja sig åt hos såväl friska vuxna (Strauss Hough, 2007) som personer med afasi (Mätzig, Druks, Masterson & Vigliocco, 2009). Hos personer med afasi har skillnader mellan förmågan att benämna substantiv och verb relaterats till skadelokalisation (Damasio & Tranel, 1993). Vid afasiutredningar används ofta benämningstest för att bedöma framplockningen av ord (Herbert, Hickin, Howard, Osborne & Best, 2008).Action Naming Test (ANT) är ett verbbenämningstest som normerats på svenska (Lindahl & Oskarsson, 2011; Stenberg & Wik, 2013), men inte studerats hos personer med afasi. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur verbbenämningsförmågan ser ut hos personer med afasi och expressiva svårigheter, i relation till den svenska normeringen för ANT. Några av orden i normeringen var problematiska, varför en reanalys av data genomfördes av Stenberg och Wik (2013).

  Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dessförvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning(2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skallimplementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sverigesföretag träffas av revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringenförväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyråernaatt uppleva hårdare konkurrens.

Uppsatsens titel: Institutionella ägares syn på icke-finansiella risker Seminariedatum: 2006-01-17 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats i redovisning, 10 poäng Författare: Christoffer Hero & Martin Nilsson Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: GRI, Hållbarhet, Icke-finansiella risker, Institutionella ägare, Investerare. Syfte: Föreliggande studie har ett tvådelat syfte. För det första kartlägger vi i vilken utsträckning institutionella ägare tar hänsyn till icke-finansiella risker i ett investeringsobjekts hållbarhetsredovisning. För det andra redogör vi för hur informationen i en hållbarhetsredovisning kan förändras för att bättre tillgodose de institutionella ägarnas behov. Metod: Vi har valt en induktiv metod eftersom det inte finns någon befintlig fullständig teori inom det studerade området.

Sammanfattning TitelDOSS - Värderingsmodell för riskerna vid tillverkningen av flytande livsmedel- En analys av interna risker och deras ekonomiska konsekvenser på produktens varumärke FörfattareDagmar Ohlsson & Sofia Svensson HandledareCarl-Henric Nilsson, Universitetslektor vid Technology Management Centrum, Lunds Universitet.Fredrik Nilsson, doktorand vid Förpackningslogistik, Lunds Tekniska HögskolaChristina Skjöldebrand, Adjungerad Professor vid Livsmedelsteknik, Lunds Tekniska Högskola SyfteVårt syfte var att skapa en modell för kartläggning och värdering av interna operativa riskkällor, samt utreda vilka konsekvenser dessa riskkällor kunde få på produktens varumärke. De operativa riskkällorna studerades från företagets råvarumottagning till utskeppning från dess färdigvarulager. Riskvärderingsmodellen är giltig för företag inom livsmedelsindustrin som tillverkar flytande produkter och kan fungera som ett underlag i beslut angående kvalitetssäkring. Modellen applicerades specifikt på två fallföretag. MetodMetoden som tillämpades i detta arbete hade sin utgångspunkt i Glaser & Strauss ?Grounded Theory?.