Sök:

Sökresultat:

82 Uppsatser om Lćt-gć ledarroll - Sida 5 av 6

Det Goda Ledarskapet : En studie om det personliga ledarskapets pÄverkan pÄ det professionella ledarskapet

Inom ledarskapsteori skrivs det mycket om ledarens roll vad gÀller organisationens framgÄng. DÀremot finns det mindre skrivet om kopplingen mellan ledaren som person och dennes framgÄng i ledarskapet. MÄnga mÀnniskor hamnar i en ledarroll till följd av stor skicklighet inom det de gör men Àr olÀmpliga som ledare, mÄnga mÀnniskor gör samtidigt ett fantastiskt jobb som ledare. Ledarrollen Àr inte en yrkesroll som gÄr att kliva i och ur utan ett förhÄllningssÀtt som personen lever med. LedarskapsförmÄgan gÄr dock att utveckla pÄ mÄnga sÀtt om ledaren har drivkraft och mod att vilja utvecklas.

Effekter och förÀndringar av ledarutveckling

En kommun stÀlls ofta inför en mÀngd olika utmaningar, som stÀller krav pÄorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bÀst ta sig an dessautmaningar som samhÀllet och omvÀrlden stÀller för att kunna vara i framkant i sinorganisation och stÀndigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nÄ mÄlen som sÀtts upp iorganisationen. Alla frÄgor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetÀr centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning Àr att studera om ledarutvecklingen harbidragit med nÄgra förÀndringar eller effekter i kommunen.

AlltsÄ ledare, det ordet Àr ju sÄ svÄrt att sÀga : En studie om temporÀrt ledarskap under musikfestivaler

Syftet med denna studie Àr att förmedla insikt i hur funktionÀrsledarna kan leda föratt fÄ ideellt arbetande funktionÀrer att kÀnna en meningsfullhet med det ideellaarbetet.Festivalorganisationerna menar att funktionÀrer Àr ovÀrderliga för att festivaler skavara möjliga att genomföra. Samtidigt uppstÄr under sommaren 2012 ett missnöjehos funktionÀrerna som menar att de arbetar under orimliga förhÄllanden och för-bises av deras funktionÀrsledare.I denna studie framkommer det att det rÄder olika syn pÄ relationen mellan funk-tionÀrsledare och funktionÀrer. FunktionÀrer anser att funktionÀrsledare Àr förstressade och inte kan delegera och funktionÀrsledaren anser, i sin tur, att funktion-Àrerna inte har nÄgot intresse för att arbeta under festivalen dÄ de endast Àr ute efteren gratis biljett.Studien visar att det rÄder en omedvetenhet kring funktionÀrsledares ledarroll ochpÄ grund av det uppstÄr det ett bristfÀlligt ledarskap. FunktionÀrsledare bör, för attkunna reducera funktionÀrers missnöje, förstÄ funktionÀrers grundlÀggande driv-kraft till att arbeta pÄ festivalen; att deras arbete ska fÄ visad uppskattning, att dehar ett engagemang till de uppgifter de tilldelas samt att den huvudsakliga motiv tillatt arbeta som ideell funktionÀr Àr att fÄ vara en del av en gemenskap.Denna studie har undersökt hur temporÀra funktionÀrsledare 1 och temporÀra,ideella funktionÀrer2 ser pÄ ledarskapet under en festival och vilka problem ochutmaningar som finns i relationen mellan dessa. Uppsatsen vÀnder sig till personersom har ett intresse av fenomenet temporÀra ledare som arbetar med temporÀra,ideella funktionÀrer..

Elevers uppfattningar om lÀrarauktoritet : En studie av gymnasieelever med svensk och arameisk/syriansk bakgrund

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra elevers uppfattningar om lÀrarauktoritet och jÀmföra dessa elevers uppfattningar. Examensarbetet omfattar Ätta kvalitativa intervjuer med gymnasieelever pÄ samma skola i en mellanstor svensk stad samt en kvalitativ intervju med en modersmÄlslÀrare. Denna studie Àr delvis en komparativ studie mellan arameiska/syrianska elever och svenska elever syn pÄ lÀrarauktoritet. Undersökningens resultat visar att elevens syn pÄ lÀrarens auktoritet pÄverkar elevens lÀrande och studiemotivation. LÀraren i Syrien, Libanon, Irak och Turkiet har en mer utprÀglad auktoritÀr ledarroll och stÀller högre krav och förvÀntningar pÄ eleverna Àn i svenska skolan.

KULTURELLA DIFFERENSER : En komparativ analys av Sverige och Italiens kulturella förvÀntningar pÄ ledarskap

Som privatpersoner ser vi vÀrlden och framförallt Europa krympa framför vÄra ögon i och med dagens globalisering och samtidigt vidgas vyerna för vÀrldens företag. Möjligheten att för företagen kunna anstÀlla personal frÄn alla vÀrldens hörn gynnar bÄde den som söker jobb och den som söker ny personal. Att söka sig till en ny kultur kan verka lockande och allt fler tar tillfÀllet i akt att genom arbetslivet upptÀcka nya delar av Europa men Àr det verkligen sÄ enkelt? I Italien som Àr Sveriges 10:e viktigaste handelspartner finns en rad svenska företag representerade, en kommunikation mellan lÀnderna Àr dÀrför naturlig. Kompliceras denna relation av det faktum att tvÄ kulturer möts eller Àr vÄr bild av att italienska och svenska ledare Àr tvÄ helt olika ledartyper endast en förlegad förestÀllning som för var dag som gÄr suddas ut allt mer.

Tyst i klassen. Upplevelser av muntliga klassrumsaktiviteter

I skolans undervisning ingÄr momentet tala, vilket vissa elever upplever som oerhört krÀvande och frustrerande. Under senare tid har kommunikativa fÀrdigheter alltmer betonats som avgö-rande inom utbildning och arbetsliv, men trots att elevers muntliga fÀrdigheter anses sÄ vikti-ga, organiseras undervisningen inte alltid sÄ att elevers muntliga förmÄgor trÀnas och utveck-las. De elever som sÀllan eller aldrig deltar i muntliga aktiviteter i klassrummet, riskerar att inte nÄ mÄlen och hamnar dessutom lÀtt i ett utanförskap, stigmatiserade av identiteten som ?tyst? elev.I denna kvalitativa studie undersöks nÄgra elevers upplevelser av muntliga aktiviteter i klass-rum. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr om alla elevers röster blir hörda, hur eleverna upp-levt aktiviteterna och hur man kan öka elevers deltagande i muntliga aktiviteter.

Operationssjuksköterskors upplevelser av svÄra situationer I relation till patientsÀkerheten och det perioperativa teamet

Operationssjuksköterskors arbete Ă€r ansvarsfullt och en central uppgift Ă€r att vĂ€rna om patientsĂ€kerheten. Emellertid finns en rad faktorer som kan försvĂ„ra operationssjuksköterskors vĂ„rdarbete vilket i sin tur leder till att patientsĂ€kerheten hotas, t.ex. Ă€r det vanligt med omkastningar i ett planerat operationsprogram. Ökad arbetsbelastning, krav pĂ„ effektivisering och teknisk utveckling kan ses som hot mot patientsĂ€kerheten. Arbetet Ă€r mĂ„ngfasetterat och krĂ€ver stĂ€ndig uppmĂ€rksamhet och vakenhet.

Den allsmÀktige : En kvalitativ studie i komplext ledarskaps anpassning till dagens organisationssamhÀlle

I organisationers begynnelse fanns en annan typ av verklighet mot den vi idag kan se. Dagens organisationssamhÀlle Àr starkt förÀndrat med en större globalisering och ett fragmenterat samhÀllsliv. Tillsammans med organisationers jakt pÄ effektivisering och vinstmaximering skapas nya strukturer och former av organisering. Med dessa förÀndringar i organiseringen och organisationssamhÀllet skapas Àven en ny verklighet för individer i VD-roller att verka i.Mer aktuellt Àn nÄgonsin verkar ocksÄ de mÄnga avhoppen och avskedanden av individer i denna roll vara. I min studie undersökte jag dÀrför huruvida ansvar och krav pÄ en VD Àr anpassade till dagens organisationssamhÀlle för att möjliggöra uppfyllandet av rollen.

Är framtida arbetskraft till sjukvĂ„rden Lean-anpassad? : En kvantitativ studie om hur kulturell kontext kan pĂ„verka förekommande verksamhetsstrategier

Denna uppsats Àmnar förklara och skapa förstÄelse för förutsÀttningar till Lean Healthcare, den metod för effektivisering som sjukvÄrden anammat för att utveckla och förÀndra de traditionsenliga verksamhetsstrategier som lÀnge styrt sjukvÄrdens arbetssÀtt och processer. Genom att identifiera vilka egenskaper som bör stimuleras hos framtida arbetskraft för att skapa de förutsÀttningar som krÀvs för att vidmakthÄlla Lean Healthcare som en lÄngsiktig effektiviseringsmetod bidrar denna studie med information som Àr behövlig för att ihÀrdigt lyckas med Lean Healthcare.De svÄrigheter som pÄvisats vid implementeringen av Lean Healthcare kan frÄn befintlig forskning hÀrledas till en kollision mellan den organisationskultur som föresprÄkas inom Lean, ursprungskonceptet till Lean Healthcare och den kulturella kontext som finns inom befintlig organisationskultur dÀr Lean implementeras. Denna kollision pÄvisas genom en avsaknad av ihÀrdighet inom organisationerna som implementerat Lean dÄ befintlig organisationskultur och verksamhetsstrategi motsÀtter sig de arbetsprocesser och det arbetssÀttet som föresprÄkas inom Lean-filosofin. DÄ mÄnga sjukhus i Sverige redan implementerat, eller Àr under omstrukturering till att implementera, Lean Healthcare Àmnar denna uppsats undersöka hur framtida arbetskraft förhÄller sig till det arbetssÀtt som föresprÄkas inom sjukvÄrden.UtifrÄn en positivistisk kunskapssyn och ett deduktivt angreppssÀtt genomfördes en kvantitativ studie dÀr arbetssÀttet och lÀrandet undersöktes hos en grupp studenter inom sjukvÄrdsprogrammen vid UmeÄ universitet. ArbetssÀttet och lÀrandet undersöktes för att kunna urskilja vÀrderingar och beteenden som kunde hÀrledas till att förutsÀga utfallet av en integration mellan ny arbetskraft och befintlig organisationskultur inom sjukvÄrden.Studiens resultat visar att arbete inom team innefattar karaktÀrsdrag hos framtida arbetskraft som behöver stÀrkas vilket frÀmst bör göras genom att stimulera befintliga och kompatibla egenskaper med Lean Healthcare, sÄ som beslutstagande och förmÄgan att ta an en ledarroll.

Kvinnliga imamer och kvinnliga katolska prÀster : En komparativ studie mellan kvinnliga imamer och kvinnliga katolska prÀster med fokus pÄ feministiska argument sÄvÀl som de motstÄndsargument som finns runt frÄgan

Problem: NÀr predikan ges inom islam eller katolicismen tillÄts och förvÀntas att bÄde kvinnor och mÀn deltar under islams fredagsbön och den katolska kyrkans mÀssa pÄ söndagar. Dock tillÄts inte kvinnor att leda denna kollektiva bön utan exkluderas frÄn möjligheten att ta upp och diskutera samhÀllsorienterade Àmnen med utgÄngspunkt frÄn liturgi och heliga skrifter. Detta upplevs som ett problem och ett flertal progressiva kvinnor och mÀn vÀrlden över börjar ifrÄgasÀtta denna ordning och vill fÄ till en förÀndring dÀr man och kvinna har lika möjligheter och rÀttigheter inför Gud.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera de argument som framförs av företrÀdare för en konservativ diskurs och med företrÀdarna för en feministisk diskurs nÀr det gÀller frÄgan om kvinnliga religiösa ledare under gemensam bön inom islam och katolicismen.Metod: Komparativ litteraturstudie i kombination med hermeneutisk metod.Teoretisk referensram: Liberalfeminism, makt, konservativ och feministisk diskurs.Resultat: De feministiska argumenten Àr ett samtida fenomen som utgÄr frÄn ett universellt betÀnkande om lika möjligheter och rÀttigheter för kvinnor och mÀn. Feministerna krÀver en omtolkning av de heliga skrifterna utifrÄn ett icke-androcentriskt förhÄllningssÀtt för att pÄvisa sin retorik.Den konservativa diskursen utgÄr frÄn patriarkaliska och traditionella argument dÀr de stödjer sig pÄ enskilda passager i de heliga skrifterna och apostelisk tradition för att exkludera kvinnor.Uppsatsen pÄvisar att nÀtverk, Àrvda titlar och tradition betyder mer Àn kunskap i det religiösa sammanhanget. BÄda de undersökta religionerna uppvisar dock en förÀndringshistoria i takt med att samhÀllet förÀndras vilket skulle kunna vara den framtida nyckeln till kvinnornas religiösa ledarroll.Nyckelord: feministisk exegetik, ledarskap, fredagsbön, katolsk mÀssa..

Ridsport ? En livsstil : Vad vill ridskolan lÀra barnen förutom att rida?

Syftet med studien Àr att undersöka vad en grupp ridsportledare vill förmedla till sina elever, samt ta reda pÄ vilka kunskaper och vÀrderingar som produceras och förmedlas inom ridsportkulturen. För att uppnÄ syftet har jag formulerat nedanstÄende frÄgestÀllningar.Vilken utbildning har ledarna inom ridsporten?Vilka Àr de oskrivna reglerna inom ridsporten vad gÀller etik, moral och empati?Hur förmedlas den goda ridsporten till eleverna enligt ridsportledarna?MetodFem ridsportledare i StockholmsomrÄdet kontaktades baserat pÄ vad som i forskningssammanhang kallas ett informerat urval. Författaren valde ridskolor med spridning inom StockholmsomrÄdet. NÄgra större och nÄgra mindre avseende medlemsantal.

"Att se Àr att tro pÄ den andre" : En studie om hur idrottslÀrare arbetar för att motivera elever till ett livslÄngt intresse för fysisk aktivitet.

Orden motivation och motivationsarbete Àr tvÄ ord som hör hemma i skolans vÀrld men Àven utanför skolans vÀggar. De Àr i synnerhet viktiga inom Àmnet idrott och hÀlsa, dÄ mÄnga elever inte deltar i idrottsundervisningen. Det Àr lÀttare att prata om motivation Àn att utföra det praktiskt. Elevers attityd till Àmnet Àr det som Àr grunden till deras deltagande i idrottsundervisningen. Det Àr Àven den instÀllningen som Àr avgörande för om elever fortsÀtter med fysisk aktivitet efter avlutad skolgÄng.

LÀrarstudenternas attityd till Àmnet utbildningsvetenskap. : en kvalitativ studie av fem högskolestudenters attityd till Àmnet utbildningsvetenskap.

Denna uppsats syftar till att undersöka fem lÀrarstudenters attityder till Àmnet utbildningsvetenskap och deras upplevelser av vad som kan förÀndras för att förbÀttra detta Àmne eller om de anser att ingenting behöver förÀndras inom Àmnet utbildningsvetenskap. Detta med anledning av att högskoleverket tidigare har utrett Àmnet utbildningsvetenskap, dÀr de gett förslag till ÄtgÀrder pÄ de moment dÀr utbildningen tycks vara ofullkomlig. Vi vill se om vÄra intervjuade studenter verkar mer tillfreds efter högskoleverkets förslag pÄ revideringar (HSV, 2008) som gjorts pÄ de högskolor som inte uppnÄtt fullgoda resultat inom Àmnet utbildningsvetenskap. Vi har valt att inte specifikt inrikta oss pÄ just den undersökta högskolans förslag frÄn högskoleverket gÀllandes revideringar, utan valt teman som innefattar de moment som tycks vara vanligast förekommande att högskoleverket försöker förbÀttra.Arbetet ger en översikt över tidigare utredningar gjorda av bland annat högskoleverket, men Àven andra rapporter som innefattar de teman vi valt att inrikta oss pÄ i detta arbete. VÄra frÄgestÀllningar har uppkommit utifrÄn dessa teman, vilka vi tror kan bli betydelsefulla för vÄra valda intervjupersoners attityder och uppfattningar kring Àmnet utbildningsvetenskap.

Hur VD:n ser pÄ sin ledningsgrupp

Dagens verklighet bestÄr för de flesta företag av en alltmer förÀnderlig omvÀrld med ökade kommunikationsmöjligheter. Detta medför Àven en ökad konkurrens vilket i sin tur medför att arbetsklimatet pÄ företagen blir allt tuffare, för sÄvÀl de anstÀllda som ledningen och dess VD. Det har under det gÄngna Äret skrivits mycket i dagspressen samt i affÀrstidningar om det hÄrda arbetsklimatet som rÄder inom nÀringslivet idag. Genom dessa marknadsförhÄllanden sÄ blir byten av VD:ar en vanlig företeelse för dagens företag. Det talas om att vara rÀtt man pÄ rÀtt plats vid rÀtt tillfÀlle.

TvÄ professioners syn pÄ uppsÀgningssamtal och förmÄgan att ge svÄra besked. - En utforskande management studie om en personalchefs och en lÀkares kÀnslor och upplevelser kring att ge svÄra besked.

SamhÀllet stÄr fortfarande i en aktuell lÄgkonjunktur efter den finansiella kris som intrÀffade under hösten 2008. NedskÀrningar och varsel Àr numera en del av vardagen.DÀrmed Àr det intressant att undersöka Àmnet ur en chefs synpunkt.Denna uppsats gÄr djupgÄende in och undersöker hur en personalchef ser pÄ sin ledarroll och hanterar den vid en specifik varselsituation, nÀmligen uppsÀgningssamtal. Den behandlar Àven frÄgorna; PÄ vilket sÀtt ges det svÄra beskedet? Finns det redan existerande samtalsmallar och följs de?Uppsatsen presenterar Àven ett nytt intressant perspektiv pÄ Àmnet, genom att Àven innehÄlla en intervju med en lÀkare och jÀmföra de tvÄ professioners syn pÄ att ge svÄra besked.Uppsatsen bestÄr av tvÄ djupgÄende intervjuer med en personalchef och en lÀkare.Syftet med uppsatsen Àr att skapa en förstÄelse för lÀsaren ur ett nytt och annorlunda perspektiv, dÀr tidigare osedda strukturer skall trÀda fram. För att skapa denna förstÄelse sÄ anvÀnder jag mig av en abduktiv ansats.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->