Sökresultat:
5529 Uppsatser om Lćt den rätte komma in - Sida 23 av 369
à tgÀrder mot klotter
MÄnga av de ÄtgÀrder som vidtagits för att komma till rÀtta med klotterproblemen bygger pÄ för lite kunskap, och har i vissa fall istÀllet t o m bidragit till att klottret ökat. Det viktigaste Àr att inhÀmta kunskap om klotterkulturen och om de som utövar det för att kunna ta till rÀtt ÄtgÀrder. Man ska utgÄ frÄn hur det ser ut hos sig, för en ÄtgÀrd som fungerat pÄ ett stÀlle Àr inte sjÀlvklar till att fungera pÄ ett annat. Situationella ÄtgÀrder dominerar nÀr det gÀller insatser som gjorts runt om i landet. Men om man ser till projektet i Karlstad och det lyckade resultatet dÀr, sÄ ser man att det kan löna sig att Àven satsa pÄ olika sociala ÄtgÀrder?.
Hur resonerar smÄföretag med hög tillvÀxt kring sin kapitalanskaffning?: en fallstudie med fyra smÄföretag i LuleÄregionen
I Sverige har det under en lÀngre tid varit ett varierat kapitalutbud för smÄföretag. Dessa företag har olika förutsÀttningar nÀr de ska vÀlja finansieringsform. SmÄföretagare vill ofta i största mÄn behÄlla kontrollen över sitt företag och dÀrför Àr det viktigt för dessa företag att vÀlja den typ av finansiering som gör att företaget bibehÄller sjÀlvstÀndigheten. SmÄföretag i Sverige har ofta en allt för svag kapitalbas för att kunna vÀxa och göra nya investeringar. Företagens egna vinstmedel rÀcker sÀllan till investeringar och det kan krÀvas extern finansiering, dock har smÄföretag ofta svÄrt att bli beviljade banklÄn eftersom att de har för lite att lÀmna som sÀkerhet.
VÀrdetransportrÄn
Med denna rapport vill vi försöka att belysa ett brott som har blivit allt vanligare för varje dag som gÄr, nÀmligen vÀrdetransportrÄn. GÀrningsmÀnnen blir rÄare och deras metoder förfinas hela tiden. Rikskriminalpolisen fasar nu för att gÀrningsmÀnnen gÄr vidare och Àven försöker rÄna vÀrdedepÄer runt om i Sverige . Det som Àr skrÀmmande med dessa brott Àr att gÀrningsmannen inte drar sig för att anvÀnda vapen för att fÄ det han vill. Ett stort problem för polisen Àr att det krÀvs stora resurser i spaningsarbete för att kunna lagföra de misstÀnkta gÀrningsmÀnnen.
Tillsammans fÄr idrotten ett lyft : idrottslÀrarens och idrottsledarens instÀllning till samverkan inom Idrottslyftet
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med den hÀr studien var att i ett mÄngkulturellt omrÄde undersöka idrottslÀrarens och idrottsledarens instÀllning till samverkan inom Idrottslyftet. FrÄgestÀllningar var följande:Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottslÀraren med samverkan?Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsledaren med samverkan? Metod: Undersökningens underlag bestod av intervjuer vilka har studerats med en kvalitativ metod. Urvalet utgjordes av tre idrottslÀrare och tre idrottsledare verksamma i mÄngkulturella omrÄden. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn ad hoc-metoden.Resultat: IdrottslÀrarna ser samverkan som ett sÀtt att ge elever möjlighet att komma i kontakt med föreningsidrotten.
En skyttegravsutbildning för glesbygdspoliser : Nationell bastaktik
Syfte med vÄrt arbete var att undersöka hur polismyndigheterna utbildar i Nationell bastaktik och hur de arbetar med mental trÀning och mental förberedelse efter genomförd utbildning. För att komma fram till vÄrt resultat gjordes en en-kÀt som skickades ut till utbildningsansvarig pÄ samtliga polismyndigheter. En av vÄra slutsatser Àr att efter genomförd utbildning kÀnner mÄnga poliser att de har fÄtt ett högre sÀkerhetstÀnkande och dÀrmed kÀnner de sig tryggare i sin polisroll..
Mot mÄl eller i mÄl, det Àr frÄgan : En undersökning av det mÄlrelaterade betygssytemets tillÀmpning i Àmnet idrott och hÀlsa under Lpo 94 och Lgr 11
I föreliggande undersökning Àr syftet att studera hur lÀrare i idrott och hÀlsa tillÀmpar det mÄlrelaterade betygssystemet och diskutera hur denna praktik pÄverkats och pÄverkas av olika faktorer sÄsom lÀroplan, betygssystem och kunskapssyn. I studien riktas intresset bÄde mot tillÀmpningen av betygsÀttningspraktiken under tiden för Lpo 94 med tillhörande kursplan för idrott och hÀlsa och hur den kan komma att pÄverkas under Lgr 11. I fokus för studien Àr betyg och bedömningsprinciper för betyget GodkÀnd pÄ grundskolan, vilket motsvarar betygssteget E i nya Lgr 11. De specifika frÄgestÀllningarna rör dÀrför sÄvÀl Lpo 94 som Lgr 11 och formuleras enligt följande:Hur kan man förstÄ att den samsyn som rÄder kring betyget GodkÀnd i idrott och hÀlsa pÄ grundskolan har uppkommit, dÄ denna samsyn inte baseras pÄ kunskapsmÄl i kursplanen?Vad anser lÀrare i idrott och hÀlsa Àr viktigast med Àmnet?Hur kan de nya styrdokumenten i idrott och hÀlsa komma att pÄverka undervisning och betygsÀttningspraktik i idrott och hÀlsaVilka uppfattningar finns om den nya betygsskalan hos lÀrare i idrott och hÀlsa? Undersökningens empiri omfattar sex semistrukturerade intervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolan, som har tolkats utifrÄn ett hermeneutiskt angreppssÀtt.
Nationsobligatoriets avskaffande : ? ett hot mot nationernas existens och det civila samhÀllet?
Bakgrund:Fram till den 1 juli 2010 var det obligatoriskt för en sÄvÀl grundutbildningsstudenter som doktorander vid universiteten i Uppsala att vara medlemmar i en studentnation (nation). NÀmnda datum avskaffades obligatoriet och medlemskapet blev dÀrmed frivilligt.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och belysa vilka konsekvenser nationsobligatoriets avskaffande har fÄtt och kan komma att fÄ för studenterna, universitetet och nationerna i sig.Metod:I denna uppsats har jag, med det civila samhÀllet som teori, undersökt vilka konsekvenserna av nationsobligatoriets avskaffande hittills Àr och kan komma att bli pÄ sikt. Studien har genomförts genom litteraturstudier, en enkÀtundersökning bland studenter och genom intervjuer med representanter frÄn nationerna och samarbetsorganet Kuratorskonventet.Resultat/slutsats:Tre Är har nu förflutit sedan obligatoriet avskaffades och Àn sÄ lÀnge Àr medlemstappet mycket litet. En positiv konsekvens som avskaffandet har fört med sig Àr att nationerna har knutits nÀrmare varandra och valt att samarbeta i allt större utstrÀckning.De senaste Ären har organisationer inom det civila samhÀllet utsatts för högre krav gÀllande professionalisering och byrÄkratisering. Vissa krav skulle stÀllts oavsett om nationsobligatoriet hade avskaffats eller ej medan andra Àr mer sammankopplade med avskaffandet, vilket kommer sig av att konkurrensen med andra företag och organisationer i Uppsala har ökat.
ScrumMaster certifiering - kompetensutveckling eller modefluga
I detta arbete undersöks vilka motiv ScrumMasters har att certifiera sig.
Ytterligare Àr mÄlet att fÄ en inblick i hur nyfunna kunskaperna omsÀtts i
arbetslivet, samt om certifieringen handlar om kompetensutveckling eller
mode. Studien har en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska
insamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med personer
som har genomfört ScrumMaster certifieringen. För att komma fram till ett
svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes intervjuer med sju ScrumMaster och en
enkÀt dÀr tvÄ av tre svarade. Resultatet frÄn dessa intervjuer visar att
respondenterna har en blandad syn pÄ ScrumMaster certifieringen..
SÀllskapsGobelÀng
Jag har vÀvt portrÀtt ett tag nu. Jag har tyckt om det sÀllskapliga i det. UmgÀnget med bilden av ett ansikte. Men var det egentligen bilden jag ville umgÄs med? Var det inte personen? Kanske kunde jag anvÀnda bilden för att komma personen nÀra? Jag ville ta det ett sÀllskapligt steg till.
Distriktsjuksköterskans erfarenheter av att anmÀla barnmisshandel till socialtjÀnsten - En intervjustudie
Bakgrund: Distriktsjuksköterskan har en betydande roll i att upptÀcka barn som
har misshandlats och de har enligt lag skyldighet att vid misstanke anmÀla till
socialtjÀnsten i kommunen. Dock pÄpekar tidigare forskning att det finns
problem dÄ distriktsjuksköterskor inte anmÀler vid misstanke om att barn far
illa. Det Àr viktigt att fÄ klarhet i vilka erfarenheter distriktsjuksköterskan
har av att anmÀla misstÀnkta fall av barnmisshandel eftersom anmÀlningsnivÄn
till socialtjÀnsten Àr lÄg. Syfte: Att beskriva distriktsjuksköterskans
erfarenhet av att anmÀla misstÀnkta fall av barnmisshandel inom
barnavÄrdscentralens verksamhetsomrÄde till socialtjÀnsten. Metod: Studien
genomfördes med en kvalitativ metod dÀr intervjuer anvÀndes som
datainsamlingsmetod.
Kopieringsskydd och lagar - rÀtt vÀg i kampen mot piratkopieringen?
Det rapporteras mycket om piratkopiering i massmedia idag. Vem som helst kan
med inte alltför stora kunskaper eller kostnader kopiera film, musik, spel och
programvaror, som dessutom ofta Àr lÀttillgÀngliga pÄ Internet. Hur stort detta
problem Àr och för vem, Àr det nog ingen som riktigt kan förstÄ eller svara pÄ.
Organisationer och företag inom branschen försöker med olika medel hantera
trenden med att kopierad digital information fÄr en allt större spridning och
efterfrÄgan bland konsumenter. Detta genom att framstÀlla bÀttre och bÀttre
kopieringsskydd och genom att arbeta för skÀrpt lagstiftning kring
upphovsmannarÀtt för digitalt baserade produkter.
Saklig grund för uppsÀgning vid samarbetssvÄrigheter
SamarbetssvÄrigheter pÄ en arbetsplats mellan arbetstagare eller mellan arbetstagare och arbetsgivare kan medföra att ett anstÀllningsavtal kan komma att sÀgas upp av arbetsgivaren. Lagen om anstÀllningsskydd (LAS) uppstÀller dock krav pÄ att en uppsÀgning frÄn arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Vad som avses med saklig grund Àr dock inte definierat i lagtexten, utan Àr beroende av omstÀndigheterna i det enskilda fallet. Syftet med uppsatsen var att undersöka nÀr en uppsÀgning pÄ grund av samarbetsproblem Àr sakligt grundad. Vidare var syftet Àven att undersöka de regler som Àr tillÀmpliga och hur dessa regler fungerar i praktiken samt vad en arbetsgivare har att iaktta nÀr denne har som ÀndamÄl att sÀga upp en arbetstagare pÄ grund av samarbetsproblem.
Hur klargör man förutsÀttningar för systemutveckling av ett standardsystem?
För att kunna pĂ„börja ett systemutvecklingsarbete mĂ„ste man klargöra förutsĂ€ttningar för detta. I denna uppsats gĂ„s befintlig teori om hur man klargör förutsĂ€ttningar igenom. Denna teori jĂ€mförs sedan med verkligheten genom intervjuer pĂ„ MOBIS Parts Europe i Jönköping och Autoteknik i Ă
tvidaberg AB. Intervjumaterialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys för att kunna dra slutsatser och komma med rÄd till lÀsaren av denna uppsats om hur man klargör förutsÀttningar..
"Bolagens magt Àr i sanning förfÀrlig" : En analys av bolagskriternas ideologiska förestÀllningar i den offentliga debatten om NorrlandsfrÄgan 1901-1910.
En av Sveriges attraktiva kommuner Ă€r Ărebro. Ărebro kommun har en befolkningstillvĂ€xt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som Ă€r balanserad, för att ha en möjlighet att förse invĂ„nare med bostĂ€der. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bostadsbyggandet i Ărebro kommun fungerar mellan aktörer som Ă€r delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Ărebro kommun kan pĂ„verka bostadsbyggandet, samt vad som krĂ€vs för att bostĂ€der ska expandera i inflyttningens takt. .
HÀlsofrÀmjande ledarskap
Vi har studerat hur ledarskapet och arbetsmiljöarbetet hos ett företag ska se ut för att pÄ bÀsta möjliga sÀtt skapa förutsÀttningar för att medarbetarna ska vara friska och trivas pÄ arbetsplatsen. UtifrÄn vÄr teoretiska ram och genom en kvalitativ undersökning av Sparbanken Finns ledarskap och arbetsmiljöarbete, har vi kommit fram till en rad nyckelfaktorer som Àr av stor vikt för att ledarskapet skall anses hÀlsofrÀmjande. Avslutningsvis diskuterar vi hur det hÀlsofrÀmjande ledarskapet kan komma att förÀndras beroende pÄ företagets organisation, verksamhet, historia, lönsamhet och makroekonomiska faktorer..