Sök:

Sökresultat:

3615 Uppsatser om Lćngvarig stress - Sida 59 av 241

Hur pÄverkas utbildade vÄrdhundar (Canis lupus familiaris) av sitt arbete inom humanvÄrden?

Today therapy dogs (Canis lupus familiaris) service people more than ever and different categories of work places use therapy dogs to help their caretakers. Many studies have been made on the positive effects in patients when they are given contact with a dog, but very little have been done on how the dog experience its situation and what kind of behaviour a therapy dog shows during its working days. This work was made to investigate the behaviours that educated therapy dogs in Sweden showed when they were in contact with a caretaker and to find out if the dogs showed any signs of stress or some other kind of discomfort. To do this a survey was sent out to 17 educated therapy dog handlers in Sweden that together had 18 educated therapy dogs. The survey contained 39 questions about the daily work of the therapy dogs when they were together with caretakers and some questions about the therapy dogs spare time. A question about what kind of dog breed the therapy dog handlers had were also in the survey to investigate if some breeds were more usual as therapy dogs.

Avslappning en pedagogisk vinst?: en undersökning om hur
avslappning i stressförebyggande arbete ger pedagogiska
vinster i form av sjÀlvförtroende, trygghet och lust att lÀra
i skolan

Under vÄra praktikperioder har vi sett barn som visat tecken pÄ stress. DÀrför ville vi studera hur ett stressförebyggande arbete med hjÀlp av avslappningsövningar kunde ge pedagogiska vinster i skolarbetet. De pedagogiska vinsterna var i form av trygghet, sjÀlvförtroende och lust att lÀra. Genom avslappningsövningar vid sex olika tillfÀllen, observationer och utvÀrdering med barnen har vi fÄtt ett resultat. Resultatet visar att barnen upplever pedagogiska vinster helt annorlunda Àn vi gjort.

Elevers uppfattningar och tankar om betyg

Jag har ofta noterat att nÀr jag lÀmnat tillbaka prov och meddelat provresultat Àr eleverna angelÀgna om att fÄ veta vilket betyg som deras resultat skulle ge. I Är 7 fÄr man inte prata nÄgonting om betyg med eleverna. NÀr jag meddelar eleverna detta skapar det en besvikelse och frustration hos dem. Jag har genomfört en enkÀtundersökning med elever frÄn klasser i Är 7 i den obligatoriska skolan för att ta reda pÄ deras Äsikter om betyg och hur de tror att betyg pÄverkar dem. Min undersökning visar att betyg spelar stor roll för elever och pÄverkar dem, bÄde positivt och negativt.

PolisomrĂ„de Östra Norrbotten: en kartlĂ€ggning av den psykosociala miljön

Poliser har en utsatt position och Àr en grupp mÀnniskor som i sin yrkesutövning dagligen utsÀtts för stress. Stress kan för deras del handla om möten med missbrukare, skadade eller döda mÀnniskor, instÀllningen till sitt arbete och sin kompetens, risken att bli avskedad eller brist pÄ stöd av chefer. Polisens svÄra arbetsuppgifter pÄverkar deras livssituation, bÄde psykiskt och fysiskt i arbete och privatliv. Uppsatsens primÀra syfte Àr att studera hur anstÀllda med arbetsledande funktion uppfattar sin möjlighet att pÄverka de anstÀlldas arbetsmiljö och hÀlsa. Ett sekundÀrt syfte Àr att undersöka hur arbetstagarna bedömer arbetsledarnas förmÄga att frÀmja en god arbetsmiljö.

Multipla sociala roller -Stress eller utveckling för kvinnan i dagens samhÀlle?

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ om fyra kvinnor i tvÄ mellanstora vÀst och sydsvenska stÀder upplever stress sett ur ett rollperspektiv i vÄrt senmoderna samhÀlle. Vi ville Àven veta vad som stressar dem i de olika rollerna, samt hur de balanserar de olika rollerna. Vi har intervjuat fyra kvinnor mitt i livet och sedan analyserat deras berÀttelser gentemot aktuell teori i Àmnet kring rollstress. VÄra funderingar har kretsat kring hur kvinnan kombinerar sina olika roller i vÄrt komplexa samhÀlle, med alla dess krav och möjligheter. Vi har kommit fram till att samtliga av vÄra informanter kÀnner av stress i olika grad och att upplevelsen kan variera beroende pÄ vilket socialt sammanhang man befinner sig i.

Arbetsstress och informationssystem : karakterisering av en arbetsplats ur ett uthÄllighetsperspektiv

Det talas om att utbrĂ€ndhet Ă€r nĂ„got som idag drabbar mĂ„nga i vĂ„rt land och att psykisk ohĂ€lsa Ă€r en vanlig orsak till lĂ„ngtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrĂ€ndhet.Den sĂ„ kallade FP-gruppen Ă€r en avdelning vid FörsĂ€kringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handlĂ€ggning av försĂ€kringsĂ€renden som rör förĂ€ldrapenning, tillfĂ€llig förĂ€ldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan nĂ„gra Ă„r tillbaka handlĂ€ggs de flesta av dessa Ă€renden med hjĂ€lp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS).Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgĂ„ngspunkt frĂ„n detta göra en utvĂ€rdering av denna arbetsplats med hjĂ€lp av tre olika teorier om uthĂ„llighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens pĂ„verkan pĂ„ arbete och arbetskvalitet har vi ocksĂ„ undersökt pĂ„ vilket sĂ€tt ÄHS pĂ„verkar FP-gruppens arbetssituation.De stressteorier vi valt att utgĂ„ frĂ„n ? krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen ? har det gemensamt att de har som utgĂ„ngspunkt att stress uppstĂ„r dĂ„ det rĂ„der obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö.

Att förebygga ohÀlsa i skiftarbete : med tyngdpunkt pÄ sömn och stress

Syftet med detta arbete Àr att ge en ökad förstÄelse för problematiken kring skiftarbete, och dÄ frÀmst vad gÀller sömn pÄ oregelbundna tider och hur stress pÄverkar kroppen. FörstÄelsen ska ge de personer arbetar/kommer att arbeta i skift kunskap att sjÀlva förebygga ohÀlsa. Faktorer som skiftarbete pÄverkar, t.ex. dygnsrytmen behandlas. Under nattpass försÀmras vÄr reaktionsförmÄga, rÀkneförmÄga och förmÄga att lösa problem.

Barns vÀlmÄende och förÀldrars stress

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om och hur barn pÄverkas om förÀldrarna arbetar mycket och stressar. FrÄgestÀllning Àr hur pÄverkas barnens vÀlmÄende dÄ förÀldrarna upplevs stressade och aldrig har tid. Hypotesen Àr att det finns ett samband mellan att barn mÄr psykiskt dÄligt och att förÀldrarna stressar, arbetar mycket och sÀllan har tid. Undersökningen Àr gjord i tvÄ sexor dÀr förÀldrarna fick svara pÄ enkÀter och barnen intervjuades. Korrelationer och t-test anvÀndes för att visa att bÄde förÀldrar och barn tycker att vardagssituationen kan kÀnnas stressad.

Äldre anhörigvĂ„rdares situation berĂ€ttade med egna ord : en kvalitativ innehĂ„llsanalys

Syftet med studien var att öka kunskaperna om och förstÄelsen för de Àldre anhörigvÄrdarnas situation genom att lÄta dem berÀtta om sin situation ur egen synvinkel för de Àldre anhörigvÄrdarna, 75 Är eller Àldre, som vÄrdar sin maka / make.Metoden som anvÀndes för att samla information var semistrukturerad intervju. Intervjutexterna analyserades med manifest innehÄllsanalys och med separat analys av de underliggande kÀnslouttryck som framkom i intervjun.Resultatet visar att dessa Àldre anhörigvÄrdares situation innefattar mÄnga dagliga stressorer. Deras sömn blir störd av vÄrdtagaren, de har aldrig en lugn stund utan de har beredskap dygnet runt, deras avlastningstid i samband med inköp Àr otillrÀcklig och skapar stress, möjligheterna till dagavlastning för egen tid Àr obefintlig, de blir isolerade, de Àr oroade dÀrför att back-up saknas som kan ta över om deras egen hÀlsa sviker, fÀrdtjÀnstlagen ger inget stöd för besvÀr som uppkommer vid normalt Äldrande, de önskar en universalkontakt, sÄ kallad hjÀlpkontakt för Àldre vid kommunen samt saknar kÀnslan av förstÄelse frÄn kommunen om de konsekvenser det innebÀr att bli Àldre oavsett hÀlsotillstÄnd.Slutsatsen Àr att det behövs mer forskning inom omrÄdet för att vi skall kunna hjÀlpa dessa Àldre anhörigvÄrdare till en vÀrdigare tillvaro..

Dataorienterade komponenter för Adobe Flash

This is an examinaton of welfare officers and patients experiences of a course in mindfulnessbased stressreduction in primary care. The authors used a qualitative method and a phenomenological hermeneutics scientific philosophical position. The analys of the data appeared by using three theoretical perspectives; cognitive, coping and Antonovskys Sence of Coherence. The purpose was to get a deeper understanding of what mindfulness is, how a course in mindfulnessbased stressreduction can be arranged and how it is comprehended by the welfare officers and previous participators of the course. To get an opinion of the issue the authors wanted to know the welfare officers intention of the course, to which patients they provide the course, what the participators thought about their situation before and after the attendence and if they had assimilated the knowledge and if so how it was applicable.

Ett brÀnnskadat barn - Hur reagerar förÀldrarna pÄ den traumatiska hÀndelsen?

NÀr ett barn brÀnnskadas upplever förÀldrarna kaos och som sjukvÄrdspersonal mÄste omvÄrdnaden fokuseras pÄ tvÄ patienter, barnet och förÀldrarna. Bemötandet av förÀldrar i kris Àr avgörande för hur den traumatiska hÀndelsen bearbetas. Litteraturstudiens syfte Àr att beskriva förÀldrars reaktioner nÀr deras barn utsatts för en traumatisk hÀndelse, i form av brÀnnskada. Resultatet visar att nÀr ett barn brÀnnskadas utsÀtts förÀldrarna för akuta stressreaktioner och ett flertal psykiska pÄfrestningar. Oavsett om förÀldrarna varit nÀrvarande vid traumat upplever de skuldkÀnslor gentemot sitt barn.

NÀr medlidandet tryter - Hur sjuksköterskor bemÀstrar compassion fatigue/ sekundÀr traumatisk stress

Introduktion: Den vÄrdande relationen krÀver att sjuksköterskan har ett empatiskt förhÄllningssÀtt och kÀnner medlidande med patienten. Om sjuksköterskan inte kan hÄlla lidandet ifrÄn sig pÄ ett personligt plan kan sjuksköterskan drabbas av compassion fatigue/ sekundÀr traumatisk stress (CF/STS), vilket Àr tvÄ snarlika begrepp som beskriver emotionell utbrÀndhet. Prevalensen av CF/STS Àr hög inom onkologin. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor som arbetar med cancersjuka barn eller vuxna inom slutenvÄrd kan motverka att drabbas av CF/STS. Metod: En litteraturstudie genomfördes med hjÀlp av tolv kvalitativa forskningsartiklar.

Nationell bastaktik : Ett verktyg för mental trÀning och stresshantering

Under de senaste tio Ă„ren sĂ„ har svensk polis blivit utsatt för ett en rad svĂ„rare hĂ€ndelser. En av dessa Ă€r t.ex. polismorden i Malexander dĂ€r tvĂ„ poliser blev skjutna till döds. Dessa hĂ€ndelser har gjort att polisen utvecklat en gemensam nationell bastaktik för att underlĂ€tta arbetet i den egna myndigheten och vid gemensamma insatser. År 2004 togs beslutet om att införa en nationell bastaktik för Sveriges poliser.

Kroppsuppfattningen hos kvinnliga och manliga högskolestudenter. -En kvantitativ undersökning.

Introduction:A good work environment and good resources among district nurses? and general nurses? are important in the provision of good nursing care. For patient security it is also very important that resources and time are used in an appropriate way. A lot of time is spent on non-core activity, for example administration takes more and more time, which can result in feelings of stress.Aim:The aim was to describe how district nurses? and nurses? in primary care perceived their work environment, how their worktime content was distributed and if there was some connection between perceived work environment and the distribution of work time.Methods:A mapping of the content of the work was made in two parts.

Going concern-varningar avseende svenska konkursbolag: En komparativ studie av klientens storlek, finansiell stess samt revisorns erfarenhet

De senaste a?rens skandaler inom revisionsbranschen har lett till att revisorns arbete har ifra?gasatts. Revisorerna kritiseras fo?r att ta klientens storlek i beaktande vid utfa?rdandet av going concern varningar (GCW). Revisorerna motiverar med att sto?rre klienter har fo?rma?gan att va?nda finansiell stress, eftersom de har sto?rre tillga?ngar.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->