Syfte: Att beskriva de upplevelser av vården som närstående till barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd har haft.Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Data samlades in från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultatet baserades på 14 artiklar.Resultat: Närståendes generella upplevelse av vården var till en stor del negativ.Diagnosprocessen upplevdes ta för lång tid samt vara för svår. Närstående upplevde också att tillgängligheten av information inte var tillräcklig och att vårdpersonalen inte besatt tillräckligt med kunskap. De upplevde även att det var svårt att få tillgång till hjälp och stöd samt att många kände ett utanförskap utan tillräcklig förståelse för deras livssituation och sorg.Närstående fick en mer positiv upplevelse av vården när diagnosen sattes tidigt och när de upplevde en personlig kontakt med vårdförmedlaren.

Bakgrund: Varje år drabbas många föräldrar av stor sorg när deras barn får obotlig cancer. Föräldrarna glömmer sina egna behov och prioriterar istället barnets, vilket kan leda till en psykisk ohälsa hos föräldrarna. Som sjuksköterska handlar det om att få insikt och kunskap om föräldrarnas situation för att kunna hjälpa och stötta dem på bästa sätt. Målet är att föräldrarna ska ha en stabil psykisk hälsa och på så vis vara starka i sin föräldraroll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrarnas upplevelser av att leva med ett barn som drabbats av obotlig cancer.Metod: En kvalitativ deskriptiv litteraturstudie gjordes. Sex självbiografier, som var skrivna ur föräldrarnas perspektiv, analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Det bildades tre kategorier och sex underkategorier: psykiskt och fysiskt påfrestande, att smärtsamt försöka närma sig det som kommer att hända - brist på kontroll, isolering till följd av förändrad roll i livet, en förnekelse som övergår i acceptans, att vara stark i sin föräldraroll - hoppet ger styrka, betydelsen av stöd, vikten av att finnas till hands.  Slutsats: Föräldrarnas livsvärld förändrades drastiskt och de kämpade mellan lidande och välbefinnande.

Bakgrund: Flera barn drabbas årligen av cancer. Många gånger har dessa barn ett syskonsom också kommer att påverkas av diagnosen. Cancer är en allvarlig sjukdom med ett långtoch ofta plågsamt förlopp. Barns utveckling är komplex och beroende av trygghet ochuppmärksamhet. När ett barns syskon får cancer kan tryggheten rubbas och uppmärksamhetenförsvinna från barnet.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Enligt WHO begås årligen cirka 800 000 självmord av människor världen över. I Sverige år 2012 begick 1151 personer suicid. Att förlora ett barn kan medföra en försämrad psykisk hälsa som följd. Studien har vårdvetenskapen som teoretisk referensram med fokus på hälsa, lidande och människan både som individ och del av en helhet.Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av psykisk hälsa hos föräldrar vars barn genomfört suicid.Metod: Systematisk litteraturstudium med latent innehållsanalys av sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar.Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: Den utlämnade människan, den lidande människan och den förnyande människan. Frekvent förekom känslor av skuld, maktlöshet, utanförskap och svårigheter att gå vidare i livet, självdestruktiva tankar och handlingar, ångest, depression och sorg.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv neurologisk sjukdom som har dödlig utgång. Sjukdomen innebär att motor neuronen som styr kroppens muskler förtvinar och detta leder till att musklerna först blir försvagade, och leder slutligen till förlamning och andningsinsufficiens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en person med ALS. I studien ingick 8 kvalitativa artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att sjukdomen medför förändringar i roller och begränsningar i livet; Att behöva stöd för att kunna hantera den nya livssituationen; Att sakna livet de hade, sörja livet de kunde fått och aldrig får; Att försöka acceptera situationen och samtidigt finna glädje och mening med livet.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning.

En undersökning av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. World Press Photo är världens största fototävling och är prestigefylld att vinna för pressfotografer. Syftet var att undersöka vad de senaste årens bildjournalistik förmedlar till sina betraktare genom nyhetsbilderna som vunnit World Press Photo of the Year under 2000-talet. Syftet har förgrenat sig i frågeställningarna:Vilka teman har vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008?Vad förmedlar innehållet i bilderna?Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjort bildanalyser av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008.

Syftet med vår studie var att undersöka hur journalister väljer att efter tio år återspegla den tsunami som inträffade i Sydostasien 2004. Vi har tittat på hur journalister berättar om katastrofen, vad de rapporterar om och vilka aktörer som yttrar sig i rapporteringen. Vi har även tittat på hur den återspeglande rapporteringen skiljer sig från den som florerade under Tsunamikatastrofen. 2004 verkade journalister under en pågående katastrof, vilket gör att katastrofen inte blir lika känslomässigt påtaglig 2014.Metoden vi använt är en kvantitativ innehållsanalys, där vi tittat på det manifesta innehållet i 233 tidningsartiklar från 42 svenska tidningar. Resultatet analyserade vi med hjälp av tidigare forskning och teorier kring bland annat journalistens arbetsrutiner under både vardagliga och extraordinära förhållanden.Våra resultat visar att rapporteringen 2014 främst handlar om bearbetning, sorg och livet efter tsunamin och att majoriteten av de aktörer som yttrar sig i artiklarna är drabbade/anhöriga och från Sverige.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem och behovet av hjälp ökar i Sverige. Familjemedlemmar till personer med psykisk ohälsa har en central roll i tillfrisknandet. Ansvaret hos familjemedlemmar har ökat sedan avinstitutionaliseringen ägde rum. Psykisk ohälsa är livsomställande, både för den drabbade och för familjen.Syfte: Syftet var att belysa familjemedlemmars upplevelser av att leva nära någon som lider av psykisk ohälsa.Metod: Arbetet var en litteraturöversikt och innefattar 10 vetenskapliga artiklar som alla var kvalitativa. Artiklarna har analyserats och sammanställt efter likheter och olikheter.

Alltfler människor har en önskan om att få leva sina sista dagar i hemmet. Att vara närstående till en döende person innebär ofta en enorm påfrestning och en krisartad livssituation. Närstående ställs inför svåra utmaningar och upplever en börda i att upprätthålla vardagen och utföra praktiska göromål i vården av den sjuke. Samtidigt får de hantera både den egna och den sjukes sorg och förtvivlan. De närstående ser sin insats som ett sätt att ge tillbaka något av den kärlek de själva fått och har en önskan om att patientens sista vilja ska respekteras.

Alzheimers sjukdom är en form av demenssjukdom och innebär en onormal nedbrytning av hjärnvävnad och nervceller. Detta visar sig genom nedsatt minnesfunktion och andra kognitiva försämringar. Den sjuke är i stort behov av total omsorg vilket innebär att anhöriga ofta får ta ett stort ansvar i den gemensamma vardagen. I och med att vården förläggs mer och mer i hemmet så ökar risken för att en stor belastning läggs på de anhöriga. Vårt syfte är att beskriva hur personer som lever med och vårdar en Alzheimer sjuk anhörig upplever sin situation.

Av par i fertil ålder som aktivt försöker få barn är det 10-15 procent som inte lyckas inom ett år och räknas då till kategorin ofrivilligt barnlösa. Att drabbas av ofrivillig barnlöshet innebär stor sorg och prövning för det drabbade paret. Med hjälp av assisterad befruktning kan parets möjligheter till graviditet öka. En IVF-process innebär psykisk och fysisk påfrestning, vilket ställer stora krav på vårdens bemötande, kompetens och stöd. Denna studie syftar till att undersöka hur par som genomgår IVF-behandling upplever vårdens bemötande samt om och i så fall hur parets relation påverkats under och efter IVF-processen.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation när barnet är svårt sjukt, olika per­spektiv på döden och döendet, palliativ vård samt sjuksköterskans roll i denna kontext.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svårigheter i arbetet med svårt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas.Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor på­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer särskilt om/när patienten avlider. Sorg är en av de mest före­kom­mande känslorna och att ventilera sina känslor kan hjälpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gå vidare. Det framkommer även att sjuksköterskor förutom att hantera tunga känslor även måste utstå etiska konflikter, tidskrävande dokumentation och stress i form av personal­brist.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar svårt sjuka döende patienter konfronteras dagligen av sorg, frustration och svårvärderade symtom, där även etiska och kulturella aspekter ingår. I en allt mer personcentrerad och mångkulturell vårdmiljö ökar förväntningar och krav på sjuksköterskans yrkeskunskap.Syfte: Syftet med studien är att belysa etiopiska sjuksköterskors erfarenheter av patienters uttryck för skuld och skam i palliativ hemsjukvård i Addis Ababa, Etiopien, samt illustrera efterföljande omvårdnadshandlingar.Metod: Studien baseras på sjuksköterskors erfarenheter. Fokusgruppsdata insamlades under våren 2013, i Addis Ababa i Etiopien. Ljudinspelad data transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ systematisk textkondensering. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att skuld- och skamkänslor i samband med obotlig sjukdom hör nära samman med tidigare livshandlingar. Skuld-och skamkänslor kunde enligt sjuksköterskorna vara såväl kulturellt som individuellt betingat.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal.