Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en psykisk sjukdom med ätstörning och avmagring som följd av en matvägran och aptitlöshet. Den psykiska hälsan bland unga kvinnor blir allt sämre och under de senaste decennierna har förekomsten av AN ökat. Syfte: Att utifrån unga kvinnors perspektiv beskriva upplevelsen av att leva med AN. Metod: En kvalitativ studie där sex självbiografier har analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra teman presenteras (1) att inte kunna identifiera sig med sin diagnos, (2) att finna andrum i aktiviteter och goda relationer, (3) att uppleva ett kaos av existentiella känslor och (4) att känna rädsla för det friska.

Bakgrund: När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom som leukemi så förändras livet för föräldrarna och omgivningen. En hel familj påverkas och deras vardagsliv blir förändrat. Tidigare forskning har visat att föräldrar kan känna sig osäkra på sjukhuset och inte veta hur de kan hjälpa sitt barn. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser i samband med att deras barn drabbats av leukemi och vårdas på sjukhus. Metod: Kvalitativ ansats och Graneheim och Lundmans manifesta innehållsanalys av tre stycken självbiografiska böcker.

Bakgrund: Vid diabetes mellitus typ 1 förstörs de celler i bukspottkörteln som producerar insulin och detta sker genom autoimmuna processer. Tidigare forskning om diabetes mellitus typ 1 handlar främst om barn och hur familjen påverkas av sjukdomen.Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 samt hur sjukdomen påverkar vardagen.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex informanter, varav fyra kvinnor och två män i åldrarna 18-46 år. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans manifesta kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Det framkom att sjukdomen inte upplevdes som en sjukdom utan mer som ett tillstånd eller en livsstil och sjukdomen sågs som en naturlig del av livet. Dock beskrevs en oro för komplikationer. För att få ihop vardagen med sjukdomen krävdes planering framförallt kring aktivitet, kost och resor.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Diabetes är en sjukdom, där patienten med diabetes dagligen fattar beslut gällande sin sjukdom. Genom empowerment kan patienten upptäcka och använda sin egen inneboende förmåga att kontrollera sin diabetes, vilket skapar förutsättningar för en mer individanpassad egenvård.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hur empowerment kan främjas i omvårdnaden av den vuxna patienten med diabetes.Metod: Den metod som användes var en systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl, Medline och Medline PubMed, med sökorden diabetes, empowerment, nursing och caring.Resultat: För att arbeta empowermentfrämjande krävs en förändring av sjuksköterskans yrkesroll där också patientens egen kunskap om att leva med diabetes erkänns. Att vara en god lyssnare, förmedla kunskap om diabetessjukdomen, vara öppen och lyhörd för varje patients individuella behov och uppmuntra patienten att själv finna lösningar på egenvårdsproblem är viktiga delar för sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal att arbeta med.Slutsats: För att sjuksköterskans yrkesroll ska kunna förändras och nya arbetsmetoder utvecklas är tid, stöd, utbildning och handledning till både sjuksköterskorna själva och den övriga personalen som arbetar runt patienten av betydelse..

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en komplex sjukdom som påverkar människan fysiskt, psykiskt och socialt. En människa med RA som kan hantera sjukdomen har lättare att finna välbefinnande. Det blir då viktigt att i omvårdnaden se personen med känslor och behov bakom varje patient. Syfte: Att undersöka hur personer med RA upplever sin sjukdom och vilka copingstrategier de använder för att hantera sjukdomen i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikt där elva kvalitativa och fem kvantitativa studier har granskats och sammanställts.

Bakgrund: Cancer i huvud- och halsområdet är den sjätte vanligaste cancerdiagnosen i världen. Begreppet huvud- och halscancer innefattar läppcancer, cancer i näsa och bihålor, i munhåla och svalg, struphuvud, på stämbanden och i spottkörtlarna. De vanligaste behandlingsformerna är kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling. Sjukdomen och behandlingen innebär ofta svåra fysiska, psykiska och sociala biverkningar för patienten. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans kunskaper och färdigheter inom området och i omvårdnaden av dessa patienter.

Solen utstrålar energi och är förutsättningen för allt biologiskt liv på jorden, dessvärre tycks människan sakna respekt gentemot solen och dess ultravioletta strålning. Dessa strålar kan ge upphov till malignt melanom som är den aggressiva formen av hudcancer. Sjukdomen uppkommer i vanliga leverfläckar eller födelsemärken men den kan också börja direkt i huden. Via lymfkärl och blodkärl kan cancercellerna sprida sig till andra ställen i kroppen så kallad metastasering. Detta innebär att malignt melanom är en allvarlig och livshotande sjukdom.

Bakgrund: Bakgrunden bygger på tre vårdvetenskapliga begrepp. Livsvärld, subjektiv kropp och vårdrelation. Den innefattar även fakta om sjukdomen ALS, amyotrofisk lateral skleros, en obotlig neurologisk sjukdom som gör att musklerna förtvinar. Livsvärld är den verklighet som vi dagligen lever i och ständigt, om än omedvetet, tar för givet. Människan lever i världen genom sin subjektiva kropp.

Att leva med en livshotande sjukdom, så som cancer innebär många förändringar. För att personer som lever med cancer ska kunna känna välmående trots sjukdom måste behov personer uttrycker tillgodoses. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov i dagligt liv hos personer som lever med cancer. I litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa empiriska studier genom en kvalitativ innehållsanalys, med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier; att vilja känna kontroll, att önska stöd och personligt bemötande från andra, att försöka omprioritera för att kunna leva normalt, att uppleva kroppsligt välmående samt att sträva efter hopp och försöka finna mening.

BakgrundTonåringar befinner sig i en kritisk period i livet då många förändringar sker både fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men även att testa bland annat alkohol, vilka båda är faktorer som påverkar glukosnivån i blodet. Att vara tonåring med diabetes innebär dagliga överväganden och beslut samt ett ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll är att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen själv ska kunna påverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvård. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonåringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.

I Sverige idag finns det grovt uppskattat mellan 140 000-210 000 personer med Bipolärsjukdom eller Borderline personlighetsstörning (Bps). Mötet med dessa personer kan ibland vara svåra och komplicerade. Tanken med denna rapport är att läsaren skall få en teoretisk grund i vad diagnoserna innebär och hur man kan känna igen symtom. Utifrån denna teoretiska grund ska läsaren även få kunskap om hur bemötandet av personer med bipolär sjukdom eller Bps bör gå till för att undvika konflikt. Avsnittet om bemötande bygger på intervjuer av personal med erfarenhet från olika psykiatriavdelningar.

Psykisk ohälsa kan vara orsaken till avtalsbrott eller annan skada som den anställde åsamkar annan på grund av sitt hälsotillstånd. Syftet med detta arbete är att utreda när en arbetsgivare får säga upp en arbetstagare på grund av dennas psykiska ohälsa. Målet är även att utreda begreppet psykisk ohälsa samt undersöka vem som bär rehabiliteringsansvaret när en anställd utsätts för psykisk ohälsa. Arbetet behandlar uppsägning på grund av sjukdom för att knyta an till psykisk ohälsa. För att ge läsaren en överblick rörande de allmänna bestämmelserna kring uppsägningar berör författaren även uppsägningar med anledning av arbetsbrist och personliga skäl.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom som har en dålig prognos och där ett stort antal människor insjuknar årligen. Det är en sjukdom som leder till många och svåra symtom vilket skapar stort lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med lungcancer i det dagliga livet. Metod: En litteraturbaserad studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt en modell för en litteraturbaserad studie.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och i Sverige är risken att insjukna innan 75års ålder ca 10 %. Då en individ drabbas av en sjukdom förändras livet drastiskt från att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebär en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med läkemedel och behandlingar. Sjukdom är en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i känslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En människa är därmed så sjuk eller så frisk som den själv känner sig.

Diabetes typ 1 är en vanligt förekommande kronisk sjukdom bland barn och tonåringar. Att vara tonåring innebär att söka efter identitet och självständighet. Tonåringarna tycker även det är viktigt att smälta in bland sina jämnåriga. Att som tonåring få diabetes kan på olika sätt påverka det dagliga livet. Vissa tonåringar med diabetes kan uppleva stress, rädsla och oro i relation till sin sjukdom, medan andra tonåringar har lärt sig integrera sjukdomen i sina liv.