Sveaskog AB har av sin ägare svenska staten fått i uppdrag att sälja 10 % av det markinnehav man hade 2002 i syfte att stärka enskilt jord- och skogsbruk. Detta för att det förväntas bli lättare för enskilda privatpersoner att få en utkomst i glesbygden. Syftet med studien var att granska försäljningsprocessen och vilka fastigheter som sålts. Köparna, deras motiv till köpet och hur det påverkat dem och omgivningen har också studerats. Nyckelpersoner inom Sveaskog intervjuades för att förstå försäljningsprocessen och vilka kriterier man hade för att välja områden till försäljning.

Under de senaste årtiondena har mängden rönn, asp, sälg, ek (RASE) minskat i de svenska skogarna. RASE är älgens favoritföda och bär en stor biologisk mångfald vilket gör att minskningen är ett stort problem. Därför är mitt syfte med detta arbete att undersöka vad som påverkar mängden och rekrytering/förekomst av dessa arter. Inom Österbybruks älgförvaltningsområde lades tjugofem transekter upp. Vardera transekt var 400 m lång varav 100 m på ett uppväxt hygge och 300 meter i äldre skog. Inom transekten lades det ut provytor med 50 meters avstånd, 2 på hygget och 6 i skogen.

Körskador i samband med skogsbruk är ett problem. År 2012 togs en branschgemensam policy fram, som innehöll definitioner och rekommendationer för undvikande av allvarliga körskador. Studier har visat att attityder, kunskap och samsyn är viktiga faktorer för att minska körskador. Målet var att belysa hur väl Skogssällskapets policy angående körskador har förmedlats från tjänstemän till maskinförare, samt att undersöka hur kommunikation kring, attityder till och samsyn om körskador ser ut hos maskinförare, produktionsledare och skogsförvaltare. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med 4 maskinförare och 5 tjänstemän. Sedan gjordes en kvantitativ undersökning genom en mejlenkät till 89 maskinförare, 15 produktionsledare och 34 skogsförvaltare, med total svarsfrekvens 36 %.

To have a forest area close to the city is of great importance for the city population?s well being. Children develop their motor skills, concentration and imagina-tion and the adults have a place to shake of the stress from work. Forest areas are used to exercise at, play in and to find a moment of peace and silence. The urban forest and the old farming pastures at Markussonvallen and Per-Isakssonvallen already has natural assets worth to preserve and a great potential to create more. The goal is to develop a forest with a variation of tree species and ground vegetation that will appeal to the human senses and different animal species such as birds, insects etc.

Transportarbetet är en av de tyngsta kostnadsposterna för Svensk skogsbruk, dessutom står dessa transporter för en stor del av näringens koldioxidutsläpp och utsläpp av andra emissioner. Utsläpp som Sverige förbundit sig att minska med 20 % till år 2020. Sett till dessa problem och krav togs 2006 ett initiativ att söka utveckla transportarbetet genom att öka bruttovikterna per transport. Resultatet av detta initiativ blev ETT-fordonet, En Trave Till, en 30 meter lång fordonskombination med en totalvikt om 90 ton och en lastvikt om 66 ton. Syftet med denna studie var att jämföra ETT-fordonet mot en konventionell gruppbil i en specifik geografi i norra Norrlands inland med avseende på transportkostnaden för rundvirke.

In order to reduce greenhouse gas emissions from human activities fossil fuels will have to be replaced with renewable energy alternatives, such as bioenergy. Sweden has a great potential to produce bioenergy derived from forest products and there is currently a great interest within Sweden in using stumps for bioenergy production. However, the environmental consequences of the method need to be investigated before stump removal can be performed on a large scale. Swedish forest soils contain large carbon pools and a different land use may change conditions so that soils that presently act as sinks of carbon could potentially turn into sources of carbon release instead. This study investigates the initial effects of stump harvesting on the emissions of three greenhouse gases, carbon dioxide, methane and nitrous oxide. The emissions were measured from the soil surface in a Norway spruce forest located in the southern part of Sweden.

The aim of this thesis is to present, investigate and especially to analyse the legal rules that apply in the process of changing of the generation of the ownership of Swedish agriculture and forestry family business. The methods that this study include are: unplanned succession of ownership, i.e. inheritance, and planned succession of ownership, i.e. gift and purchase. The succession method that is the most cost efficient must be established in every single case depending on the situation of the current owners and the successors.

Begreppet ekosystemtjänster kan användas för att tydliggöra värdet av landskapets funktioner och därmed underlätta kommunikation mellan markanvändare då olika intressen konkurrerar. Emellertid finns det få studier som inkluderar en kvantitativ eller kvalitativ värdering av ekosystemtjänster på landskapsnivå. I detta arbete har markanvändning och ekosystemtjänster studerats i ett landskapsperspektiv, med Vilhelmina Model Forest (VMF) som studieområde. Den övergripande frågan i VMF är hur rennäring kan kombineras med andra markanvändningsintressen, huvudsakligen skogsbruk. Syftet med studien var att göra en kvantitativ värdering av markanvändningsintressen och ekosystemtjänster.

The municipal forests of Sala cover an area of 6 000 hectares, starting in the vicinity of the city and reaching north. At the same time as residents make abundant use of the areas closest to the community for outdoor activities and recreational purposes, the forest is of great economic value and also worth protecting for environmental reasons. These conditions make forestry in periurban woods more complex than conventional forestry, why a good understanding of the needs and demands on the forest and silviculture program is required. The purpose of this study is to depict the usage of the forests owned by the municipality of Sala, to set forth the common view of the silviculture program implemented by the municipality and to chart the expectations the community has on the forests and forestry of the future in the municipality of Sala. The survey part of this paper consists of the interviews of thirteen individuals representing nine interest groups. As expected the views of these individuals varied widely but some results were expressed by more or less all of them.

Utmattningssyndrom har blivit ett allt vanligare problem i Sverige. Rehabilitering kan hjälpa de drabbade tillbaka till ett välfungerande privat och arbetsliv. Rehabilitering med hjälp av naturen är en behandlingsform som blivit allt mer vanligt förekommande. I ett pågående forskningsprojekt där personer med utmattningssyndrom besöker olika skogsmiljöer i rehabiliterande syfte, är målet är att ta reda på om skogen, utan inblandning av annan rehabilitering, har en positiv inverkan på mental återhämtning. Under en tre månaders period gjorde utmattningsdeprimerade personer återkommande besök i olika skogsmiljöer.

I Sverige är trakthyggesbruk med kalhuggning det dominerande skötselsystemetmen intresset för kalhyggesfritt skogsbruk har ökat de senaste åren. Alternativentill kalavverkning är omdiskuterade och kritiseras ofta för att inte vara lönsamma.Målet med detta examensarbete är att analysera ett långtidsförsök med olikaskogsskötselsystem och att diskutera eventuella produktionsskillnader. De fem skötselåtgärdersom undersöktes var 1) kalavverkning med plantering av gran och tall,2) naturlig föryngring under fröträd, 3) blädningsbruk, 4) dimensionsavverkningoch 5) orörd skog (referensyta). Fältförsöket ligger på Siljansfors försökspark iDalarna och anlades 1923. Alla försöksytor har en areal av 1 ha.

Efter att röjningsplikten avskaffades 1994 så har röjningsberget bara ökat enligt Riksskogstaxeringen. För att försöka motverka detta så har utbildningsverksamhet varit ett viktigt verktyg för att få fart på röjningen. Därför utförs detta examensarbete åt Skogsvårdsstyrelsen i Värmland-Örebro för att undersöka om deras kurser gett önskad effekt, dvs. mer röjning. Undersökningen genomfördes som en enkätstudie omfattande 325 enkäter uppdelade på två grupper, dels deltagare i SVS röjningskurser och dels en referensgrupp med personer som ej deltagit i röjningskurser.

Utmattningssyndrom har blivit ett allt vanligare problem i Sverige. Rehabilitering kan hjälpa de drabbade tillbaka till ett välfungerande privat och arbetsliv. Rehabilitering med hjälp av naturen är en behandlingsform som blivit allt mer vanligt förekommande. I ett pågående forskningsprojekt där personer med utmattningssyndrom besöker olika skogsmiljöer i rehabiliterande syfte, är målet är att ta reda på om skogen, utan inblandning av annan rehabilitering, har en positiv inverkan på mental återhämtning. Under en tre månaders period gjorde utmattningsdeprimerade personer återkommande besök i olika skogsmiljöer.

Detta är en studie av de teoretiska riktlinjerna kring begrepsdefinitionen nyckelbiotop samt den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper i skogregionerna Östra Götaland, Dalarna/Gävleborg och Örebro/Värmland. Syftet med studien är att undersöka orsakerna till att nyckelbiotoper avverkas idag. Fokus ligger på om det finns en skillnad mellan den teoretiska begreppsdefinitionen och den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper. Undersökningen genomfördes genom enkätfrågor och intervjufrågor till respondenter inom skogsbolag, skogsägarföreningar, stift (skogsbruken) och Skogsvårdsstyrelsen. De övergripande frågeställningarna var om det finns avvikelser mellan beslut och handling i hanteringen av nyckelbiotoper och om definitionen av nyckelbiotoper är förankrad, relevant och fungerande hos dem som planerar och avverkar inom skogssektorn.

Renbruksplan (RBP) är ett kommunikations- och planeringsverktyg skapat för Sveriges samebyar. År 1999 genomfördes en förstudie och idag, 15 år senare, har 50 av Sveriges 51 samebyar påbörjat arbetet med renbruksplaner. Idag används RBP av renskötare för att planera sin dagliga verksamhet och som ett stöd i diskussioner med olika typer av markanvändare för att kommunicera och visa rennäringens verksamhet. Vägen fram till dagens Renbruksplan startade redan under 1700-talet i och med gränsdragningen mellan Norge och Sverige. Renskötseln begränsades till Sverige och sommarbetet i Norge gick förlorat. Efterföljande århundraden fortsätter renskötselsamhället möta förändringar som påverkar dess form och utförande.