Debatten om hÄllbar utveckling och miljö Àr högst aktuell i dagens samhÀlle. Miljöinvesteringar krÀver ekonomiska resurser och det Àr samtidigt dessa resurser som styr vÀrlden. Fastighetsbolagen stÄr idag inför omfattande renoveringsbehov samt nybyggnationer. MÄnga av dagens fastigheter stÄr för en stor del av den totala energiförbrukningen, cirka en tredjedel. EU har sedan Är 2007 arbetat fram en kommande byggnorm som tas i bruk senast Är 2020 som innebÀr att alla nybyggnationer samt större renoveringar ska vara sÄ nÀra noll-energibyggnader som möjligt.

Konkurrensen mellan aktörerna inom klÀdbranschen Àr idag stor och kommer förmodligen vÀxa sig Ànnu större de kommande Ären. Alla företag mÄste dÀrför strÀva efter att komma förbi det enorma kommersiella bruset för att finna köpare till sina egna produkter. Det gÀller att finna ett unikt och annorlunda sÀtt att marknadsföra sig pÄ och som stÄr ut i mÀngden bland alla företag som vill nÄ ut till konsumenterna. Ett företag som lyckats hÄlla sig vid liv pÄ den konkurrensutsatta marknaden Àr butikskedjan Weekday. Weekday har lyckats expandera, trots att företaget hÄller en ganska lÄg profil jÀmfört med övriga konkurrenter vad gÀller marknadsföring.

PÄ sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till nÀringslivet - i samband med frÀmst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska lÀnder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer nÀringslivsrelevanta utbildningar dÀr studenterna ges bÀttre förutsÀttningar att komma ut pÄ arbetsmarknaden.Föreliggande uppsats behandlar dÀrför universitet / högskolors samverkan med nÀringslivet utifrÄn Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mÄl om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsomrÄde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i lÀnder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet bestÄr av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förvÀntningar gÀllande upplÀgg och genomförande av utbildningar, jÀmföra utbildningars struktur dÀr samverkan mellan nÀringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i sÄ fall varför det brister i kopplingen mellan nÀringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland.Data i uppsatsen baseras pÄ sekundÀra kÀllor, enkÀtsvar frÄn och i viss mÄn telefonintervjuer med respektive lands centrala nÀringslivsorganisationer och sammanlagt nio lÀrosÀten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ?bioteknik? valdes för djupare analys och undersöks utifrÄn bland annat upplÀgg och syfte samt nÀringslivsanknytning.

 Syfte: Sponsring blir allt viktigare för de ideella föreningarnas ekonomi eftersom stödet frÄn den offentliga sektorn minskar. För att sponsringen ska vara avdragsgill för sponsorerna krÀvs att vÀrdet av de motprestationer som de erhÄller ska motsvara vÀrdet av bidraget. Vi vill med uppsatsen belysa hur vÀrderingen görs samt skapa en förstÄelse för de olika förutsÀttningar som rÄder för de smÄ sponsorerna och sponsortagarna i jÀmförelse med de som arbetar med kommersiell sponsring.Metod: VÄr undersökning bygger pÄ en kvalitativ metod. VÄrt empiriska material samlar vi in genom att genomföra sex stycken intervjuer med personer som pÄ ett eller annat sÀtt jobbar med sponsring antingen pÄ kommersiell- eller den goda samhÀllsmedborgarens nivÄ. I vÄr teoretiska referensram anvÀnder vi oss av litteratur som bland annat Àr hÀmtad frÄn artiklar, broschyrer och böcker som pÄ ett eller annat sÀtt tar upp hur företag och ideella föreningar vÀrderar motprestationen vid sponsring.

Antalet jÀrnvÀgstunnlar i tÀtbebyggda omrÄden kommer att öka de nÀrmaste 20 Ären. DÀrför finns behov av bra förutsÀgelser om vibrationer och ljud orsakade av tÄg i fastigheter utmed de planerade tunnelstrÀckningarna. FörstÄelsen för hur tÄginducerade vibrationer propagerar i bergmassan Àr i dagslÀget begrÀnsad. Eventuella för- och nackdelar med bergets och sprickors egenskaper kan dÄ inte utnyttjas optimalt. Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur lÄgfrekventa vÄgor propagerar genom (i) en godtyckligt orienterad spricka samt (ii) multipla parallella sprickor.

Bakgrund och problem: Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna genomgÄtt entydlig omorientering prÀglat av New Public Management i sitt sÀtt att styra förvaltningen.Som ett resultat av denna förÀndring har statliga myndigheter har sedan 2010 nya krav förÄterrapporteringen i Ärsredovisningen till regeringen. FörÀndringarna innebÀr bland annaten fokusförskjutning frÄn mÄlstyrning till resultatrapportering, ökade krav pÄ verifierbarhetoch ökad frihet för myndigheten att sjÀlv utforma prioriteringar och rapportering.Syfte: Uppsatsen avser att undersöka hur de nya rapporteringskraven pÄverkatutformningen av Sidas Ärsredovisningar Ären 2008-2010.AvgrÀnsningar: Genom en fallstudie av en enskild myndighet ges lÀsaren en djupareförstÄelse för hur administrativa rutiner och förhÄllningssÀtt kan pÄverka en organisationoch dess arbetssÀtt.Metod: Uppsatsen behandlar en nyligen genomförd förÀndring, dÀr det rÄder vissosÀkerhet om vilket genomslag den haft i svenska myndigheter. Jag har dÀrför valt att göraen fallstudie av hur förÀndringen har pÄverkat Äterrapporteringen frÄn en enskildmyndighet, i detta fall Sida. Uppsatsen baserar sig huvudsakligen pÄ intervjuer medfackexperter frÄn Riksrevisionen och Sida, myndighetsrapporter och facklitteratur.Resultat och slutsatser: Under den undersökta perioden 2008-2010 var Sida föremÄl fören omfattande kritik för bland annat brister i intern styrning och kontroll. Detta ledde tillatt regeringen genomförde omfattande förÀndringar av myndigheten och dess struktur.

Denna uppsats grundar sig i den teoretiska konflikten mellan den i Sverige gÀllande löftesprincipen och kontraktsprincipen som Àr den gÀllande principen i den internationella köplagen, United Nation Convention on Contracts for the International Sale of Goods, CISG. Uppsatsen tar avstamp i det faktum att de nordiska lÀnderna har valt att inte ratificera den del i CISG som rör avtalsingÄende. Vi har utrett vilka praktiska konsekvenser dessa skillnader fÄr och om det finns nÄgot behov för Sverige att ansluta sig till den del av CISG som behandlar avtalsingÄende. Uppsatsen bestÄr först av en litteraturbaserad del som redogör för de olika anbudsprinciperna, CISG och avslutningsvis innebörden av letter of intent och standardavtal i korthet. För att undersöka hur detta fungerar i praktiken har vi utöver studier av juridisk doktrin valt att intervjua anstÀllda pÄ Stora Enso.

 Syfte: Sponsring blir allt viktigare för de ideella föreningarnas ekonomi eftersom stödet frÄn den offentliga sektorn minskar. För att sponsringen ska vara avdragsgill för sponsorerna krÀvs att vÀrdet av de motprestationer som de erhÄller ska motsvara vÀrdet av bidraget. Vi vill med uppsatsen belysa hur vÀrderingen görs samt skapa en förstÄelse för de olika förutsÀttningar som rÄder för de smÄ sponsorerna och sponsortagarna i jÀmförelse med de som arbetar med kommersiell sponsring.Metod: VÄr undersökning bygger pÄ en kvalitativ metod. VÄrt empiriska material samlar vi in genom att genomföra sex stycken intervjuer med personer som pÄ ett eller annat sÀtt jobbar med sponsring antingen pÄ kommersiell- eller den goda samhÀllsmedborgarens nivÄ. I vÄr teoretiska referensram anvÀnder vi oss av litteratur som bland annat Àr hÀmtad frÄn artiklar, broschyrer och böcker som pÄ ett eller annat sÀtt tar upp hur företag och ideella föreningar vÀrderar motprestationen vid sponsring.

I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmÀngden allt kraftigare i smÄ orter och mÄnga Àr beroende av turism. Leksand Àr en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor stÄr tomma över vintern och pÄverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar bÄde hög- och lÄgsÀsong. Flexibel urban design innebÀr att offentliga miljöer ska vara förberedda pÄ demografiska förÀndringar och tillgodose blandade mÄlgrupper pÄ lÄng sikt, utan att en hel omgestaltning Àr nödvÀndig.

Bakgrund: HyressÀttningsproblematiken Àr idag ett hett diskussionsÀmne, nÄgot som Är 2005 ledde till att regeringen tillsatte en sÀrskild utredning med uppdrag att formulera förslag och normer till en allmÀnnytta anpassad efter dagens hyresbostadsmarknad. Faktorer som ligger bakom problematiken Àr det faktum att det byggs allt fÀrre hyresfastigheter, samtidigt som fler ombildningar till bostadsrÀtter genomförs. Med hÀnsyn till bostadsmarknadens utvecklingsförlopp Àr det angelÀget att undersöka faktorer som ligger till grund för dagens hyresnivÄer, vilka sÄledes bestÀms genom förhandlingar mellan allmÀnnyttiga bostadsbolag och hyresgÀstföreningar och dÀrmed inte av det ursprungliga bruksvÀrdets syfte. Dagens system pÄstÄs vara i behov av en förÀndring, i det avseende att de allmÀnnyttiga bostadsbolagens hyresnormerande roll bör tas bort och istÀllet baseras pÄ hyresgÀsternas egna vÀrderingar gÀllande sitt boende. NÄgot som Àven bör beaktas Àr frÄgan om hyresregleringen Àr en bidragande faktor till minskade investeringar i och nyproduktion av fastigheter och dessutom vad en fastighets vÀrde har för betydelse gÀllande hyresnivÄerna.

Bakgrund:     Redovisningen Àr för nÀrvarande inne i vad mÄnga forskare kallar en revolution som innebÀr radikala förÀndringar pÄ hela redovisningsomrÄdet. Bland förÀndringarna mÀrks den ökade betoningen pÄ den kvalitativa egenskapen relevans. Tillförlitlighet, som tidigare varit djupt förankrad i redovisningen, har fÄtt stiga tillbaka. En framtrÀdande förÀndring som hÀnger samman med den ökade betoningen pÄ relevans, Àr införandet av verkligt vÀrde metoden för vissa typer av tillgÄngar. Verkligt vÀrde innebÀr att en tillgÄngs vÀrde tas upp till ett uppskattat marknadsvÀrde i balansrÀkningen.

Bakgrund och problemdiskussion: AffÀrsstrategier syftar till hur företag skapar vÀrde för kunden och differentierar sig frÄn konkurrenterna pÄ marknaden. Som ett led att göra organisationen medveten om strategin krÀvs en god implementering och ett förverkligande av strategin. Implementeringen blir ofta graven för strategier och den största utmaningen för företag Àr inte att formulera strategin, utan att förverkliga den. Controllerns huvudsakliga uppgift har lÀnge varit att skaffa finansiell infromation som ligger till grund för beslutsfattande. Dock har forskning pÄ senare Är visat att rollen som controller i kommersiella organisationer Àr under förÀndring och att den kan komma att fÄ en större betydelse för förverkligande av strategier i organisationer.

Ett grönt hyresavtal bidrar till att anvÀndandet av fastigheten sker pÄ ett miljömedvetet sÀtt. Det gröna hyresavtalet inkluderar idag olika omrÄden dÀr hyresgÀsten och fastighetsÀgaren samarbetar för att uppnÄ energieffektivisering och ett brukande av lokalen som inte belastar miljön i för stor mÄn. En energieffektivisering kan göras genom att investera i mer energieffektiva tekniska system i fastigheten. Dessa ÄtgÀrder bör fastighetsÀgaren bekosta eftersom det Àr kostsamt samt för att den vanliga hyresgÀsten normalt inte har kÀnnedom kring dessa system. DÀremot bör hyresgÀsten bekosta de ÄtgÀrder som direkt leder till besparingar för hyresgÀsten, sÄ som exempelvis belysning som krÀver mindre energi eller nÀrvarostyrdbelysning.

Fotboll Àr idag mer Àn bara en sport. Dess popularitet har sedan starten för lite drygt 100 Är sedan, ökat kontinuerligt och dÀrmed Àven dess betydelse för omvÀrlden. De senaste decenniernas vÀldiga kommersiella inslag inom fotbollen har inneburit att samtliga aktörer inom sporten har varit tvungna att anpassa sig inom en ny typ av ?spelplan? och fotbollssupportern Àr inget undantag. Dessa fotbollssupportrar som sÀsong efter sÀsong investerar bÄde sin kropp och sjÀl i vÄtt och torrt, för att kunna följa sitt favoritlag, brukar pÄ senare tid, allt som oftast, Àven hamna i mediernas uppmÀrksamhet och i sin tur allmÀnhetens. Jag har i samband med min forskningsuppsats valt att koncentrera mig pÄ den problematiska bilden av fotbollssupportern i den svenska dagspressen ? med sÀrskilt fokus pÄ maskulinitetsperspektivet. Jag har följaktligen valt att koncentrera mig pÄ tvÄ negativa supporterhÀndelser som fick en vÀldigt stor genomslagskraft bland medierna i allmÀnhet och dagspressen i synnerhet. Dessa tvÄ hÀndelser uppstod i samband med de allsvenska fotbollsmatcherna mellan AIK och Hammarby pÄ RÄsunda den 18 oktober 2004 och mellan Hammarby och DjurgÄrden pÄ Söderstadion den 28 augusti 2006. DÄ mitt empiriska material enbart bestÄr av nyhetsartiklar och krönikor har jag valt att anvÀnda mig av en textanalytisk metod i min forskningsstudie.

SammanfattningTitel: ?Tyngdlösa fotbollsklubbar - En studie om Immateriella tillgĂ„ngar i Fotbolls AB?Seminariedatum: Tisdagen 22 Januari 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 pFörfattare: Olle Alexandersson, Peter SandĂ©nHandledare: Per NordströmNyckelord: Immateriella tillgĂ„ngar, Fotboll, IAS 38, RR 15Bakgrund: Den moderna fotbollens kommersiella utveckling innebĂ€r att fotbollsklubbar idag i allt större utstrĂ€ckning drivs som företag. Det Ă€r i skrivande stund fyra allsvenska fotbollsklubbar som bedriver delar av verksamheten i AB. Utvecklingen i dagens företaga Ă€r att de Ă€r alltmer kunskapsinriktade. Den finansiella styrkan sitter inte lĂ€ngre nödvĂ€ndigtvis i fysiska tillgĂ„ngar, sĂ„som maskiner och inventarier, utan bestĂ„r allt oftare av icke-fysiska tillgĂ„ngar som patent, kontrakt och andra legala rĂ€ttigheter.