Arbetsterapi Àr ett Àmne som framhÀver hÀlsa och vÀlmÄende genom aktivitet. Det huvudsakliga mÄlet som arbetsterapeut Àr att möjliggöra för personer att delta i aktiviteter i det dagliga livet. Virtual Reality Àr en simulation dÀr datorgrafik anvÀnds för att skapa en tillsynes realistisk miljö och denna vÀrld Àr inte statisk utan integrerar med anvÀndaren. Syftet med denna litteraturstudie Àr att kartlÀgga hur och varför Virtual Reality kan anvÀndas av arbetsterapeuter. En systematisk litteraturstudie genomfördes och efter databassökning uppkom 14 artiklar som via en manuell sökning kompletterades med ytterligare 5 artiklar.

Detta projekt har syftat till att inleda arbetet med att utveckla ett system för snabb och dynamisk reglering av pelletsbrÀnnare. Projektet har haft tre mÄlsÀttningar: ? Undersöka potentialen att minska utslÀpp frÄn en kommersiell pelletsbrÀnnare för villabruk. ? KartlÀgga vilka sensorer som lÀmpligen kan anvÀndas i en sÄdan reglering med hÀnsyn till funktionalitet och pris.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

De senaste Ärens oro i vÀrldsekonomin har medfört en Ätstramning hos kreditinstituten. Innan finanskrisen beviljades kredit till generösa villkor men med skÀrpningar av regelverk, som Basel III, stÀlls nu högre krav pÄ bankernas kapitaltÀckning. Fastighetsbolagen mÀrker av den förÀndrade situationen och vittnar om att den tidigare nÀstan obegrÀnsade kapitaltillgÄngen nu inte lÀngre existerar. Det har blivit dyrare att lÄna pengar frÄn bankerna och dÀrför börjar allt fler söka efter alternativ.I Sverige Àr banksektorn stark gÀllande finansiering och marknaden Àr dominerad av ett fÄtal storbanker. Innan krisen 2008 var ett flertal utlÀndska banker aktiva pÄ den svenska marknaden och konkurrensen tvingade ner priserna.

Informationen om vad poppel producerar i praktiska planteringar i södra Sverige Àr begrÀnsad. De data som finns kommer ofta frÄn SLU och Skogforsks försöksytor. Försöksytor Àr mer omsorgsfullt skötta jÀmfört med praktiska planteringar. Finns alltsÄ en risk för överdriven optimism om trÀdslagets produktion. Det behövs dÀrför undersökningar som visar vad poppeln producerar i praktiska planteringar. Motiven för att plantera poppel Àr flera, bland annat kort omloppstid, hög tillvÀxt och ökande priser pÄ energived.

I avtal om företagsförvÀrv finns ofta en MAC-klausul. Den Àr Àgnad att villkora köparens avtalsbundenhet om nÄgon hÀndelse vÀsentligt pÄverkar mÄlbolaget mellan signing och closing. Att undkomma bundenhet av ett ingÄnget avtal Àr och skall inte vara lÀtt, i synnerhet inte nÀr det ingÄs av sofistikerade avtalsparter. Enligt svensk rÀtt Àr det ocksÄ synnerligen sÀllan kommersiella avtal jÀmkas med hjÀlp av 36 § AvtL eller Àndras med hjÀlp av hardshipreglerna i Unidroit Principles eller PECL. Men om nu parterna genom en allmÀnt hÄllen klausul vill möjliggöra för sÀljaren att undkomma avtalet om nÄgot oförutsett intrÀffar som inte reglerats specifikt i fullföljandevillkoren? DÄ fÄr parterna lösa det avtalsvÀgen.

Tio procent av Sveriges befolkning har nÄgon form av funktionsnedsÀttning. Var tionde person har alltsÄ sÀrskilda behov i sitt resande och Àr dÀrmed beroende av att hela destinationens miljö Àr tillgÀnglig. TillgÀnglighet Àr nÄgonting som Stockholm Stad arbetar med dÄ de har som mÄl att Är 2010 vara vÀrldens mest tillgÀngliga huvudstad. Stockholm Àr en destination och en destination bestÄr av mÄnga olika aktörer, bÄde kommersiella och icke kommersiella. Studien syftar dÀrför dels till att undersöka om, och i sÄ fall hur, en god tillgÀnglighet i Stockholm skulle pÄverka de enskilda turistiska aktörerna pÄ destinationen.

Projektet startade som ett parallellt uppdrag hösten 2004. BestĂ€llare var Stockholms Stad, SL och dĂ„varande Banverket, numera Trafikverket. Programmet beskrev en uppgift att knyta ihop befintlig pendeltĂ„gsstation med ett nytt stadsdelstorg i Älvsjö, tunnelbanans gröna linje skulle förlĂ€ngas frĂ„n HagsĂ€tra och en ny T-banestation Älvsjö skulle kopplas ihop med pendeltĂ„gsstationen. En framtida spĂ„rvĂ€g syd (spĂ„rvagn) skulle fĂ„ en station i anslutning till Resecentrum.  Den befintliga bussterminalen skulle ersĂ€ttas av en bussgata utmed jĂ€rnvĂ€gen.

Under det senaste decenniet har intresset att investera i skogsfastigheter ökat. Detta har gjort att bankerna idag utvecklar sina segment inom skog- och lantbruk. Har som mÄl att underlÀtta vid vÀrdering av skogsfastigheter genom att undersöka sambandet mellan markens naturliga virkesproducerande förmÄga till Ärlig nettoavkastning. BerÀkningarna Àr uppbyggda pÄ nuvÀrdesmodeller och syftar till att visa likvÀrdig Ärlig inkomst. Landet delades upp i fyra regioner för att avspegla regionala skillnader i produktionsförmÄga. Resultatet visar att det finns stora skillnader i Ärlig avkastning mellan regionerna. Förklaringen till detta Àr att boniteten Àr avtagande med stigande breddgrad.

Arbetet handlar om att förstĂ„ varför boende i fastigheter dumpar grovsopor pĂ„ olĂ€mpliga stĂ€llen. Hur kan man uppmuntra boende att deponera grovsopor pĂ„ en angiven plats och hur uppmuntrar man personer att Ă„terbruka produkter. Genom observation undersöktes var hyresgĂ€ster slĂ€nger sina grovsopor och hur bovĂ€rdarna pĂ„ omrĂ„det Öster i Landskrona ser pĂ„ det stora problemet med grovsopor. Vad anser hyresgĂ€sterna sjĂ€lva, 10 personer intervjuades. AB Landskronahem Ă€r ett kommunalĂ€gt bostadsbolag med cirka 4000 lĂ€genheter i Landskrona, Glumslöv och Asmundtorp. Företaget har problem med dumpade grovsopor pĂ„ omrĂ„det Öster och bland annat kvarteret Juno.

Den 1 januari 2005 infördes IFRS i svenska noterade företag. IAS 40 Àr en del av det nya regelverket och innebÀr att förvaltningsfastigheter fÄr vÀrderas till verkligt vÀrde. Implementeringen av standarden medför stora förÀndringar i svensk redovisning. En redovisning baserad pÄ verkliga vÀrden kan resultera i stora svÀngningar vad gÀller tillgÄngarnas vÀrden. Vidare kan det vara problematiskt att tilldela den tillÀmpade vÀrderingsmodellens ingÄende variabler realistiska vÀrden.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad det finns för statliga direktiv samt att ge en bild av vad som stÄr i dagspressen om sponsring i skolan. Jag har studerat statliga rapporter, riksdagsmotioner samt valda dagstidningar. Sponsring Àr ett kommersiellt samarbete mellan likvÀrda och aktiva parter som frivilligt vÀljer varandra. Sponsringsaktiviteten i skolan har ökat under senare tid. Det finns inga lagar, förordningar eller lÀroplaner som reglerar sponsring i skolan.

NÀr man slÀpper ett datorprogram som öppen kÀllkod innebÀr det att man lÄter anvÀndarna anvÀnda programmet fritt. Dessutom fÄr de göra förÀndringar av programmet. Normalt prÀglas dessa program av ideellt arbete. Nu finns det Àven företag som anvÀnder öppen kÀllkod till sina produkter. FrÄgan som utreds Àr hur företag kan tjÀna pÄ detta nÀr de lÄter anvÀndare anvÀnda programmet gratis.För att studera detta har databasföretaget MySQL undersökts.

Det hÀr examensarbetet gick ut pÄ att förbereda en import av ett flygplan av typen Beechcraft King Air 200. NÀr ett flygplan ska importeras och svenskregistreras för att anvÀndas till kommersiella operationer i Sverige mÄste intressenten gÄ igenom flygplanets tekniska bakgrund. Den informationen Àr till för att försÀkra intressenten som köpare och den svenska myndigheten Luftfartsstyrelsen om att planet har sköts vÀl och Àr i luftvÀrdigt skick. UtifrÄn nationella och internationella regelverk utformades en lista med krav som Luftfartstyrelsen i Sverige krÀver att intressenten ska visa upp för att godkÀnna importen. Med denna lista som utgÄngs punkt samlades information in frÄn berörda organisationer och företag, angÄende flygplanets bakgrund.

AllmÀnnyttan har under lÄng tid försörjt Sverige med hyresbostÀder. De senaste Ären har konkurrensen i form av privata bostadsbolag och omvandling av hyresrÀtter till bostadsrÀtter lett till att allmÀnnyttan inte lÀngre har samma funktion som tidigare. Branschorganisationen FastighetsÀgarna anmÀlde Är 2005 staten till EU-kommissionen dÄ de ansÄg att de allmÀnnyttiga bostadsbolagen fick konkurrenssnedvridande stöd. AnmÀlan ledde sedermera till en lagÀndring som trÀdde i kraft 1 januari 2011.Den 1 januari 2011 trÀddeLagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft och ersatte dÄ Lagen om allmÀnnyttiga bostadsföretag. Enligt den nya lagen ska de allmÀnnyttiga bostadsföretagen agera affÀrsmÀssigt.Detta kandidatarbete undersöker vad affÀrsmÀssighet Àr och om det Àr möjligt att fÄ en blick över hur de allmÀnnyttiga bostadsbolagen ska agera för att vara affÀrsmÀssiga.