Sökresultat:
1013 Uppsatser om Lćn till kommersiella fastigheter - Sida 19 av 68
VÀrldens Garderob : Om hur Emmaus BjörkÄ kan stÀrka sin insamlingsverksamhet och nÄ ut med sitt budskap
?If we consume the product as a product, we consume its meaning through advertising? ? Jean BaudrillardSyftet med denna studie Àr att identifiera och analysera bakomliggande myter om lycka i kommersiella reklamfilmer, utifrÄn ett konstruktionistiskt perspektiv. Analysmodellen, som bygger pÄ semiotik och neoformalism, genererade kunskap om de olika berÀttarstrukturerna kring lycka i de undersökta reklamfilmerna. Resultaten indikerade framförallt att berÀttarstrukturerna om lycka grundar sig i myter som Àr starkt kopplade till den kapitalistiska ideologin. Studien avser dÀrmed att blottlÀgga och analysera myter om lycka i reklamfilmer ur ett kritiskt konstruktionistiskt perspektiv..
Möjlighet till prisavdrag för immateriella tjÀnster : vid kommersiella avtal
This study's main objective was to identify adolescents participation in alternative sport activities and which kind of physical activity that was preferred by adolescents who didn't had any earlier experience of sport clubs. The study combined interviews and surveys with the purpose to get both adolescents and sport leaders perspective. A total of five interviews were performed and fifty-four surveys was collected. The results showed that adolescents already physical active were those who participated in alternative sport activities. Who participate in alternative sport activities can depend on habitus, comprehended capital forms and in which social field the sport activities exists..
Simuleringsstudie av produktionskonsekvenser med olika miljömÄl :
Under de senaste Ären har SVO utvecklat en "grön skogsbruksplan" som prÀglas av
viljan att uppnÄ tvÄ jÀmstÀllda mÄl, ett miljömÄl och ett produktionsmÄL I samband med
detta har riktlinjer tagits fram för hur stor andel av den produktiva skogsmarken pÄ en
fastighet som skall skötas med olika grad av miljöhÀnsyn.
Enligt riktlinjerna bör man pÄ fastighetsnivÄ sköta minst 5% av skogsmark enligt
mÄlklasserna NS/NO (NaturvÄrds-Skötsel/NaturvÄrds-Orört), minst 5% enligt
mÄlklassen PF (ProduktionsmÄl -FörstÀrkt naturhÀnsyn) och högst 90% av skogsmark
enligt mÄlklassen PG (ProduktionsmÄl-Generell naturhÀnsyn). Detta kan betecknas som
mÄlnivÄn 90-5-5.
Denna studie försöker belysa de produktionsmÀssiga och ekonomiska konsekvenserna för
skogsÀgaren av implementeringen av dessa riktlinjer.
TvĂ„ fastigheter, BrattĂ„ker strax vĂ€ster om Vindeln och Ăstad strax vĂ€ster om AlingsĂ„s,
blev utsedda att representera norra respektive södra Sverige.
Vindkraftverks störande effekt pÄ smÄhusfastigheter
Syftet med examensarbetet Ă€r att undersöka vilka typer av effekter som uppstĂ„r för boende i smĂ„hus som ligger i nĂ€rheten av vindkraftverk. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka vilka konsekvenser nĂ€rheten till vindkraftverk har pĂ„ vĂ€rdet pĂ„ smĂ„hus. Jag försöker framför allt att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gan huruvida vindkraftverk upplevs ha en negativ vĂ€rdepĂ„verkan pĂ„ smĂ„husfastigheter, samt hur de olika störningarna frĂ„n vindkraftverk beror av avstĂ„ndet till bebyggelsen. Metod: Undersökningen avgrĂ€nsas till att studera effekterna pĂ„ smĂ„husbebyggelse som ligger i nĂ€rheten av vindkraftverk. Som en bakgrund till undersökningen presenteras olika fakta och statistik om vindkraftÂverk. Den genomförs med hjĂ€lp av intervjuer med Ă€gare till smĂ„hus vars fastigheter Ă€r belĂ€gna i nĂ€rheten av vindkraftverk. Resultaten av intervjuerna jĂ€mförs med tidigare undersökÂningar och erfarenheter varefter egna slutsatser dras. Resultat & slutsats: Vindkraftverk stĂ„r idag för cirka 1,4 % av den totala nettoprodukÂionen av el i Sverige. Andelen har ökat vĂ€sentligt under senare Ă„r och med tanke pĂ„ alla pĂ„gĂ„ende projekt och planer pĂ„ nya vindkraftverk runt om i landet kommer troligen andelen att fortsĂ€tta att öka. Vindkraftverken ger visserligen en miljövĂ€nlig el-produktion men för bebyggelse i vindÂkraftverkens nĂ€rhet kan de samtidigt upplevas som en miljöstörning.
FjÀrrvÀrme i Juoksengi
En planerad biogasanlÀggning i Juoksengi ger ett vÀrmeöverskott pÄ 535 MWh/Är. För att förbÀttra lönsamheten i anlÀggningen framfördes iden med ett fjÀrrvÀrmenÀt dÀr överskottsvÀrmen gÄr till att vÀrma lokaler i byn. VÀrmebehovet för de fastigheter som har visat intresse för att ansluta sig till ett fjÀrrvÀrmenÀt uppgÄr till cirka 2800 MWh/Är. TvÄ flispannor pÄ vardera 450 kW placeras i skolans lokaler för att tÀcka upp resterande vÀrmebehov samt inte minst det erforderliga effektbehovet pÄ cirka 1,3 MW. Reservkapacitet i produktionsanlÀggningen utgörs av en befintlig pelletspanna och en oljepanna pÄ 300 kW respektive 200 kW.
Effektiv uppdatering av datorspel med hjÀlp av filskillnader
Detta examensarbete undersöker om och hur man med hjÀlp av filskillnader kan effektivisera uppdateringar av datorspel. Flertalet olika tester med deltaenkodning har utförts, detta pÄ olika versioner av filer frÄn kommersiella och aktuella spel. Bland annat har försöken med deltaenkodning jÀmförts med de officiella speluppdateringarna, och med vanlig komprimering av de aktuella filerna. Resultaten visar att anvÀndning av deltaenkodning pÄ de filer som Àndrats mellan spelens versioner kan vara mycket effektivare och ta mindre plats Àn de officiella speluppdateringarna..
Vad gör fastighetsföretag? En sammanstÀllning av information i nio svenska fastighetsföretags Ärsredovisningar frÄn 2009
Bakgrund och problem: Fastigheter och fastighetsföretag har med jÀmna mellanrum blivitaktuellt, ibland ser man att de agerar till synes olika. Det vore intressant att sÄförutsÀttningslöst som möjligt studera vad ett antal av de svenska fastighetsföretagen gör.Ett sÀtt att göra det pÄ kan vara genom att ta del av deras Ärsredovisningar ochsammanstÀlla informationen som visar vad man har gjort samt hur företaget Àr strukturerat isyfte att underlÀtta för fortsatt studier av företagen. Det har utmynnat i följandefrÄgestÀllningar:Vad gör ett antal av de stora svenska fastighetsföretagen?Samt:Hur kan man gÄ tillvÀga för att anvÀnda insamlad data i vidare studier för att beskrivaföretagen?Syfte: Att stÀlla upp informationen pÄ ett sÀtt som gör att lÀsaren kan skapa sig enöversiktlig bild av ett antal företags struktur samt beteende under 2009. Att samla in ochstÀlla upp data som ett underlag i syfte att bereda för fortsatt forskning.AvgrÀnsningar: Studien omfattar endast svenska stora fastighetsföretag vars primÀraverksamhet Àr att Àga och förvalta fastigheter.
Miljöcertifieringssystemet LEED i Sverige : En uppsats om hur systemet kan förbÀttras
Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.
VÀrmeförluster vid relining inom fjÀrrvÀrme
Idag Ă€r det mycket kostsamt att byta ut fjĂ€rrvĂ€rmerör. Med traditionella metoder innebĂ€r det, förutom stora material- och personalkostnader, att övriga samhĂ€llet drabbas i form av lĂ„ngÂvariga störningar i trafik och stadsbild. Genom att renovera rören istĂ€llet för att byta ut dem hoppas nĂ€tĂ€gare kunna genomföra förnyelsearbetet sĂ„vĂ€l snabbare som billigare samt med minimal Ă„verkan pĂ„ miljön.Relining Ă€r ett samlingsnamn för förnyelse av rör inifrĂ„n. Relining har anvĂ€nts vid renovering av avloppsrör under lĂ€ngre tid och sedan ett par decennier Ă€ven vid renovering av rör för dricksvatten till fastigheter. Hittills har relining inte anvĂ€nts för att renovera fjĂ€rrvĂ€rmerör.
VÀrdering av ÀgarlÀgenheter
VÀrdering av fastigheter sker i stor utstrÀckning idag och anvÀnds som underlag vid t.ex. ett köp eller vid en försÀljning. Syftet med denna studie Àr att beskriva och diskutera processen vid vÀrdering av ÀgarlÀgenheter och problem relaterat till detta. Detta görs i samverkan med tvÄ forskningsfrÄgor som innefattar (1) vad ligger tillgrund för dessa problem och (2) hur kan dessa problem kan lösas.I studien har tvÄ metoder anvÀnds. Den första Àr en litteraturstudie i vilken tidigare forskning inom omrÄdena vÀrdering och ÀgarlÀgenheter har granskats och sammafattats.
EnergikartlÀggning av förskolor i Halmstad Kommun
Till Ă„r 2020 har EU satt upp mĂ„l om att sĂ€nka energianvĂ€ndningen med 20 %. Ă
r 2013 stÄr fastigheter för 40 % av Sveriges totala energianvÀndning och Àr pÄ sÄ vis en starkt bidragande orsak till den höga energianvÀndningen. Som ett led i detta arbete mÄste energianvÀndningen i fastigheter minska.Halmstad Kommun har ett stort fastighetsbestÄnd, dÀr det Àger och förvaltar mÄnga förskolor. De förskolor som utvÀrderas i rapporten Àr Trollbergets förskola i Söndrums Kyrkby och Askens förskola i Oskarström. De hÀr förskolorna har enligt fastighetsÀgarna (Halmstad Kommun) en betydligt högre energianvÀndning Àn vad som var projekterat.För att undersöka energianvÀndningen i förskolorna Asken och Trollberget i Halmstad Kommun har det gjorts berÀkningar, besiktningar samt enkÀtundersökningar med personalen. EnergiberÀkningarna visar att bÄde Asken och Trollberget förbrukar mer energi Àn vad som Àr rekommenderat av BBR.
Pressen och piraterna : En studie i representationen av fildelning och upphovsrÀtt i svenska storstadspress
I denna studie undersöks svensk storstadspress representation av fenomenen fildelning och upphovsrÀtt. Fenomenen Àr en del av en pÄgÄende debatt kring Internets utveckling och reglering, inte sÀllan ingÄr begreppen dÄ man talar om integritet och informationsfrihet. Politiska beslut tas som har juridiska pÄföljder, dessa pÄverkar mÀnniskors vardag.Syftet med denna studie Àr att se hur diskurser, sÀtt att tala om, förstÄ och konstituera fenomen, ser ut och formar representationen av fenomenen i pressen. Press och media har stora maktpositioner i samhÀllet, som granskare av makten och som frambringare av information till allmÀnheten. UtifrÄn objektivitets- och neutralitetsideal arbetar journalister med dagliga arbetsrutiner.
Konvertering frÄn direktverkande el i kommersiella lokaler : Ekonomisk och hÄllbar utveckling
Buildings worldwide account for 40 % of the total energy use. Climate change is of increasing importance, but few are willing to reduce their standard of living or get a higher cost for the change. Energy efficiency of existing buildings gives the greatest benefit economically and environmentally. The real estate company Klövern AB manages 46 properties in Karlstad. Heating is the major cost of the total operating costs of real estate. Rising energy prices increase the need for Klövern AB to improve energy efficiency and to investigate alternative sources of heat.
Urban building i kvarteret Domherren : Life aquatic
Destilleri, saluhall och destilleri.Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostÀder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. MÄlet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och fÄ in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan. Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsvÀggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret. Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brÀnnvinstillverkning och ett bageri för knÀckebrödstillverkning. PÄ kvarterets innergÄrd och tak finns Äkermark dÀr det odlas rÄg som förÀdlas pÄ plats till brÀnnvin och knÀckebröd..
Trapphuset
Projektet avser att undersöka hur en byggnad som ska möta en divers anvÀndning i urban miljö kan dela pÄ resurser. Projektet avser att fungera som en tvÀrprogrammerad yta dÀr olika anvÀndare vÀxelverkar med sina aktiviteter över dygnets timmar likt ett stafettlopp dÀr avlÀmningen blir en spÀnnande kontaktyta. De kommersiella aktiviteterna över dagen ska samtidigt kunna fungera som allmÀn service pÄ kvÀllstid. Kontaktytan för detta ska verka frÀmjande för spontan social kontakt för bÄde boende passerande och arbetande..