SammanfattningVarför behövs entreprenörskap och utveckling av företagande? Produkter utvecklas stÀndigt och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Den globala konkurrensen innebÀr högre krav pÄ företagande i form av utveckling och nya idéer. Att nya företag skapas Àr viktigt för den ekonomiska tillvÀxten och inte minst samhÀllets tillvÀxt. De tillkomna företagen med deras nya idéer förnyar ekonomin genom nya sÀtt att bedriva produktion pÄ.

Det Àr ett faktum att sjukfrÄnvaron i Sverige ökat dramatiskt det senaste decenniet, vilket medfört stora pÄfrestningar pÄ samhÀllsekonomin. Vanligt förekommande förklaringar till det plötsliga sjukskrivningsutbrottet kan sammanfattas i att svenskarna blivit Àldre, arbetslöshetsnivÄn Àndrats, ersÀttningsnivÄerna i sjukförsÀkringen blivit generösare samt att arbetsmiljöerna blivit sÀmre. NÄgot större fokus har dÀremot inte riktats pÄ huruvida införandet av arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsÀkringen har bidragit till ökade sjukskrivningsnivÄer. Denna aspekt blir Àn mer intressant att undersöka i och med regeringens aktuella förslag att utöka arbetsgivarnas betalningsansvariga sjuklöneperiod att gÀlla tre veckor istÀllet för nuvarande tvÄ. Uppsatsens syfte Àr att analysera hur ett korrekt kostnadsansvar för arbetsgivarna bör se ut och om dagens svenska sjukförsÀkring Àr utformad i enlighet med detta.

Industrins energianvÀndning medför koldioxidutslÀpp som bidrar till klimatförÀndringar. Inom EU och Sverige efterstrÀvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnÄ bÄda delarna föresprÄkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvÀndning. Trots att energieffektivisering ofta Àr kostnadseffektivt existerar det ÀndÄ ett energieffektiviseringsgap dÀr kostnadseffektiva ÄtgÀrder inte implementeras av olika anledningar. EnerginÀtverk kan dÄ vara ett potentiellt arbetssÀtt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling.

I OECD-lĂ€nderna Ă€r 97 % av alla företag smĂ„ eller medelstora företag. Den vanligaste kĂ€llan till finansiering för denna typ av företag Ă€r banklĂ„n. Redovisningsinformationen Ă€r den huvudsakliga kĂ€llan i bankers kreditgivningsprocess, det Ă€r ocksĂ„ den informationen som Ă€r tillgĂ€nglig till företagets externa intressenter. Även mjukdata i form av Ă€garens kompetens och erfarenhet Ă€r av vikt vid kreditgivningsprocess för smĂ„företag.Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka och analysera relationen mellan redovisning, risk och bankernas kreditgivning till smĂ„företag i Sverige samt att belysa kreditgivningsprocessen i olika banker och betona dess skillnader. För att kunna undersöka sambandet har en kvalitativ metod anvĂ€nts i form av intervjuer med företagsrĂ„dgivare som arbetar vid de fem största bankerna i Sverige.

Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, byggherre och bank upplever dĂ„ en exploateringsfastighet överlĂ„ts till en byggherre först efter att byggnationer pĂ„börjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts pĂ„ förslag av GĂ€vle kommun som sökt svar pĂ„ om en överlĂ„telsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnĂ„ rĂ€tt resultat dĂ„ exploatering görs pĂ„ kommunalt Ă€gd mark. För att belysa effekterna har studien gjorts genom jĂ€mförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillĂ€mpas av Örebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillĂ€mpas av GĂ€vle kommun. I Örebro kommun genomförs marköverlĂ„telsen till byggherren först efter att byggnationer pĂ„börjats pĂ„ fastigheten. I GĂ€vle kommun sker normalt överlĂ„telsen innan byggstart Ă€ven om svĂ€varvillkor ibland förekommer vilket fördröjer byggherrens möjlighet att erhĂ„lla lagfart. För att förstĂ„ hur aktörerna kommun, byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer pĂ„ respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstĂ„ hur kommunerna reglerar sina respektive överlĂ„telsetidpunkter. Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlĂ„telse kan anvĂ€ndas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt Ă€gd mark.

Crowdfunding Àr en relativt ny finansieringsmodell som vuxit i popularitet. Internationellt uppskattas crowdfunding till en miljardindustri. Generellt sÀtt innebÀr crowdfunding att en projektÀgare vÀnder sig till allmÀnheten, det vill sÀga en större krets finansiÀrer, via internet för att söka finansiering. Olika former av crowdfunding har utvecklats. FöremÄlet för den hÀr uppsatsen har frÀmst varit den form som baseras pÄ Àgarkapital, hÀr kallat crowdequity, och den svenska rÀttens inverkan pÄ finansieringsformen.

Kvalitetsbegreppet Àr svÄrdefinierat och mÄngdimensionellt. DÀrför bör det definieras för att ens kunna anvÀndas för mÀtning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Stockholms lÀns landsting, SLL, stÀller för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vÄrdcentralerna.VÄrdcentralen Àr den vÄrdenhet som först kommer i kontakt med patienter. DÀrför Àr det viktigt att de har en översikt över hela hÀlso- och sjukvÄrden ifall de mÄste skicka patienter vidare för sjukvÄrd som de sjÀlva inte kan ge. Under Ären 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvÄrden fick mycket kritik för att inte hÄlla kvalitetsmÄttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanstÀlla sju kvalitetskrav pÄ vÄrdcentralerna.

Göteborg vĂ€xer och dĂ€rför vill stadens beslutsfattare bygga ut. PrimĂ€rt och initialt ska utbyggnad ske lĂ€ngs Norra och Södra Älvstranden, den sĂ„ kallade Älvstaden. Samtidigt pĂ„gĂ„r fortsatt klimatförĂ€ndring och i göteborgstrakten förvĂ€ntas den bidra med höjda havsvattennivĂ„er och fler extrema vĂ€dersituationer som ökad nederbörd och stormar. Risken för översvĂ€mningar bland Ă€lv- och havsnĂ€ra bebyggelse ökar och dĂ€rför Ă€r studiens syfte att beskriva och analysera hur frĂ„gan om klimatanpassning till höjda havsvattennivĂ„er och extrema vĂ€dersituationer hanteras och har hanterats i den fysiska planeringen av Älvstaden. Syftet skall uppnĂ„s genom att svara pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna:* Vilka faktorer Ă€r viktiga för att möjliggöra och genomföra klimatanpassningsĂ„tgĂ€rder? * Hur har frĂ„gan om klimatanpassning hanterats för Norra och Södra Älvstranden, frĂ„n 1991 fram till idag, i detaljplaner och andra relevanta dokument? * Vilka klimatanpassningsĂ„tgĂ€rder planeras för Älvstaden i framtiden?Uppsatsen Ă€r skriven inom ramen för Ă€mnet kulturgeografi med fokus pĂ„ fysisk planering och klimatanpassning.

För att vinna mer Äkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att mÄnga vÄtmarker har försvunnit frÄn vÄrt odlingslandskap, störst andel har gÄtt förlorade i södra Sveriges slÀttlandskap. Dessförinnan betydde vÄtmarkerna mycket för mÀnniskorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmÄl i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl, Myllrande vÄtmarker ska det anlÀggas och Äterskapas ett stort antal vÄtmarker i odlingslandskapet framtill Är 2020.

MÀnskligheten stÄr idag vid ett vÀgskÀl. Antingen fortsÀtter vi agera pÄ samma sÀtt som vi gör idag för att möta vÄra behov, men med det vÀgvalet Àr de flesta överens om att en hÄllbar utveckling inte Àr möjlig. VÄrt tidigare agerande Àr en stark bidragande orsak till de ekonomiska, miljömÀssiga och sociala kriser vi idag upplever. Alternativet Àr att Àndra vÄrt agerande genom att hitta lösningar, metoder och skapa nya attityder för att möta vÄra behov pÄ ett sÀtt som möjliggör en hÄllbar utveckling. Det Àr en svÄr uppgift som krÀver ett engagemang pÄ bred front och att alla aktörer i samhÀllet tar ett ansvar.Detta har bidragit till uppkomsten av termen Corporate Social Responsibility (CSR) som berör kombinationer av Ätaganden som Àr viktiga för företagen att integrera i sitt arbete för att styra sin pÄverkan pÄ samhÀllet.

Vi har alltsedan vÄra praktikperioder haft en grundlÀggande förstÄelse för hur mankan arbeta inom organisationer dÀr innovation Àr ett centralt begrepp. Vi har dockaldrig kommit i kontakt med beslutsprocesserna runt dessa projekt. Efter praktikenhar vi ifrÄgasatt de vÀrderingsmetoder som vi tidigare sett som relativt heltÀckande.Vi Àr bÄda aktiva pÄ börsen vilket Àr ytterligare en faktor som ökat vÄrt intresse förÀmnet dÄ börsens vÀrdering av bolag med hög risk och hög innovationshöjd ÀrosÀker. DÀr saknas analyser som belyser problemet. Detta har lett till att vi söktvÀrderingar pÄ dessa bolag med hjÀlp av olika metoder och ökat förstÄelsen för hurextern vÀrdering gÄr till.Författarnas studier har naturligtvis inspirerat valet av uppsatsÀmne.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvÀrden. Detta vÀrdesamband kan nyttjas som finansieringskÀlla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvÀrdet inhÀmtas till det offentliga genom sÄ kallad vÀrdeÄterföring. Möjligheterna till vÀrdeÄterföring avgörs av faktorer sÄsom rÄdande markÀgoförhÄllanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad vÀrdeÄterföring i Sverige. Arbetet innehÄller en genomgÄng av relevanta institutionella förhÄllanden liksom tillgÀngliga vÀrdeÄterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltÄgsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur vÀrdeÄterföring kan tillÀmpas under rÄdande institutionella förhÄllanden.

SammanfattningTitel: UnderhÄllsplaner NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Axelle Rozier-Joly, Stefan Danko Handledare: Jonas KÄgström Datum: 2012 ? 05 Syfte: Vi har skrivit vÄr C-uppsats i samarbete med Riksbyggen i GÀvle. Riksbyggen har hjÀlpt oss att fÄ fram material till vÄr forskning. I detta arbete har vi undersökt vad det finns för likheter och skillnader mellan tre bostadsrÀttsföreningar med en yrkesmÀssig underhÄllsplan kontra tre bostadsrÀttsföreningar utan en yrkesmÀssig underhÄllsplan.Metod: Vi har intervjuat en person i sex stycken olika bostadsrÀttsföreningar med hjÀlp av vÄra intervjufrÄgor. Vi har valt ut sex stycken vetenskapliga artiklar för att kunna skriva vÄr teoridel.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvÀrden. Detta vÀrdesamband kan nyttjas som finansieringskÀlla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvÀrdet inhÀmtas till det offentliga genom sÄ kallad vÀrdeÄterföring. Möjligheterna till vÀrdeÄterföring avgörs av faktorer sÄsom rÄdande markÀgoförhÄllanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad vÀrdeÄterföring i Sverige. Arbetet innehÄller en genomgÄng av relevanta institutionella förhÄllanden liksom tillgÀngliga vÀrdeÄterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltÄgsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur vÀrdeÄterföring kan tillÀmpas under rÄdande institutionella förhÄllanden.

The transformation within the swedish infrastructure has been a slow process from thebeginning of time. For almost a decade, the traditional form of contracting regardingbuildings and foremost infrastructure has evolved contracting involving the owner to definethe outcome of the product, regardless involvement from the supposed contractor. As forthe swedish market, the traditional design-bid-build (DBB) have been the primary choice ofcontracting. Although changes have been made over time regarding contracting formswithin the road administration, the railway sector has not improved or justified changesregarding choice of contracting, they have conducted same contracting relationshipsbetween them and the contractor.This bachelor thesis, conducted at the Swedish railway administration with supervision ofprofessor Kristian Widén at Lunds University, explores the forces behind the new era ofcontracting within the railway administration. This bachelor thesis focuses mainly oncontracting regarding design-build-operate-main (DBOM), the new contracting formulabetween the owner and the contractor.