Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan arbetar med matematiska mönster i utemiljön samt hur de hjÀlper barnen upptÀcka mönster i utemiljön. Som metod anvÀnde vi oss av observationer och kvalitativa intervjuer som genomfördes pÄ fem olika förskolor med inriktning mot utomhuspedagogik. Nio pedagoger deltog i undersökningen. VÄrt resultat visar att utemiljön lÀmpar sig bra till att arbeta med mönster i samt att pedagogernas kunskaper, engagemang och intresse för Àmnet Àr viktigt. .

Vi har valt att skriva om PL 24 a-d § § dÄ detta Àr en relativt ny paragraf. Denna paragraf innehÄller ÄtgÀrder som polisen kan utnyttja för att förhindra trafiknykterhetsbrott samt omhÀndertagande av föremÄl till denna. Intresset för denna paragraf vÀcktes under trafikmomentet dÄ vi flyktigt berörde Àmnet. Meningen med denna rapport Àr att klargöra hur polisen gick tillvÀga innan denna paragraf fanns samt hur man aktivt anvÀnder den idag. Vi har genom studier av förarbeten av paragrafen, sjÀlva lagtexten samt ett JO utlÄtande frÄn tiden innan den aktuella paragrafen tillkom bilda oss en uppfattning pÄ hur trafikbrott förhindrades.

Studiens syfte Àr att undersöka hÀrskarteknikers existens pÄ Facebook samt att studera pÄ vilket sÀtt de olika teknikerna framtrÀder. Studien Àmnar Àven att uppmÀrksamma hÀrskartekniker och öka förstÄelsen kring dem.Genom netnografi, passiva dolda observationer och samtalsanalys undersöker vi sju konversationer pÄ Facebook.VÄr studie visar att de fem hÀrskarteknikerna osynliggörande, förlöjligande, undanhÄllande av information, dubbelbestraffning samt skam och skuldbelÀggning finns pÄ Facebook..

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka vilken kunskap lÀrare i idrott och hÀlsa samt skolsköterskor har kring Àtstörningar samt hur de arbetar förebyggande för att förhindra Àtstörningar.Vilka kunskaper och erfarenheter anser sig lÀrare i idrott och hÀlsa samt skolsköterskor ha om Àtstörningar?Hur anser lÀrare och skolsköterskor att de bemöter elever som misstÀnks ha Àtstörningar?Hur arbetar lÀrare och skolsköterskor för att förebygga Àtstörningar?MetodMetoden i studien var en kvalitativ metod, dÀr data samlades in med hjÀlp av intervjuer. De som blev intervjuade var fyra lÀrare i idrott och hÀlsa samt fyra skolsköterskor. DÀrefter analyserades resultaten efter frÄgestÀllningarna.ResultatStudien visade att bÄde lÀrare i idrott och hÀlsa samt skolsköterskor har fÄtt en begrÀnsad del av sin kunskap om Àtstörningar frÄn sin utbildning. Största delen kunskapen har inhÀmtats via livserfarenhet.

Studiens syfte var att fÄ kunskap och förstÄelse varför medlemmar i en nykter och drogfri förening valt att vara nyktra och drogfria, varför de gick med i föreningen samt vilken betydelse den har. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var (1) Varför medlemmar i en förening vÀljer att inte anvÀnda alkohol och droger samt vilka faktorer som kan ha bidragit till detta? och (2) Varför gick de med i en nykter och drogfri förening samt vilken betydelse har föreningen? För att besvara frÄgestÀllningarna gjordes sex kvalitativa intervjuer. Resultaten analyserades med hjÀlp av jÀmförelser med tidigare forskning inom omrÄdet och relevanta teorier. Resultatet pÄvisade att anknytning och kÀnsla av trygghet och stöttning frÄn förÀldrar hade samband med intervjupersonernas intresse för alkohol och droger.

Att söka hjÀlp pÄ en akutmottagning kan mÄnga gÄnger innebÀra ett första intryck i vÄrdkedjan pÄ ett sjukhus. Mötet pÄ en akutmottagning Àr ofta kort, dÀrför Àr det av stor vikt att bemötandet blir sÄ bra som möjligt. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att söka vÄrd pÄ en akutmottagning. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar analyserades med stöd av Burnand (1996) samt en arbetsgÄng enligt Fribergs (2006) fem steg. Resultatet identifierade sju huvudomrÄden om patienters egna upplevelser pÄ en akutmottagning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur begreppen genre och texttyp anvÀnds i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielÀrare i svenska tolkar begreppen och ser pÄ begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskÀmnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lÀrarnas förstÄelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningslÀget. LÀrarna har Àven en skiftande syn pÄ huruvida begreppen Àr relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses vÀsentlig Àr att elever bör kunna förstÄ att olika texter har olika funktion.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur man arbetar med barn av olika etnisk bakgrund som har sprÄkljudsproblem, samt om svÄrigheterna skiljer sig beroende pÄ vilken etnisk bakgrund som barnet har. Jag frÄgade mig hur specialpedagoger och logopeder arbetar med sprÄkljudsproblemen tillsammans med barn av olika bakgrund samt om det fanns sprÄkljudsproblem som var vanligare hos vissa etniska bakgrunder. För att göra detta intervjuade jag tre specialpedagoger samt en logoped som arbetar i skola och förskola. Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen Àr att de arbetsmetoder som anvÀnds vid stöttning av barn som har sprÄkljudssvÄrigheter inte skiljer sig beroende pÄ etnisk bakgrund utan frÀmst beroende pÄ var i sin sprÄkliga utveckling som de befinner sig. Det har ocksÄ konstaterats att det inte gÄr att dra nÄgra slutsatser om en koppling mellan etnisk bakgrund och olika sprÄkljudsproblem..

SprÄket har stor betydelse för mÀnniskan, utan sprÄket Àr det svÄrt att samspela med sin omgivning, att kommunicera med andra samt att göra sig förstÄdd. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrare i förskolan arbetar med att stimulera barns sprÄk samt ta reda pÄ vilka tal- och sprÄksvÄrigheter som lÀrare i förskolan kan stÀllas inför. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vÄrt resultat Àr baserat pÄ intervjuer med förskollÀrare och specialpedagoger med inriktning mot tal, sprÄk och kommunikation. Resultatet visar att förskollÀrarna ansÄg samtalet i vardagen som betydelsefullt, att anvÀnda ett medvetet sprÄk samt olika lekar och aktiviteter som stimulerar barns sprÄk. Barn kan ha svÄrt att uttala vissa ljud men Àven svÄrigheter med att förstÄ och tolka information samt att de kan ha besvÀrligt att anpassa sprÄket i olika sociala sammanhang.

Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas anvÀndning av Facebook samt om anvÀndandet kan leda till ett problematiskt anvÀndande av Facebook. Vidare ska studien undersöka om anvÀndningen av Facebook kan relateras till vÀlmÄende samt psykologiska aspekter som sjÀlvkÀnsla. FrÄgestÀllningarna var: Hur anvÀnder unga vuxna Facebook? Finns det ett samband mellan anvÀndningen av Facebook, en persons vÀlmÄende och sjÀlvkÀnsla? Samt, Finns det ett samband mellan att utveckla ett problematiskt anvÀndande och Facebook? En kvantitativ forskningsmetod med positivistisk utgÄngspunkt anvÀndes tillsammans med en enkÀtundersökning för att komma fram till resultatet. Resultatet visar pÄ att mÀn anvÀnder Facebook mer Àn kvinnor samt att för 79 % av respondenterna tillhör Facebook deras dagliga rutin.

Syftet med denna studie Àr att knyta an till Högskolan i GÀvles riktlinjer för ett examensarbete, undersöka betydelsen av visualisering pÄ en arbetsplats samt kartlÀgga en pedagogs uppfattningar av dennes tankar med hjÀlp av datorprogrammet Complador. NÄgon tidigare forskning har inte funnits inom detta omrÄde, vilket gjorde att ett intresse vÀcktes hos författarna. Studien bygger pÄ litteraturstudier samt intervjuer. För att fÄ svar pÄ visualiseringens betydelse valdes intervjuer med en rektor samt tre pedagoger, kartlÀggning av en pedagogs uppfattningar gjordes via Complador vilket ledde till resultatet i denna studie. Intervjuerna visar pÄ att visualisering har en stor betydelse bÄde för pedagogerna sjÀlva samt deras dagliga arbete, bÄde som kollega och klasslÀrare.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus pÄ att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sÀtta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. UtifrÄn ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusomrÄdet utforskats med hÀnsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förstÄelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats Àr observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes pÄ en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belÀgna i mellersta Sverige.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur pedagoger tÀnker om den pedagogiska inomhusmiljöns uppbyggnad och betydelse för barns utveckling samt lÀrande. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor i SkÄne med tvÄ intervjuade pedagoger frÄn varje förskola. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer samt fÀltanteckningar. Undersökningens resultat presenteras i form av fem teman; den förÀnderliga miljön, materialets tillgÀnglighet, barns delaktighet, arbetslaget samt arkitekturen. Studien visar att samtliga informanter anser att miljön Àr betydelsefull för verksamheten samt barnens utveckling och lÀrande.

VÀxthuseffektens konsekvenser Àr ett vÀrldsomspÀnnande hot. Transportsektorn och sÀrskilt privatvÀgtrafik Àr en stor bidragare till de svenska koldioxidutslÀppen. Framtida fokus Àr mot att elektrifieravÀgtrafiken. Samtidigt tyngs konsumenter av skatter och avgifter som, vid införande av elbilar,snedvrider skattekostnaderna för den önskvÀrda reduktionen i emissioner. Genom att aggregeraenergiskatten, CO2 skatten samt priserna pÄ utslÀppsrÀtter och Elcertifikat samt att faktorisera inbetydelsen av kraftkÀllor analyserar den hÀr uppsatsen om det Àr kostnadsminimerande att införaelbilar Är 2010 eller Är 2020 för att reducera CO2 utslÀppen.

Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan pÄverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot understÀllda och hur den inre kontexten kan pÄverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats dÀr tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar pÄ hur kontexten pÄverkar, begrÀnsar, förstÀrker eller styr en organisations avdelningschefer till att anvÀnda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgÄtt frÄn Àr ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler pÄverkar bÄde ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten pÄverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende Àr individuellt. I studien har vi anvÀnt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de understÀllda som mÄtt pÄ ledarskapseffektivitet.