Arbetet omfattade en utredning av samtliga lÄssystem inom det utvalda praktikfallet TorpgÀrdsskolan. Arbetet gick Àven pÄ att analysera systemen samt att utarbeta ett lösningsförslag som förbÀttrar sÀkerheten och hanteringen av de framtida lÄssystemen vid TorpgÀrdsskolan samt Bodens kommun..

Syftet med examensprojektet var att mÀrka upp rör och ventiler sÄ att operatörerna lÀttare kunde identifiera dem. Samt lÀra sig jÀmföra en PID (Process and Instruments Diagram) med verkligheten och kunna förstÄ hur en indunstning fungerar. NÀr vi kom till LantmÀnnen Agroetanol sÄ fick man reda pÄ nÄgra uppgifter som man skulle lösa. Som t.ex markera rör och ventiler. Men Àven göra massbalanser av vad som flödar in fysiskt samt Àven elektroniskt vad som hÀnder i indunstning.

Syftet med arbetet Àr att undersöka huruvida det gÄr det att utveckla ett spel som kan spelas bÄde i verkligheten sÄvÀl som bakom en dator samtidigt. Hur kan ett spel som kombinerar virtuella och reella element utformas. Arbetet tar upp vilken teknik som kan anvÀndas samt hur en teknisk lösning kan se ut. All teknik som krÀvs för att realisera ett fungerande spel av denna typ finns tillgÀngligt och i detta arbete presenteras all bakgrund samt förarbete..

Abstract:I studien undersöks hur myndighetspersoner upplever att samverkan fungerar, samt vad det finns för likheter samt skillnader pĂ„ samverkan i Uppsala respektive Östersunds kommun. Dessa aktörer Ă€r betydelsefulla i arbetet med vĂ„ldsutsatta kvinnor, dĂ€rför Ă€r det en viktig förutsĂ€ttning att ta tillvara varandras kompetenser för en god samverkan. Ämnet vĂ„ld i nĂ€ra relationer Ă€r fortfarande nytt för socialtjĂ€nsten, vilket gör att det finns bristande kunskap i arbetet för vĂ„ldsutsatta kvinnor. Detta Ă€r en kvalitativ studie som Ă€r grundad pĂ„ semistrukturerade intervjuer, respondenterna till undersökningen arbetar pĂ„ socialtjĂ€nsten och kvinnofridsverksamheter. Resultatet i studien kan sammanfattas med att samverkan mellan verksamheterna och organisationerna Ă€r nödvĂ€ndiga och att samarbetet leder till bĂ€ttre insatser samt förutsĂ€ttningar i arbetet med vĂ„ldsutsatta kvinnor.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av aktiviteter hos unga kvinnor med lÄngvarig smÀrta.En kvalitativ metod valdes dÀr öppna intervjuer genomfördes med sex unga kvinnor. SmÀrtan skulle ha varat mer Àn tre mÄnader,vara odiagnostiserad samt att de blivit utredda pÄ smÀrtenhet det gÄngna Äret. Som analys metod valdes innehÄlls analys och det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier. "FörÀndringar Àr nödvÀndiga för att klara aktivitet", "Det Àr viktigt att behÄlla rutiner i vardagen", "Att göra saker som Àr vÀrdefulla trots smÀrta" samt "Omgivningen har stor betydelse". I resultatet framkom det att kvinnorna upplever sig begrÀnsade i sina aktiviteter samt att de har fÄtt anpassa dem pÄ grund av sin smÀrta.

I denna uppsats har vi undersökt hur processen för chefsrekrytering ser ut via rekryteringsföretag. Vi har ocksÄ undersökt vilken kompetens som vÀger tyngst hos en chef enligt rekryterarna.För att kunna utföra studien genomförde vi en kvalitativ undersökning, dÀr vi intervjuade tvÄ olika företag. Resultatet visade att rekryteringsprocessen av chefer ser ganska lika ut hos de bÄda företagen samt stÀmmer processens olika delar, som bestÄr av kravprofil, annonsering, urval, första gallringen, intervjuer, tester, referenstagning samt utse slutkandidater, överens med de teorier som vi anvÀnt oss av. Vi fick ocksÄ konstaterat att personlighet Àr det som vÀger tyngst, formel kompetens som akademisk utbildning Àr oftast nÄgot som blir mindre viktigt ju Àldre kandidaten Àr, hÀr gÄr man istÀllet pÄ personlighet samt erfarenhet..

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrÄn de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Metoderna som anvÀnts Àr webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat dÄ pedagogerna gav exempel pÄ matematiska omrÄden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de anvÀnder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Telekombranschen har de senaste decennierna upplevt en stark tillvÀxt, framförallt i urbana omrÄden och vÀstvÀrlden. Nu nÀr denna tillvÀxt Àven sker i utvecklingslÀnder och dess landsbygd, söks det efter nya sÀtt att försörja basstationer som ej Àr kopplade till elnÀtet med energi. Syftet med detta examensarbete Àr att studera och analysera framtida hÄllbara energilösningar för basstationer inom telekombranschen.Detta görs genom att kartlÀgga alternativ, analysera vilka hinder och möjligheter som finns samt undersöka vilka kompetenser som krÀvs för en vidare utveckling. Arbetet har framförallt baserats pÄ intervjuer av aktörer i telekombranschen samt litteraturstudier.Studien visar att de tekniker som i framtiden har störst potential att ersÀtta dieselgeneratorerna idag Àr solceller samt smÄskalig vindkraft. För att denna utveckling skall ske krÀvs det innovationer och nya sÀtt att implementera energisystem med basstationer.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀs- och skrivundervisningen ser ut i en förskoleklass dÀr det finns svenska och norska elever samt om vi finner nÄgra likheter och skillnader i lÀndernas olika styrdokument. Vi har valt att fokusera pÄ pedagogernas medvetenhet nÀr det gÀller arbetssÀtt och metoder samt hur de ser pÄ lÀs- ochskrivundervisningen. I forskningsbakgrunden belyses svenska och norska styrdokument och hur lÀrarutbildningarna i respektive land Àr uppbyggda. Vi tar upp vad forskningen anser om lÀs- och skrivundervisning samt olika arbetssÀtt och metoder. I bakgrunden utnyttjas tidigare forskning inom förskoleklass, elevers lÀs- och skrivlÀrande samt arbetssÀtt och metoder inom detta.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lÀrares attityder till tematisk undervisning samt vad som ligger bakom dessa. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa forskningsmetoder sÄsom kvalitativa intervjuer samt observationer. Sex lÀrare har intervjuats och tvÄ har dessutom observerats under fyra sammanhÀngande dagar. Av vÄrt resultat framgick det att ingen av lÀrarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. LÀrarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram.

Syftet med denna studie Àr att identifiera hur faktorer sÄsom nÀtverket, affÀrsidén samt timingen Àr betydelsefulla inom entreprenörskap. Detta för att blivande entreprenörer, stödverksamheter samt entreprenörskapsforskare ska fÄ en mer rÀttvisande bild av entreprenörskapets faktorer. En kvalitativ undersökning har legat till grund för denna studie dÄ den har baserats utifrÄn primÀrdata i form av tolv intervjuer. Sedan har denna information analyserats utifrÄn nÀtverkets, affÀrsidéns samt timingens betydelse. Med hjÀlp av de slutsatser som har dragits har det utvecklats en matris som visar faktorernas betydelse till respektive entreprenör och dÀrmed Àr studien delvis kvantitativ.Blivande entreprenörer, stödverksamheter samt framtida forskning kring Àmnet entreprenörskap ska iaktta faktorerna (nÀtverket, affÀrsidén och timingen) istÀllet för att fokusera pÄ brister i personligheten. Dessa faktorer pÄverkar entreprenören i olika grad beroende pÄ vilket verksamhetsomrÄde denne tillhör.  .

Studiens syfte Àr att undersöka barns perspektiv pÄ kunskap och lÀrande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlÀrning, men sedan dess Àr det relativt ont om forskning pÄ omrÄdet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg Àr begrepp frÄn barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk fÀrdighet samt att individer Àldre Àn de sjÀlva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det Àr viktigt att lÀra inför framtiden.

SmÀrta frÄn bÀcken och lÀndrygg Àr vanligt vid graviditet. Syftet med denna studie var att göra en kartlÀggning över vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder för behandling av graviditetsrelaterad smÀrta och funktionsnedsÀttning i bÀcken och lÀndrygg som finns dokumenterade samt dess effekter. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Litteratursökningen resulterade i elva artiklar med utvÀrdering av olika behandlingsmetoder. De behandlingsmetoder som förekom var: utprovning av bÀckenbÀlte, akupunktur, stabiliseringstrÀning som hemtrÀning respektive instruktörsledd trÀning, övrig fysisk trÀning som hemtrÀning eller med instruktör, information och rÄdgivning, MET (muskelenergiteknik), vattengymnastik i grupp samt vÀrmebehandling, massage och mjukdelsmobilisering.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förÀndringsmotstÄnd yttrar sig pÄ mellanchefsnivÄ, samt hur en förÀndringsagent kan hantera förÀndringsmotstÄndet hos mellanchefer. UtifrÄn en teoretisk referensram rörande förÀndringsmotstÄnd hos mellanchefer utformades en analysmodell och intervjuguide. Vi har studerat ett förÀndringsarbete vid Pajala Kommun, dÀr vi intervjuat de chefer som varit involverade. Vi har funnit i vÄr empiriska studie att förÀndringsmotstÄnd hos mellanchefer yttras bÄde passivt och aktivt samt omedvetet. Den teoretiska referensramen avseende pÄ förÀndringsmotstÄnd tyder pÄ att förÀndringsmotstÄnd hos mellanchefer ofta uttrycks omedvetet och passivt.