Ett intressant Àmne inom sömnforskningen Àr sömnighet, vilken ofta  mÀts med subjektiva skalor som Karolinska Sleepiness Scale (KSS). DÄ mÄnga undersökningar görs pÄ natt- och skiftarbetare, finns lite data för dagtidsarbetande att jÀmföra med. Syftet med föreliggande uppsats Àr att ur sömnighetsdata frÄn förmÀtningen i en studie vid stressforskningsinstitutet, bilda en uppfattning om sömnighetsmönster hos dagtidsarbetande. Sömn- och vakenhetsdagböcker fylldes i av 821 personer under en vecka och resultaten analyserades med variansanalys för upprepade mÀtningar med inomgruppsfaktorerna veckodag samt tidpunkt och mellangruppsfaktorerna kön, Älder samt sömnlÀngd. Signifikanta huvudeffekter Äterfanns av dag, tid, kön och Älder samt interaktionseffekter av dag/tid, tid/Älder samt tid/kön.

Denna uppsats behandlar hur prisbildningen pÄ fastigheter ser ut i Sverige. Syftet Àr att analysera prisbildningsmekanismer för smÄhusmarknaden, speciellt fokus lÀggs pÄ fastighetsskatten. Genom insamling av tidsseriedata pÄ kvartalsnivÄ för Ären 1990- 2007 för hela landet samt regionerna Stockholms lÀn, Sydsverige och mellersta Norrland har regressioner genomförts för att studera olika variablers inverkan pÄ smÄhuspriserna.Variablerna som studerats Àr hushÄllens inkomst, bolÄnerÀnta, fastighetsskatt, AffÀrsvÀrldens generalindex samt förgÄende Ärs fastighetspris. Resultaten visar att skatten i viss mÄn pÄverkar prissÀttningen. Vidare konstateras att inkomsten Àr den viktigaste variabeln samt att bolÄnerÀntan uppvisar signifikanta resultat för prispÄverkan..

Denna studie syfte var att undersöka hur synen pÄ funktionshinder och sexualitet ger uttryck i Sverige bland personer som arbetar med individer med funktionshinder samt hos individer med funktionshinder. För att ta reda pÄ dessa synsÀtt har en diskursanalys anvÀnts som bÄde ett metodologiskt angreppssÀtt samt ett analytiskt redskap. Studiens empiriska material bestÄr av tre stycken semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar direkt med individer med funktionshinder samt med personer som arbetar med frÄgor som rör Àmnet funktionshinder och sexualitet. Empirin i studien bestÄr Àven av internetobservationer pÄ internetforumet funktionshinder.se..

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nÄ mÄlen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska fÀrdigheter, ha en helhetssyn i omvÄrdnadsarbetet samt ha god sjÀlvkÀnnedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansÄgs ocksÄ viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvÀrderas och bedömas.

Denna uppsats handlar om lean. NÀrmare bestÀmt om lean i de sex hallÀndska kommunerna: Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm, Kungsbacka och Varberg. Syftet med denna uppsats Àr först och frÀmst att Àgna sig Ät innebörden av lean för att dÀrefter genomföra en kvalitativ undersökning dÀr intresset Àr att undersöka vilka kommuner i Hallands lÀn som arbetar med lean samt pÄ vilket sÀtt kommunerna arbetar med lean. I analysen diskuteras det marknadslika styrinstrumentet, som lean faktiskt Àr och dess effekter samt pÄverkan pÄ kommunen. Slutligen diskuteras den marknadslika kommunen samt effekterna av lean i kommunen..

Syftet med undersökningen Àr attöka förstÄelsen för operatörers möjligheter, hinder samt drivkrafter tilllÀrande i en lean organiserad verksamhet. För attundersöka detta har vi brutit ner syftet i följande frÄgestÀllningar: (1) Vadfinns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄnperspektivet arbetets utformning och autonomi? (2) Vad finns det förmöjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄn perspektivetledningens stöd? (3) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkraftertill lÀrande utifrÄn perspektivet samverkan och team?(4) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄnperspektivet kompetens? Vi har i denna undersökning anvÀnt oss av kvalitativmetod och genomfört kvalitativa intervjuer med arbetsledare, teamledarekoordinator, teamledare och operatörer. Resultatet visar attoperatörsarbetet i mÄnga delar har en hög grad av standardisering, vilket Ä enasidan kan innebÀra att individen lÀr sig att bemÀstraen viss uppgift men det kan Àven bli ett hinder för ett mer utvecklingsinriktatlÀrande. Samtidigt framkom faktorer som möjliggör ett mer utvecklingsinriktat lÀrande i arbetet.

Enligt lÀroplanen framgÄr tydligt att, alla som arbetar i skolans verksamhet aktivt ska motverka diskriminering, samt krÀnkande behandling. Det Àr pedagogens uppdrag att förebygga samt motverka alla former av detta. Med stöd av skollagen blir det klart att om det ÄsidosÀtts har barnet som utsÀtts för krÀnkningen, rÀtt till skadestÄnd. Idag existerar metoder att förebygga samt ÄtgÀrda mobbning effekterna Àr dock diskuterade. Syftet med följande studie var att beskriva hur pedagoger inom förskolan, arbetar mot mobbning.

Uppsatsen behandlar den rÄdande problematiken gÀllande humanitÀr intervention, genom analys av FN:s R2P-program samt statssuverÀnitet. Syftet Àr att ta reda pÄ vari problematiken kring det aktuella problemomrÄdet ligger, vilken roll statssuverÀniteten spelar dÀri, samt om R2P Àr tillÀmpbart.Med hjÀlp av ett teoretiskt analysverktyg klassificerar vi de olika uppfattningarna gÀllande problemomrÄdet i kategorierna Opponents, Agnostics and Sceptics samt Optimists. Denna kategorisering hjÀlper oss att komma fram till slutsatserna att problematiken gÀllande humanitÀr intervention har tre huvudaspekter; legitimitet, selektivitet samt moral.Vi kommer Àven fram till slutsatsen att statssuverÀniteten Àr det största hindret för humanitÀra interventioner. LikasÄ resulterar vÄr analys i slutsatsen att R2P i praktiken ej Àr tillÀmpbart. Detta pÄ grund av FN:s ineffektivitet samt svÄrighet att uppnÄ konsensus, men likasÄ pÄ grund av risken för bland annat starka staters makt missbruk, samt förmodat selektivt ansvarstagande, dÀr beslut om intervention tas frÄn fall till fall, dÄ möjlighet att vÀrna om samtligas mÀnskliga rÀttigheter i praktiken ej anses vara möjligt..

Studiens syfte Àr att försöka fÄ en bild av hur nÄgra lÀrare ser pÄ skolans ansvar för fostran, vilka vÀrderingar de vill föra vidare till sina elever och om de har nÄgon planerad undervisning med syfte att fostra, samt att undersöka vilka fÀrdiga metoder för att fostra det finns. Studien bestÄr av en grupp intervjuer vilka har analyserats och jÀmförts med amerikansk forskning om moralisk pÄverkan i skolan, samt en redovisning av nÄgra praktiska metoder att fostra..

Personer som fÄr palliativ vÄrd Àr kÀnslomÀssigt utsatta och upplever ett lidande. Den förÀndrade livssituationen skapar tankar och frÄgor kring framtiden. Denna integrerade litteraturöversikt sammanstÀllde kunskaper om lidande i palliativ vÄrd. Detta gjordes genom frÄgestÀllningar som tar upp hur lidande och lindring av lidande beskrivs samt vad som bidrar till lidande och lindrar lidande. TvÄ databaser genomsöktes och sexton artiklar Äterfanns.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilken inverkan pedagogers syn pÄ barn, i de lÀgre Äldrarna, har för deras arbete med barn samt vilken pÄverkan detta synsÀtt har för barnen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av sammanlagtsex pedagoger; tvÄ förskollÀrare, tvÄ fritidspedagoger samt tvÄ barnskötare pÄ tvÄ förskolor, en förskoleklass och tvÄ fritidshem i tvÄ kommuner. Resultatet av studien visar tvÄ skilda synsÀtt varav ett ?dubbelt? synsÀtt bland pedagogerna;Det ena sÀttet Àr att se barn som kompetenta, med sina egna intressen, förmÄgor, erfarenheteroch behov. Det andra synsÀttet Àr att barn förvisso Àr kompetenta och till viss del har tidigare inlÀrda förmÄgor, men att barnet lÀr sig och utvecklas frÀmst i kommunikation och samspel med sin omgivning.

Denna rapport Àr ett examensarbete som utförts vid Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde.Examensarbetet behandlar transportlogistik och samordning av företag i allmÀnhet, samt ett transportsamordningsprojekt i Falköping.Denna rapport syftar till att utgöra en form av rekommendation för en sÄdan transportsamverkan.Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning dÀr jag redovisar varför och hur transportsamordningsprojektet i Falköping startade samt vilka fördelar en fungerande transportsamverkan kan ge.I introduktionen gör jag en historisk tillbakablick över transportlogistikens utveckling samt beskriver de fyra transportkomponenterna; vÀg, terminal, godsbÀrare och drivmedel. HÀr behandlar jag Àven organisationsteoretiska faktorer som kan inverka vid en samordning av företag.Rapporten innehÄller ocksÄ en detaljerad problembeskrivning dÀr jag avgrÀnsar problemet samt ger tvÄ perspektiv ur vilka problemen kan granskas. Dessutom anger jag ett antal problemstÀllningar som jag anser vara intressanta och motiverar varför jag ser dem som intressanta.Vidare redovisar jag mitt tillvÀgagÄngssÀtt vid genomförandet av en intervjuundersökning, analyserar den insamlade informationen samt drar slutsatser med utgÄngspunkt frÄn denna analys samt reflekterar över hur det projekt jag studerat varit organiserat och hur det har utvecklats.I rapportens sista kapitel försöker jag, med utgÄngspunkt frÄn de erfarenheter jag skaffat mig under arbetets gÄng, att ge ett antal rekommendationer gÀllande transportsamordning och projekt liknande det i Falköping..

FörskollÀraryrket Àr ett mÄngfacetterat praktiskt yrke och dÀrför vill vi se hur verksamma förskollÀrare uppfattar sin yrkesroll samt vad de anser att de har för ansvar och arbetsuppgifter. Studien har gjorts pÄ tvÄ olika förskolor, pÄ en ?traditionell? förskola och pÄ en uteförskola. Uppsatsens problemprecisering Àr vad förskollÀrare anser att deras yrke innebÀr; vilka ansvarsuppgifter de anser sig ha i arbetet samt att ta reda pÄ varför det Àr svÄrt för förskollÀrarna att beskriva sitt yrke. För att söka svar pÄ vÄr problemprecisering anvÀnde vi en kvalitativ metod, dÀr vi genomförde intervjuer med nio verksamma förskollÀrare.

Subsidiaritetsprincipen Àr ett verktyg för att kontrollera maktfördelningen i en konstruktion som innebÀr att det finns olika nivÄer av beslutsfattande. Principen har i EU tvÄ huvudsakliga funktioner; att vÀrna medlemsstaternas suverÀnintet samt, om nödvÀndigt, ge beslutsmakten till den nivÄ som pÄ mest effektiva sÀtt kan genomföra en ÄtgÀrd. Subsidiaritetsprincipens utformning i fördragen har gett upphov till ett flertal diskussioner. Exempelvis om vilka ÄtgÀrder som faller inom EU:s exklusiva kompetens respektive vilka ÄtgÀrder som bör fallla under den konkurrerande kompetensen och dÀrmed avgöras i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Mitt syfte med denna uppsats Àr att ge en utförlig beskrivning av, samt diskutera kring, subsidiaritetsprincipens innebörd och omfattning, bÄde i sitt EU-sammanhang samt som ett teoretiskt naturrÀttsligt begrepp.

Huvudsaklig mÄlsÀttning i uppsatsen Àr att undersöka om ciderÀppelsorter anvÀnda till att framstÀlla  cider Pays dŽAuge gÄr att odla i Falun/BorlÀnge. Andra mÄl Àr att undersöka vilka odlingsförutsÀttningar som kan ge ett gynnsamt mikroklimat för Àppelodling i Falun/BorlÀnge samt undersöka andra omstÀndigheter som kan ge ett ÀppeltrÀd en positiv utveckling i Falun/BorlÀnge.De metoder som anvÀnds i uppsatsen Àr : Litteraturstudier, informationsökning över internet samt intervjuer.Resultat visar pÄ att 14 av sammanlagt 48 för uppsatsen undersökta ciderÀpplesorter troligen har tillrÀcklig hÀrdighet för att kunna odlas i Falun/BorlÀnge.Resultat visar ocksÄ pÄ att vÀrmealstrande mikroklimat samt positiv utveckling av ett ÀppeltrÀd kan fÄs genom ?rÀtt? lÀge, utforming av odlingytan samt skötsel.I disskussionen sammanstÀlls och analyseras  ett destillat av informationen frÄn resultatdelen. .