Detta är en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pågått under elevernas sex första skolår. Syftet är att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en från varje år. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och språk.Resultatet visar en process där eleverna lär sig olika moment vid varierande tillfällen även om undervisningen ofta är lika för de flesta eleverna.

Sammanfattning Vårt examensarbete handlar om språkutvecklande miljöer i skolan, med definitionen att eleverna själva och tillsammans med andra får möjlighet att utveckla sitt språk, genom läs- och skrivprocessen samt samtal och lyssnande. Detta sker när eleverna får möjlighet att läsa och skriva olika typer av texter riktade till flera mottagare. Med ett klassrumsklimat som präglas av flerstämmighet, där flera röster uppmärksammas och inte bara lärarens. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns någon skillnad i de språkutvecklande miljöerna mellan två olika arbetslag på en skola med profilklasser. Studien baseras på ett arbetslag med undervisning i musikklasser och ett arbetslag som inte undervisar några profilklasser.Vi använder oss av kvalitativa undersökningsmetoder i form av frågeformulär och intervjuer.

Min uppsats handlar om ordförståelse och är en studie i klarspråkets tecken: Hur mycket förstår en person med svenska som andraspråk av myndigheters texter? Den första juli 2009 trädde språklagen i kraft, vilket betyder att de språkpolitiska målen från 2005 är lagfästa. Svenska är nu huvudspråk och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Men hur fungerar den språkliga kommunikationen mellan medborgare och myndigheter? Tidigare studier visar att 51 % av orden förstås i myndighetsbeslut. Om nu personer med svenska som modersmål endast förstår drygt hälften av orden i juridiska texter, hur stor är då ordförståelsen hos personer med svenska som andraspråk? Syftet med denna uppsats är att studera hur personer med svenska som andraspråk uppfattar myndigheters texter.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka svenskspråkiga poptexter under 2000- och 2010-talet. Genom att göra en textanalys av två svenskspråkiga poptexter samt en kontextualisering ämnar jag försöka se hur de gestaltar sig samt försöka utröna gemensamma nämnare för svenskspråkiga poptexter under dessa angivna år. De teoretiska perspektiv som används är popmusikens text och syftar hur det personliga ? autentiska - skapas inom svenskspråkiga poptexter, hur identitet spelar in i skapandet av svenskspråkiga poptexter samt hur den eklektiska popmusiken låter sig inspireras av olika referenser i skapandet av dessa. Genom att göra en djupanalys av två svenskspråkiga poptexter försöker jag utröna vad som skapar det personliga ? autentiska ? i dessa texter och genom att kontextualisera hur det skapas ämnar jag se gemensamma nämnare inom den alternativa popgenren.

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppen genre och texttyp används i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielärare i svenska tolkar begreppen och ser på begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskämnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lärarnas förståelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningsläget. Lärarna har även en skiftande syn på huruvida begreppen är relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses väsentlig är att elever bör kunna förstå att olika texter har olika funktion.

Denna uppsats syftar till att studera hur Sverigedemokraterna framställer islam och muslimsk kultur i texter som representerar partiet. Jag har analyserat ett antal nyhetsartiklar publicerade i Sverigedemokraternas officiella partitidning SD-Kuriren och kritisk diskursanalys är den analysmetod som tillämpats. Som utgångspunkt för uppsatsen ligger tidigare forskning om Sverigedemokraterna från bland andra Sami Lipponen och Jens Rydgren, utöver detta har jag även utgått från de tre teoretiska utgångspunkterna; Postkolonialism, Orientalism och Neonationalism för att besvara uppsatsens syfte. Jag har bland annat haft för avsikt att undersöka om det går att finna någon förändring i SD-Kurirens nyhetsförmedling om islam över tid, samt att se om det finns texter där Sverigedemokraterna definierar islam och muslimsk kultur som något problematiskt. De centrala slutsatserna jag har kommit fram till i analysen är att det faktiskt har skett en förändring när det gäller SD-Kurirens nyhetsrapportering om islam i den bemärkelsen att Sverigedemokraterna i artiklar som publicerades år 2003 har ett kritiskt förhållningssätt till islam i olika avseenden, medan nyhetsrapporteringen i de nutida artiklarna (närmare bestämt 2007 till och med februari 2008) knappt består av sådana politiska värderingar och det är inte mycket som kan karaktärisera Sverigedemokraternas diskurs om islam som direkt främlingsfientlig..

Syftet med vår studie var att undersöka några lärares uppfattningar och erfarenheter av högläsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frågeställningar vi utgick från var följande:I vilka sammanhang används högläsning?Vilka texter används för högläsning?Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrån högläsning i syfte att utveckla läsförståelse och i sådana fall hur?Vi har använt en kvalitativ metod, där vi genomfört både observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lärare utifrån sin miljö. Vi valde att använda oss av både observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förståelse av hur lärarna arbetar med högläsning.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka Katolska och Syrisk-Ortodoxa kyrkans förståelse av bikten. Det var på grund utav mitt intresse för båda kyrkorna samt att jag inte funnit något liknande material på svenska som jag valde just detta syfte med min uppsats. Jag har i bästa möjliga mån försökt presentera och analysera bikten utifrån katolsk och syrisk-ortodox tradition. Jag har genom att granska de båda traditionernas katekeser samt bibeln och andra källor, försökt söka deras förståelse av bikten samt hur de tänker kring de olika delarna som bikten omfattas av. Jag valde ut de texter som jag kände passade bäst och var mest representativa för traditionerna samt de texter som har en koppling till kyrkans auktoriteter, det vill säga påvar och patriarker.

Det finns mängder med faktorer som påverkar en texts läsbarhet. I denna rapport kommer flertalet faktorer undersökas inför skapandet av en ny läsbarhetsalgoritm. Målet är att denna algoritm ska vara bättre än LIX som är en algoritm konstruerad för svenska texter. Målet uppnåddes med en liten marginal men ytterligare förbättringar kan och bör implementeras..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lässvaga elever på ett teoretiskt gymnasieprogram läser och tillägnar sig undervisningstexter. Jag utgår från ett dimensionellt synsätt på läskompetens, som innebär att det inte fanns någon definitiv gräns mellan lässvaga elevers och genomsnittliga läsares läsförmåga. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som innebär att språkutveckling är beroende av tänkandets utveckling och tvärtom, tjänar också som utgångspunkt. Uppsatsen belyser elevernas förutsättningar att förstå texterna, hur texternas språk och strukturer möjliggör respektive hindrar dem att bli förstådda och hur didaktiken i klassrummet påverkar elevernas läsförståelse. Min fältstudie består av observationer och intervjuer, som jag analyserar tillsammans med undervisningstexterna på ett hermeneutisk, det vill säga förståelseinriktat sätt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och i vilken mån gymnasieelever använder adjektiv i sin skriftliga produktion. Huvud- syftet är att utröna om det finns några tydliga kopplingar mellan specifika drag i adjektivbruket och texters betyg, samt om det finns några tydliga könsrelaterade skillnader i användningen av adjektiv. Studiematerialet utgörs av 145 texter skrivna av gymnasieelever från Stockholm, Göteborg och Malmö inom ramen för de nationella proven i Svenska B eller motsvarande för Svenska som andraspråk. Under- sökningen består av en övergripande studie av materialet i sin helhet samt en närstudie av ett mindre antal texter, och utförs med hjälp av grammatiska och stilistiska verktyg. Studien tyder på att det finns ett visst samband mellan hög adjektiv- täthet och höga betyg, och fynden visar också på tydliga skillnader vad gäller språklig variation, stilnivå och intensionsdjup i elevtexter med höga respektive låga betyg.

Syftet med vår undersökning var att vi ville bli medvetna om och lyfta fram hur pedagogerna kommunicerar med elever kring deras texter, samt att få svar på i vilket syfte pedagogerna arbetar med elevtexter för att främja elevernas skriftliga språkförmåga. För att komma fram till en slutsats har vi ställt frågor kring pedagogers syn på skrivandet och hur de arbetar med skrivandet i sin undervisning, samt hur de ger respons på texter och om de gör någon form av textanalys. Genom vår undersökning kom vi fram till att pedagogerna anser att man inte kan skilja på läsandet och skrivandet, dessa två processer går hand i hand och är båda betydelsefulla för elevens språkutveckling. Pedagogerna lägger också stor vikt vid att eleverna skall prova på att skriva olika texttyper för att få en uppfattning om skrivandets olika aspekter, man lyfter också fram vikten av att ha en mottagare till sin text. Vi kom även fram till att de flesta pedagoger lägger stor vikt vid att försöka individanpassa sitt responsgivande utifrån varje elevs behov, då man är försiktig i sitt förfarande i avsikt att stärka elevens tro på sig själv. Endast ett fåtal pedagoger använder sig av någon direkt form av textanalys som språkutvecklande stöd i sin undervisning..

Ett barn som blir utsatt för övergrepp står inför flera utmaningar. För det första är det vanligt att barnet inte berättar för någon om det som hänt och på så sätt försvåras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rättsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan på barnet. När flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsområden och prioriteringar kopplas in på ett och samma fall är det inte ovanligt att barnet kommer i kläm. Barn har inte samma rättssäkerhet som vuxna då de står i mentalt underläge i alla situationer.

Denna studie har sin grund i intervjuer som har genomförts med fyra verksamma lågstadielärare i två olika skolor. Syftet har varit att undersöka lärares didaktiska överväganden vid valet av skönlitterära texter för elever i årskurs 1-3. Fokus har legat på valet av högläsningslitteratur inom ramen för skönlitteratur. De frågeställningar som studien utgår ifrån berör de tankar och överväganden som påverkar valet av litteratur för de intervjuade lärarna.Under intervjuerna användes en intervjuguide, som gav struktur och vägledning. De svar som lärarna gav vid intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån ett fenomenografiskt synsätt samt ramfaktorteori.